Arkiv för etiketten 'wiki'

Envar sin egen encyklopedist

Ibland fastnar man lite längre på en webbplats än vad man hade tänkt sig. För den encyklopediskt, vetgirigt eller bara allmänt nördigt lagde 1Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag. händer det till och från, och oftare än man tror.

När jag häromdagen letade efter material om d’Argens och hans Thérèse Philosophe fann jag mig plötsligt klickande och skrollande på The Art and Popular Culture Wiki. I detta projekt samlas allt som ägaren finner intressant: högt och lågt samsas i en uttalat postmodern anda, och wikiformatet används för att knyta samman och utforska samband, bygga broar och skapa länkar. 2Också länkar i (internet-)teknisk mening.

wikipediapusselbitMycket av stoffet är mer eller mindre 3Oftast mer. direkt taget från Wikipedia, vars innehåll ju är öppet och sålunda kan kopieras och ändras av vem som helst. Därtill kommer en hel del annat material, ofta äldre och i public domain. Även programvaran MediaWiki är fri under GPL.

På detta sätt kan i princip vem som helst sätta ihop i princip vilket uppslagsverk som helst: smalt eller brett, personligt eller professionellt, seriöst eller oseriöst.

Denna öppna och generösa karaktär hos Wikipedia och dess sidoprojekt är värd att lägga på minnet nu när det användarredigerade internetuppslagsverket åter står inför debatter och kontroverser. Den här gången 4I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation. handlar det om huruvida bland annat engelskspråkiga Wikipedia bör införa en ny modereringspolicy, där artikelredigeringar måste godkännas av etablerade användare för att gå igenom. Samtidigt som somliga inom Wikipedia-projektet vill skärpa rutinerna går Encyclopædia Britannica eventuellt mot ökad öppenhet där registrerade användare kan tillåtas göra tillägg till artiklarna (också här efter granskning). Om detta leder till bättre artiklar för endera eller någotdera av uppslagsverken låter jag vara osagt, och får kanske anledning att återkomma till i ett annat inlägg.

Vad Wikipedia erbjuder kommer däremot fortfarande att vara ett innehåll som är fritt: inte blott därför att det är gratis att få tillgång till, utan också för att det är fritt att sprida vidare. Även om fokus i debatten ofta hamnar på redigeringen av innehållet, så bör man som sagt också skänka spridningen en tanke. Och det är denna spridning som är en av Wikipedias största förtjänster.

Envar har tillgång till en encyklopedi, och envar kan bli sin egen encyklopedist.

Fotnoter   [ + ]

1. Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag.
2. Också länkar i (internet-)teknisk mening.
3. Oftast mer.
4. I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation.

Wikiethos

Digital idagWikiverktyget är – tillsammans med bland annat bloggen 1Men mer om det vid ett annat tillfälle. – förmodligen ett av de viktigaste informationsteknologiska påfunden som slagit igenom sedan sekelskiftet 2Även om verktygets historia är längre än så, och det tycks också ha blivit till en allt populärare webbapplikation. När nu Oscar Swartz lanserar Digital idag, en medborgarjournalistisk portal och informations- och kommunikationspolitisk kampanjcentral, faller valet av publiceringsverktyg kanske inte helt överraskande på wikin.

WikipediaVerktygsvalet är givetvis inte enbart en praktisk fråga – just wikin har, framför allt genom uppslagsverket Wikipedia, lyckats bygga upp ett visst förtroendekapital på nätet och trots belackarna kommit att förknippas med öppenhet, samarbete, informationsfrihet, kunskapsackumulation och med tiden faktiskt också ett ganska stort mått av tillförlitlighet.

JurisPediaFramgångarna har lett till åtskilliga andra projekt uppbyggda – eller till synes uppbyggda – enligt samma princip, om än med mer eller mindre annorlunda inriktning än Wikipedia. Exemplen är många: från aktivism (som tidigare nämnda Digital idag) till juridik (som JurisPedia) till onlinespel (som WoWWiki) till tv-serier (som Lostpedia), och så vidare.

