Arkiv för etiketten 'Wikipedia'

Vetenskapsbloggare vs wikipedianer

I den tyskspråkiga världen tycks wikipedianer och bloggare ha råkat i luven på varandra 1Tips via @hckGGREN på Twitter efter att tyska Wikipedia-nyhetsbladet Kurier innehållit en text som beskriver bloggande forskare som i bästa fall andra klassens vetenskapsmän och normalfallet ett rent prekariat:

Im besten Fall werden Blogs von zweitklassigen Wissenschaftlern betrieben, im Normalfall vom Prekariat.

Vetenskapsbloggarna själva reagerar med ilska och förnekelse när deras ringa betydelse påpekas, heter det vidare; vetenskapen finns dock inte i bloggarna, utan i vetenskapssamhället. I bästa fall, menar artikelförfattaren – ty tydligen är inte heller vetenskapens egna rutiner tillräckligt bra: det prövas för litet och fuskas för mycket.

Just en snygg inbjudan att bidra med innehåll till Wikipedia, konstaterar Christian Reinboth på ScienceBlogs.de. 2Där det också förs en engagerad diskussion bland inläggskommentarerna.

En svensk, eller internationell, läsare undrar naturligtvis om samma attityder finns på svenskspråkiga Wikipedia, eller för den delen den engelskspråkiga varianten.

 

Uppdatering 27 oktober 2009: Se också dagens DN-artikel som bland annat avhandlar vart Wikipedia är på väg, och risken för att en skev och snäv användarkrets skall vara till men för uppslagsverkets kvalitet:

Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige […]:

– Det finns en risk att Wikipedia blir lite av en gated community där man skyddar sig mot omvärlden. Ett skäl till det är att nybörjarna ofta vill uppfinna hjulet igen. Då ställer vissa till och med frågan: Ska vi ha nybörjare? Jag ser det som en stor fara om man stänger ute folk.

Läs också Mathias Klang på Techrisk.se om Wikipedia, användare och tillgänglighet, där det – befogat, enligt min mening – påpekas att det inte primärt är köns(o)balansen som är den största risken utan att “wikipedia-kunniga har mer makt över innehållet än de som har djup kunskap inom området”.

Att däremot Wikipedia-användarna – som det framhålles i State of the Wiki – till stor del utgörs av ensamstående, barnlösa, unga, män torde innebära en snedfördelning av makten över innehållet och en skevhet som inte nödvändigtvis behöver bidra till perspektivrikedomen.

Fotnoter   [ + ]

1. Tips via @hckGGREN på Twitter
2. Där det också förs en engagerad diskussion bland inläggskommentarerna.

Envar sin egen encyklopedist

Ibland fastnar man lite längre på en webbplats än vad man hade tänkt sig. För den encyklopediskt, vetgirigt eller bara allmänt nördigt lagde 1Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag. händer det till och från, och oftare än man tror.

När jag häromdagen letade efter material om d’Argens och hans Thérèse Philosophe fann jag mig plötsligt klickande och skrollande på The Art and Popular Culture Wiki. I detta projekt samlas allt som ägaren finner intressant: högt och lågt samsas i en uttalat postmodern anda, och wikiformatet används för att knyta samman och utforska samband, bygga broar och skapa länkar. 2Också länkar i (internet-)teknisk mening.

wikipediapusselbitMycket av stoffet är mer eller mindre 3Oftast mer. direkt taget från Wikipedia, vars innehåll ju är öppet och sålunda kan kopieras och ändras av vem som helst. Därtill kommer en hel del annat material, ofta äldre och i public domain. Även programvaran MediaWiki är fri under GPL.

På detta sätt kan i princip vem som helst sätta ihop i princip vilket uppslagsverk som helst: smalt eller brett, personligt eller professionellt, seriöst eller oseriöst.

Denna öppna och generösa karaktär hos Wikipedia och dess sidoprojekt är värd att lägga på minnet nu när det användarredigerade internetuppslagsverket åter står inför debatter och kontroverser. Den här gången 4I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation. handlar det om huruvida bland annat engelskspråkiga Wikipedia bör införa en ny modereringspolicy, där artikelredigeringar måste godkännas av etablerade användare för att gå igenom. Samtidigt som somliga inom Wikipedia-projektet vill skärpa rutinerna går Encyclopædia Britannica eventuellt mot ökad öppenhet där registrerade användare kan tillåtas göra tillägg till artiklarna (också här efter granskning). Om detta leder till bättre artiklar för endera eller någotdera av uppslagsverken låter jag vara osagt, och får kanske anledning att återkomma till i ett annat inlägg.