Att så många av alla dessa sajter trots allt är så likartat utformade, och i så ringa utsträckning söker sin egen väg, beror nog inte enbart på att man av ren lättja håller sig till “standardutseendet” för MediaWiki, den programvara som används av Wikipedia med flera. Lika troligt är att man strävar efter att låta användare och läsare möta en utformning man känner igen, och i bästa fall också litar på. Härigenom försöker man helt enkelt skänka sin egen lilla sajt en gnutta av det ethos som framför allt Wikipedia har bidragit till att skänka wikiverktyget som sådant.

LostpediaÄr då detta ett problem för Wikipedia, att sajten fått så många kloner med högst varierande innehåll? Inte nödvändigtvis.

På många sätt framstår kopierbarheten som helt i linje med Wikipedias karaktär. Just öppenheten i systemen är en viktig, för att inte säga avgörande, del av det som bidragit till att ge fenomenet dess speciella ställning. I och med att mjukvaran kan användas av alla – också på egna sajter – så blir den också begriplig för alla. Därmed får systemet en teknisk och organisatorisk transparens: det blir, åtminstone i teorin, möjligt för vem som helst att se när, hur och av vem som data matats in och arrangerats. Detta, tillsammans med den stora mängden information som ansamlas av de växande användarskarorna, är vad som sakta men säkert skänker trovärdighet.

Med detta i åtanke framträder varje kopia, varje komplement, varje förfalskning i en delvis annan dager. Att ondgöra sig över hur andra sajter försöker åka snålskjuts på Wikipedias popularitet blir därför inte bara tämligen meningslöst; det strider också mot uppslagsverkets anda. Ett bevis på det starka ethos man besitter blir ytterst hur andra åberopar det och försöker tillgodogöra sig det.

Fotnoter   [ + ]

1. Men mer om det vid ett annat tillfälle.
2. Även om verktygets historia är längre än så

Läsvärt om Wikipedia

Fick ett tips från Lasse om en läsvärd artikel i The Atlantic, där Marshall Poe i en artikel om Wikipedia skriver om såväl uppslagsverket som förgrundsfigurer som Jimmy Wales och Larry Sanger. Utöver en översyn av Wikipedias tillkomst och struktur, tar Poe också upp den syn på “sanningen” som resultatet av konsensusinriktad kommunikation som präglar uppslagsverket:

The power of the community to decide, of course, asks us to reexamine what we mean when we say that something is “true.” We tend to think of truth as something that resides in the world. The fact that two plus two equals four is written in the stars—we merely discovered it. But Wikipedia suggests a different theory of truth. Just think about the way we learn what words mean. Generally speaking, we do so by listening to other people (our parents, first). Since we want to communicate with them (after all, they feed us), we use the words in the same way they do. Wikipedia says judgments of truth and falsehood work the same way. The community decides that two plus two equals four the same way it decides what an apple is: by consensus.

Kanske faller det sig naturligt att alla länkar i Poes artikel går till – ja, just det: artiklar på Wikipedia.

Poes artikel uppmärksammas också av Det progressiva USA.
 

 

Därtill hittar jag – via Retorikportalen – retorikuppsatsen “Wikipedia – viden som social handlen“, där Niels Mølbjerg Lund Pedersen och Anders Due vid Köpenhamns universitets Institut for Medier, Erkendelse og Formidling bland annat studerar hur begrepp som genre och ethos kan användas för att förstå uppslagsverket. I uppsatsens engelska abstract, heter det att

The thesis finds that at the base of both Wikipedia as a genre and the ethos created is a conception of a rhetorical community causing the deeper cultural basis for the success of the project. The rhetorical community is an abstract construct including both centripetal and centrifugal forces – those who agree and those who strongly disagree. Despite different motives and beliefs, a presumptive, irrational trust makes communication and persuasion possible within the rhetorical community of Wikipedia. This results in a sophistic cultural basis for ethos creation and for Wikipedia as a genre.

Spännande resultat, som jag hoppas få möjlighet att återkomma till när tid finnes.


Wikipedia och författaransvaret

WikiDe livliga diskussionerna kring Wikipedia har den senaste tiden känts betydligt mer loja. Åtminstone den svenska bloggosfären har under våren dominerats av statssekreterarskandaler, melodifestivalmonster och fotbollsfeber, snarare än av frågor kring nätencyklopedier.

Och det kan man ju på sätt och vis förstå. Förmodligen ser ställningarna i Wikipediadebatten ut ungefär som de länge gjort, med hängivna anhängare i ena skyttegraven och indignerade motståndare i den andra.

Till den senare skaran sällade sig nyligen tekniktyckaren Jaron Lanier, bland annat känd som spridare av termen virtual reality. 1Vilket som bekant var högsta mode för en sådär tio år sedan. I en artikel i Edge med den brådskande titeln Digital Maoism: The Hazards of the New Online Collectivism
går han till generalangrepp på Wikipedia, den stora betydelse som nätuppslagsverket har kommit att tillmätas och inte minst dess kollektiviska drag:

[…] the problem is in the way the Wikipedia has come to be regarded and used; how it’s been elevated to such importance so quickly. And that is part of the larger pattern of the appeal of a new online collectivism that is nothing less than a resurgence of the idea that the collective is all-wise, that it is desirable to have influence concentrated in a bottleneck that can channel the collective with the most verity and force.

Istället för att sätta någon tilltro till de aggregerade (eller kollektiva) resultaten i projekt som Wikipedia, efterfrågar Lanier personligt författaransvar och -konsekvens:

When you see the context in which something was written and you know who the author was beyond just a name, you learn so much more than when you find the same text placed in the anonymous, faux-authoritative, anti-contextual brew of the Wikipedia. The question isn’t just one of authentication and accountability, though those are important, but something more subtle. A voice should be sensed as a whole. You have to have a chance to sense personality in order for language to have its full meaning. Personal Web pages do that, as do journals and books. Even Britannica has an editorial voice, which some people have criticized as being vaguely too “Dead White Men.”

Även om man med fog kan tycka att Lanier här lyckas vara både naiv och elitistisk på samma gång, så pekar han icke desto mindre på en viktig fråga när det gäller webbplatser av wikityp – nämligen den om den textförfattarens ansvar för det hon eller han skriver. Den som skriver en artikel i en reguljär uppslagsbok, ett reportage i en tidning eller ett vetenskaplig arbete gör i regel detta i sitt eget namn, och sätter därmed sitt eget goda namn i pant. 2Visst kan man invända att alla författare och journalister varken innehar eller bryr om något gott namn, men detta är en delvis annan fråga.

notebook.jpgFrågan är om man kan säga detsamma om den som under pseudonymen Pu773Fn45k gör enstaka ändringar i Wikipedia, för att sedan aldrig dyka upp igen? Vad har han eller hon att förlora på att inte bry sig om moral-, trovärdighets- och sanningsanspråk? Hur kan läsaren lita på några som helst uppgifter från denna anonyma figur?

Wikipedia tacklar dock inte frågorna från detta håll. På sätt och vis bryr man sig ganska lite om det individuella ansvarstagandet. Istället förlitar man sig på den styrka som ligger i att en så stor mängd användare besöker uppslagsverket, och på att den totala användaraktiviteten hos de ‘vänligt sinnade’ är större än aktiviteten hos de ‘fientliga': hos sabotörerna, vandalerna, desinformatörerna, rättshaveristerna, klåparna.

Samtidigt tror jag att det finns mycket att vinna på att tydligare betona det individuella ansvaret för bidragen i ett kollektivt skapat verk som Wikipedia. Det behöver inte handla om att begränsa möjligheten för oregistrerade användare att göra ändringar, utan man kan snarare se till att i artiklarna tydligare låta det framgå (på själva artikelsidan, inte i historiken!) vem som bidragit som författare. Visst handlar det ofta om pseudonymer, men nog är en registerad och aktiv användare med personlig presentationssida mer mån om sitt ‘goda rykte’ än den helt anonyme användaren som döljer sig bakom en publik IP-adress?

Det finns all anledning för wikianhängarna att ta till sig åtminstone delar av den kritik – om än tillspetsad, onyanserad och elitistisk – som framförs av Lanier och hans likar. Även om kritiken tar avstamp i ett i grunden annorlunda synsätt, så finns här många punkter som förtjänar att uppmärksammas och diskuteras. Att avstå från en sådan diskussion vore lika dumt som det vore främmande för wikivärlden.

Fotnoter   [ + ]

1. Vilket som bekant var högsta mode för en sådär tio år sedan.
2. Visst kan man invända att alla författare och journalister varken innehar eller bryr om något gott namn, men detta är en delvis annan fråga.