Vad Wikipedia erbjuder kommer däremot fortfarande att vara ett innehåll som är fritt: inte blott därför att det är gratis att få tillgång till, utan också för att det är fritt att sprida vidare. Även om fokus i debatten ofta hamnar på redigeringen av innehållet, så bör man som sagt också skänka spridningen en tanke. Och det är denna spridning som är en av Wikipedias största förtjänster.

Envar har tillgång till en encyklopedi, och envar kan bli sin egen encyklopedist.

Fotnoter   [ + ]

1. Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag.
2. Också länkar i (internet-)teknisk mening.
3. Oftast mer.
4. I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation.

Använd Wikipedia offline med WikiTaxi

WikiTaxiInternetuppslagsverket Wikipedia är ett på alla sätt och vis utmärkt påfund, men vad hur kommer man egentligen åt ett nätbaserat uppslagsverk när man inte har tillgång till uppkoppling? Kanske befinner man sig i radioskugga 1Och får därmed inse det mobila bredbandets begränsningar.; kanske har man överhuvudtaget inte möjlighet (eller råd) att koppla upp sig.

Här kommer WikiTaxi väl till pass. Det är en litet portabelt Windowsprogram som gör det möjligt att ta del av valfri Wikipedia offline. Handhavandet är enkelt:

  1. Ladda ned själva programmet. Packa upp det till valfri mapp.
  2. Ladda ned backup av valfri Wikipedia-upplaga, till exempel den senaste svenskspråkiga eller den senaste engelskspråkiga. (Tänk på att ju fler artiklar det finns i en Wikipedia-upplaga, desto större blir filen; engelska Wikipedia upptar åtskilliga GB medan den svenska upplagan begränsar sig till några hundra MB.)
  3. Använd det medföljande programmet WikiTaxi_Importer för att konvertera Wikipedia-databasen till en fil kan läsas av WikiTaxi. Också detta steg kräver att det finns plats på hårddisken för den ganska stora fil som skapas. Proceduren tar ett antal minuter, beroende på Wikipedia-upplaga. 2Efter en framgångsrik konvertering kan den i föregående steg nedladdade filen raderas för att spara plats på hårddisken.
  4. Starta WikiTaxi. Välj någon av de databaser som skapats och börja söka.

Mer utförliga instruktioner finns på WikiTaxis egen webbplats.

Eftersom WikiTaxi inte kräver någon reguljär installation för att fungera, så kan man med enkelhet klämma in såväl program som Wikipedia-upplagor på ett USB-minne av passande storlek.

Kom för övrigt ihåg…

…att databasfilerna är ögonblicksbilder av hur Wikipedia sett ut vid en viss tidpunkt, och att det därför kan finnas felaktigheter som ännu inte korrigerats. Lite vanlig källkritik ordineras alltså.

Fotnoter   [ + ]

1. Och får därmed inse det mobila bredbandets begränsningar.
2. Efter en framgångsrik konvertering kan den i föregående steg nedladdade filen raderas för att spara plats på hårddisken.

Vem fifflar med Wikipedia?

WikibitSvenska medier har uppenbarligen fått upp ögonen för att det går att göra ändringar på Wikipedia – och att folk, företag, myndigheter och organisationer faktiskt också gör ändringar.

Idag förfasar sig såväl Aftonbladet (1) som Dagens Nyheter (1) och Svenska Dagbladet (1, 2) över att personer med IP-adresser tillhörande bland andra CIA, Disney och Astra-Zeneca gjort ändringar i nätuppslagsverket.

Lite förvånande, kanske, eftersom IP-adresser tillhörande exempelvis Aftonbladet själva tidigare beslagits med att göra för tidningen (och tidningen närstående personer) tänkt fördelaktiga redigeringar. Saken har bland annat uppmärksammats av Johan Larsson och Patrick Strang. (Se också uppdatering nedan.)

När nu detta “avslöjande” återigen aktualiserar frågan om källkritik när det gäller Wikipedia (och andra nättjänster), så skall man komma ihåg att Wikipedia är faktiskt ganska gott rustat mot manipulationer. Med en stor läsarskara som håller koll på de senaste ändringarna 1Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta., så löper artikelfifflare en hygglig chans att upptäckas och korrigeras redan inom ett par minuter.

Dessutom finns för alla användare möjligheten att se redigeringshistoriken för varje enskild artikel. Klicka bara på den lilla fliken “history” 2Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska., så visas exakt vilken användare (eller IP-adress) som har gjort vilken ändring. Det kan vara värt att ta en titt på detta innan man litar på en artikel.

Med en sund skepsis (och ett par extra klick) kommer man ganska långt.

Uppdatering:Varför inte ta en titt på några av de ändringar (på engelskspråkiga Wikipedia) som gjorts av personer med IP-adresser tillhörande Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Sveriges Television eller valfri annan organisation?

Fotnoter   [ + ]

1. Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta.
2. Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska.

Wikiethos

Digital idagWikiverktyget är – tillsammans med bland annat bloggen 1Men mer om det vid ett annat tillfälle. – förmodligen ett av de viktigaste informationsteknologiska påfunden som slagit igenom sedan sekelskiftet 2Även om verktygets historia är längre än så, och det tycks också ha blivit till en allt populärare webbapplikation. När nu Oscar Swartz lanserar Digital idag, en medborgarjournalistisk portal och informations- och kommunikationspolitisk kampanjcentral, faller valet av publiceringsverktyg kanske inte helt överraskande på wikin.

WikipediaVerktygsvalet är givetvis inte enbart en praktisk fråga – just wikin har, framför allt genom uppslagsverket Wikipedia, lyckats bygga upp ett visst förtroendekapital på nätet och trots belackarna kommit att förknippas med öppenhet, samarbete, informationsfrihet, kunskapsackumulation och med tiden faktiskt också ett ganska stort mått av tillförlitlighet.

JurisPediaFramgångarna har lett till åtskilliga andra projekt uppbyggda – eller till synes uppbyggda – enligt samma princip, om än med mer eller mindre annorlunda inriktning än Wikipedia. Exemplen är många: från aktivism (som tidigare nämnda Digital idag) till juridik (som JurisPedia) till onlinespel (som WoWWiki) till tv-serier (som Lostpedia), och så vidare.

Att så många av alla dessa sajter trots allt är så likartat utformade, och i så ringa utsträckning söker sin egen väg, beror nog inte enbart på att man av ren lättja håller sig till “standardutseendet” för MediaWiki, den programvara som används av Wikipedia med flera. Lika troligt är att man strävar efter att låta användare och läsare möta en utformning man känner igen, och i bästa fall också litar på. Härigenom försöker man helt enkelt skänka sin egen lilla sajt en gnutta av det ethos som framför allt Wikipedia har bidragit till att skänka wikiverktyget som sådant.

LostpediaÄr då detta ett problem för Wikipedia, att sajten fått så många kloner med högst varierande innehåll? Inte nödvändigtvis.

På många sätt framstår kopierbarheten som helt i linje med Wikipedias karaktär. Just öppenheten i systemen är en viktig, för att inte säga avgörande, del av det som bidragit till att ge fenomenet dess speciella ställning. I och med att mjukvaran kan användas av alla – också på egna sajter – så blir den också begriplig för alla. Därmed får systemet en teknisk och organisatorisk transparens: det blir, åtminstone i teorin, möjligt för vem som helst att se när, hur och av vem som data matats in och arrangerats. Detta, tillsammans med den stora mängden information som ansamlas av de växande användarskarorna, är vad som sakta men säkert skänker trovärdighet.

Med detta i åtanke framträder varje kopia, varje komplement, varje förfalskning i en delvis annan dager. Att ondgöra sig över hur andra sajter försöker åka snålskjuts på Wikipedias popularitet blir därför inte bara tämligen meningslöst; det strider också mot uppslagsverkets anda. Ett bevis på det starka ethos man besitter blir ytterst hur andra åberopar det och försöker tillgodogöra sig det.

Fotnoter   [ + ]

1. Men mer om det vid ett annat tillfälle.
2. Även om verktygets historia är längre än så

Läsvärt om Wikipedia

Fick ett tips från Lasse om en läsvärd artikel i The Atlantic, där Marshall Poe i en artikel om Wikipedia skriver om såväl uppslagsverket som förgrundsfigurer som Jimmy Wales och Larry Sanger. Utöver en översyn av Wikipedias tillkomst och struktur, tar Poe också upp den syn på “sanningen” som resultatet av konsensusinriktad kommunikation som präglar uppslagsverket:

The power of the community to decide, of course, asks us to reexamine what we mean when we say that something is “true.” We tend to think of truth as something that resides in the world. The fact that two plus two equals four is written in the stars—we merely discovered it. But Wikipedia suggests a different theory of truth. Just think about the way we learn what words mean. Generally speaking, we do so by listening to other people (our parents, first). Since we want to communicate with them (after all, they feed us), we use the words in the same way they do. Wikipedia says judgments of truth and falsehood work the same way. The community decides that two plus two equals four the same way it decides what an apple is: by consensus.

Kanske faller det sig naturligt att alla länkar i Poes artikel går till – ja, just det: artiklar på Wikipedia.

Poes artikel uppmärksammas också av Det progressiva USA.
 

 

Därtill hittar jag – via Retorikportalen – retorikuppsatsen “Wikipedia – viden som social handlen“, där Niels Mølbjerg Lund Pedersen och Anders Due vid Köpenhamns universitets Institut for Medier, Erkendelse og Formidling bland annat studerar hur begrepp som genre och ethos kan användas för att förstå uppslagsverket. I uppsatsens engelska abstract, heter det att

The thesis finds that at the base of both Wikipedia as a genre and the ethos created is a conception of a rhetorical community causing the deeper cultural basis for the success of the project. The rhetorical community is an abstract construct including both centripetal and centrifugal forces – those who agree and those who strongly disagree. Despite different motives and beliefs, a presumptive, irrational trust makes communication and persuasion possible within the rhetorical community of Wikipedia. This results in a sophistic cultural basis for ethos creation and for Wikipedia as a genre.

Spännande resultat, som jag hoppas få möjlighet att återkomma till när tid finnes.


Citeringscitat

Wikipedias grundare, Jimmy Wales, varnar för att använda sig av nätuppslagsverket – eller för den delen något annat uppslagsverk – i akademiskt skrivande, rapporterar The Chronicle of Higher Education:

For God sake, you’re in college; don’t cite the encyclopedia.

…vilket det förstås ligger något i.

[Via KairosNews]


Wikipediapremiär för B. Rud. Hall

Min första artikel på svenska Wikipedia är nu publicerad: några rader om lektor B. Rud. Hall (1876—1950), initiativtagare till Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Följande annons från Svensk Läraretidning (nr 22, 1930) speglar förmodligen ganska väl det extraordinära engagemang som präglade Halls forskargärning:

Annons


Wikipedia och författaransvaret

WikiDe livliga diskussionerna kring Wikipedia har den senaste tiden känts betydligt mer loja. Åtminstone den svenska bloggosfären har under våren dominerats av statssekreterarskandaler, melodifestivalmonster och fotbollsfeber, snarare än av frågor kring nätencyklopedier.

Och det kan man ju på sätt och vis förstå. Förmodligen ser ställningarna i Wikipediadebatten ut ungefär som de länge gjort, med hängivna anhängare i ena skyttegraven och indignerade motståndare i den andra.

Till den senare skaran sällade sig nyligen tekniktyckaren Jaron Lanier, bland annat känd som spridare av termen virtual reality. 1Vilket som bekant var högsta mode för en sådär tio år sedan. I en artikel i Edge med den brådskande titeln Digital Maoism: The Hazards of the New Online Collectivism
går han till generalangrepp på Wikipedia, den stora betydelse som nätuppslagsverket har kommit att tillmätas och inte minst dess kollektiviska drag:

[…] the problem is in the way the Wikipedia has come to be regarded and used; how it’s been elevated to such importance so quickly. And that is part of the larger pattern of the appeal of a new online collectivism that is nothing less than a resurgence of the idea that the collective is all-wise, that it is desirable to have influence concentrated in a bottleneck that can channel the collective with the most verity and force.

Istället för att sätta någon tilltro till de aggregerade (eller kollektiva) resultaten i projekt som Wikipedia, efterfrågar Lanier personligt författaransvar och -konsekvens:

When you see the context in which something was written and you know who the author was beyond just a name, you learn so much more than when you find the same text placed in the anonymous, faux-authoritative, anti-contextual brew of the Wikipedia. The question isn’t just one of authentication and accountability, though those are important, but something more subtle. A voice should be sensed as a whole. You have to have a chance to sense personality in order for language to have its full meaning. Personal Web pages do that, as do journals and books. Even Britannica has an editorial voice, which some people have criticized as being vaguely too “Dead White Men.”

Även om man med fog kan tycka att Lanier här lyckas vara både naiv och elitistisk på samma gång, så pekar han icke desto mindre på en viktig fråga när det gäller webbplatser av wikityp – nämligen den om den textförfattarens ansvar för det hon eller han skriver. Den som skriver en artikel i en reguljär uppslagsbok, ett reportage i en tidning eller ett vetenskaplig arbete gör i regel detta i sitt eget namn, och sätter därmed sitt eget goda namn i pant. 2Visst kan man invända att alla författare och journalister varken innehar eller bryr om något gott namn, men detta är en delvis annan fråga.

notebook.jpgFrågan är om man kan säga detsamma om den som under pseudonymen Pu773Fn45k gör enstaka ändringar i Wikipedia, för att sedan aldrig dyka upp igen? Vad har han eller hon att förlora på att inte bry sig om moral-, trovärdighets- och sanningsanspråk? Hur kan läsaren lita på några som helst uppgifter från denna anonyma figur?

Wikipedia tacklar dock inte frågorna från detta håll. På sätt och vis bryr man sig ganska lite om det individuella ansvarstagandet. Istället förlitar man sig på den styrka som ligger i att en så stor mängd användare besöker uppslagsverket, och på att den totala användaraktiviteten hos de ‘vänligt sinnade’ är större än aktiviteten hos de ‘fientliga': hos sabotörerna, vandalerna, desinformatörerna, rättshaveristerna, klåparna.

Samtidigt tror jag att det finns mycket att vinna på att tydligare betona det individuella ansvaret för bidragen i ett kollektivt skapat verk som Wikipedia. Det behöver inte handla om att begränsa möjligheten för oregistrerade användare att göra ändringar, utan man kan snarare se till att i artiklarna tydligare låta det framgå (på själva artikelsidan, inte i historiken!) vem som bidragit som författare. Visst handlar det ofta om pseudonymer, men nog är en registerad och aktiv användare med personlig presentationssida mer mån om sitt ‘goda rykte’ än den helt anonyme användaren som döljer sig bakom en publik IP-adress?

Det finns all anledning för wikianhängarna att ta till sig åtminstone delar av den kritik – om än tillspetsad, onyanserad och elitistisk – som framförs av Lanier och hans likar. Även om kritiken tar avstamp i ett i grunden annorlunda synsätt, så finns här många punkter som förtjänar att uppmärksammas och diskuteras. Att avstå från en sådan diskussion vore lika dumt som det vore främmande för wikivärlden.

Fotnoter   [ + ]

1. Vilket som bekant var högsta mode för en sådär tio år sedan.
2. Visst kan man invända att alla författare och journalister varken innehar eller bryr om något gott namn, men detta är en delvis annan fråga.

Nationalencyklopedin – nu med varudeklaration?

NEApropå Wikipedia kontra Nationalencyklopedin, så läser jag idag (via Patrick) hur Svenska Dagbladet berättar om att NE – som en reaktion på gårdagens expertkritik – nu beslutat sig för att “se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder”.

Ytterligare en redaktionell insikt rör vikten av att användarna förhåller sig källkritiskt till innehållet, menar Arne Ekman i SvD:s intervju:

[…] NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.

Wikipedia-pusselbitDet tycks alltså som om Ekman här förordar samma kritiska förhållningssätt som man som användare givetvis bör ha till Wikipedia. Skillnaden är förstås att på Wikipedia kan användaren själv rätta eventuella fel som “smyger sig in”.