Nationalencyklopedin – nu med varudeklaration?

NEApropå Wikipedia kontra Nationalencyklopedin, så läser jag idag (via Patrick) hur Svenska Dagbladet berättar om att NE – som en reaktion på gårdagens expertkritik – nu beslutat sig för att “se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder”.

Ytterligare en redaktionell insikt rör vikten av att användarna förhåller sig källkritiskt till innehållet, menar Arne Ekman i SvD:s intervju:

[…] NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.

Wikipedia-pusselbitDet tycks alltså som om Ekman här förordar samma kritiska förhållningssätt som man som användare givetvis bör ha till Wikipedia. Skillnaden är förstås att på Wikipedia kan användaren själv rätta eventuella fel som “smyger sig in”.


SvD, Wikipedia och sabotage som journalistisk metod

Svenska Wikipedia uppmärksammas idag av Svenska Dagbladet, som i en artikel ställer detta nätuppslagsverk i relation till Nationalencyklopedin (NE) och susning.nu:

NE rankades i de flesta fall högst för att de ger bäst bild av ämnet på ett neutralt sätt. Sämre är det med snabb uppdatering, där Wikipedia vinner utan konkurrens – vilket samtidigt kan öka risken att tillförlitligheten varierar.
När det gäller populärkultur har NE i vissa fall ingen information alls medan Wikipedia har utförlig information om uppslagsorden. Susning.nu får underkänt av experterna på grund ett dåligt språk, ofta felaktiga fakta, dålig uppdatering och för lite och obalanserad information.

Så långt den första, tämligen konventionella, delen av granskningen, där olika “experter” fått uttala sig om artiklar i de tre uppslagsverken.

Den andra delen av undersökningen är något annorlunda: SvD har i Wikipedia skapat ett par “bluffartiklar” samt lagt in felaktigheter i en befintlig artikel, för att därefter studera hur lång tid det tagit för Wikipedias användare att korrigera felen.

Det är ett förfarande som nog börjar bli lite väl vanligt nu. Först var förmodligen Alex Halavais med sitt Isuzu-experiment, men många har följt i hans spår – något som Halavais själv tog avstånd från redan 2004. Vinterns Seigenthaler-kontrovers (som jag uppmärksammade i december) kan på sätt och vis också föras till kategorin “experiment med faktafel”.

Alla dessa “undersökningar” av hur snabbt (eller långsamt) medvetet inlagda felaktigheter i Wikipedia har rättats (eller inte rättats) av uppslagsverkets användare har förvisso en poäng: de tvingar wikipedianerna att vara alerta och de vanliga användarna att vara källkritiska.

Samtidigt är det emellertid en något tvivelaktig metod som använts. Även om syftet är gott – eller påstås vara det – och målet är att de felaktiga uppgifterna skall bli rättade så är det faktiskt fråga om sabotage, av mer eller mindre (oftast mindre) allvarlig art. Det är värt att komma ihåg att Wikipedia faktiskt är ett uppslagsverk i “skarpt läge”, dit många människor dagligen vänder sig i sitt sökande efter kunskap.

Kalla det experiment, sabotage eller provokation; förmodligen säger SvD:s tilltag en hel del om hur många människor faktiskt ser på Wikipedia och andra verk av wikityp. För på vilket annat område är egentligen sabotage en accepterad journalistisk metod? Det vore väl knappast att betrakta som någon större journalistisk gärning att till exempel gömma undan biblioteksböcker för att se om någon saknar dem, och få skulle väl komma på idén att på ett fullsatt tåg rycka i nödbromsen endast för att se om tåget stannar.

Bara för att något kan göras, behöver det inte betyda att det bör göras.

 

 

Uppdatering 31 mars 2006:
Noterade att Erik uttryckt nästan exakt samma tanke.

Andra bloggar som skrivit om SvD-artikeln är Lars Olofssons Teknikblogg, På jättars axlar och Suburbia.


Strån till wikistacken

Wikipedia-pusselbitDet har som bekant skrivits mycket om Wikipedia den senaste tiden, både i Sverige och internationellt. (Så är fallet även på denna blogg, och det till den grad att jag har beslutat mig att ge Wikipedia en egen kategori.)

Även om många bloggare har uttalat sig positivt om Wikipediaprojektet, så har mycket av diskussionen – kanske framför allt i traditionella medier – handlat om påstådda eller verkliga brister hos nätuppslagsverket. Icke desto mindre har förmodligen all denna uppmärksamhet varit till visst gagn för Wikipedia – genom att fler människor får upp ögonen för projektet, men också genom att fler ägnar en tanke åt vikten av källkritik. Det senare är ju en vara som man alltid är betjänt av, oavsett om man hör till wikipedisternas skara eller ej.

Själv har jag nu – inspirerad av bl.a. Bengts optimism – registrerat mig som användare på svenska och engelska Wikipedia för att då och då kunna dra åtminstone ett litet strå till stacken genom kompletteringar, korrigeringar och annat. Det kanske inte blir så mycket, men alltid något – och därmed ett tillskott till mängden av användare och inlägg, vilket ju är Wikipedias styrka.


Etiketter: wiki, Wikipedia

Wikivandal träder fram

OklarhetEn viss Brian Chase från Nashville har erkänt att det var han som låg bakom det uppmärksammade sabotaget mot Wikipedia, där John Seigenthaler Sr. felaktigt utpekades som delaktig i mordet på John F. Kennedy. Det hela skall ha varit menat som ett “skämt”, uppger The Tennessean, och en ångerfull Chase skall nu också personligen ha bett Seigenthaler om ursäkt.

Wikipedia då? Chase försvarar sig med att han inte hade någon aning om att det fanns människor som kunde ta något som Wikipedia på allvar:

I had no idea that anybody ever relied on that for truthful information, considering the way that anybody in the world with a computer can put anything on it at any time.

(citat från The Tennessean)

Påpassligt nog anför alltså Chase till sitt försvar argument som just framförts av Seigenthaler och andra skeptiker till Wikipedias format, där vem som helst kan göra ändringar i innehållet.

Sista ordet är knappast sagt i denna diskussion, men vi kan ju nöja oss med att konstatera att Wikipedia nu har en artikel om Brian Chase (Wikipedia hoaxer). Åtminstone för tillfället.


Kurslitteratur och läroböcker i wikiformat

WikitextKan kurslitteratur och läroböcker skrivas och publiceras i wikiformat, där vem som helst både kan läsa – och göra egna ändringar? Kairosnews tipsar om ett försök som just nu görs, nämligen av Matt BartonSt. Cloud State University i Minnesota som tillsammans med studenter och andra arbetar med wikitexten Rhetoric and Composition:

This wikitext is designed for use as a textbook in first-year college composition programs. We are writing this free wikitext because we believe that while commercial textbook publishers offer excellent products, many of our students are unable to afford them. We would also like to make our knowledge available to anyone with the desire and ambition to learn rather than those few privileged enough to attend a university. Finally, we hope that readers like you will not only benefit from our work, but also contribute to its ongoing development.

Hur det går får väl framtiden utvisa; Wikitexter är emellertid någonting som hela tiden ökar i popularitet, och många av dem samlas hos Wikibooks som är knutet till Wikipedia. I skrivande stund finns här mer än 12 000 så kallade moduler. Statistiken ger dock för handen att det sker betydligt fler ändringar än sidvisningar, så förmodligen rör det sig ännu om ett projekt för de närmast sörjande.

Titlarna innehåller allt från himmel till jord, och spänner mellan det fullständigt och det inte alls särskilt obskyra – allt av varierande kvalitet och i olika faser av skrivprocessen. Här återfinns bland annat en grammatik för J. R. R. Tolkiens artificiella språk Quenya, en ofärdig guide till hur man lyckas i college, en introduktion till sociologi och en kommenterad Hamlet.

KulramGivetvis finns här också en lärobok i svenska, på “förstasidan” illustrerad med ett hänförande prosaiskt foto. Vidare erbjuds instruktioner för hur man skriver lovsånger, använder en kulram, rakar sig eller spelar Super Mario World. Den händige kan också lära sig bygga en dator, en rustning eller en vattenpipa.

För de små finns särskilda barnböcker i projektet Wikijunior. Det skall alltså börjas i tid; kanske är det därför inte orimligt att något slags krona på verket har varit Wikiversity, “det fria universitetet”.


Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia