Arkiv för etiketten 'utbildningshistoria'Sida 2 av 2

Facebook-grupper för forskare och andra

FacebookNätverkstjänsten Facebook har den senaste tiden fått se antalet svenska användare öka på ett sätt som, om uttrycket inte vore så slitet, skulle kunna beskrivas som lavinartat. Förmodligen har intresset ökats än mer av medias moralistisk-alarmistiska skriverier om tjänstens vådlighet för arbetsmoralen. (Som om den som brister i motivation inte skulle kunna finna andra sätt att förspilla sin tid…)

Till de aspekter av Facebook som faktiskt kan bidra till någonting mer än förströelse hör de grupper där användare kan samlas kring gemensamma intressen. Förvisso finns här mycket trams, men också en potential att utvidga sina (professionella eller andra) nätverk bortom de gamla bekanta man ändå har på sin vänlista.

Utbildningshistoria - träsnittSå finns numera – genom undertecknads försorg – också en grupp för utbildningshistoria, där forskare, studenter och andra intresserade av ämnet kan mötas.

Den största haken – som jag ser det – är emellertid att nätverken, också de som är öppna för vem som helst att ansluta sig till, befinner sig i ett slutet system: själva Facebook. Detta leder till att man som nätverkare låser sig för en lösning som inte släpper in den som av en eller annan anledning inte registrerat sig på Facebook.

Därtill har man föga kontroll över själva tjänsten och dess framtida göranden och låtanden, vilket innebär att man en vacker dag kan ställas inför fullbordat faktum när det gäller allt ifrån användaravgifter, påträngande mängder reklam, etiskt tvivelaktig hantering av personuppgifter, och så vidare.

Även om Facebook för forskare (och andra) kan utgöra ett bra ställe att knyta kontakter och utveckla nätverk, bör man nog vara försiktig med att lägga ut allt för mycket på entreprenad på tjänsten. Bloggar, webbplatser och liknande traditionella fora är öppnare system, och förmodligen betydligt säkrare kort både i det korta och i det långa loppet.

Att helt och hållet hålla sig till Facebook är en onödigt exkluderande nätverksstrategi som faktiskt också innebär ett ganska stort risktagande.


Läsning i väntans tider

BöckerTiden går ibland 1Det vill säga till exempel nu i dagarna. mer än lovligt långsamt, och då kan det som bekant sitta bra med en god bok (eller flera).

I yrket får jag nu tillfälle att återvända till Roger Säljös Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet 2ISBN: 9172274433 ., den i mina ögon intressantaste boken på hela den kurs där jag nu undervisar.

Dessutom kom jag nyligen över 3För en billig penning på antikvariat Röda Rummet. B. Rud. Halls sista arbete, en liten skrift vid namn Uppfostrans och skolans historia (1951). Det är inget banbrytande verk, men är icke desto mindre intressant – särskilt som boken av författaren avsågs att användas i lärarutbildningen. Ty ett av målen med Halls pedagogikhistoriska forskargärning var, som medförfattaren Albert Wiberg uttrycker det, att också skänka bildning åt nya generationer av lärare och pedagoger:

Hall var fast övertygad om att det var av större vikt för en blivande lärare att göras förtrogen med pedagogikens stora gestalter i det förgångna, med deras idéer, problem och problemlösningar än att känna till petitesser inom den av matematiskt-statistiska metoder infekterade psykologien. Pedagogikens historia skulle ge perspektiv, idéer och kritisk blick i lärargärningen.

På mitt bord har nu också landat Retorisk handbok med lexikon 4ISBN: 9197371513 . av Christer Hanefalk, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm. Det är en massiv lunta som förmodligen lämpar sig mer som uppslagsverk än som sträckläsning, men varje ämnesnörd värd namnet fastnar ju lätt även i lexika… Jag får anledning att återkomma härtill vid ett senare tillfälle.

Som pågående läsning av det mer rekreativa slaget kan nämnas Elementarpartiklarna 5ISBN: 9100574619 . av Michel Houellebecq. Förvisso är jag lite sent ute – jag missar uppmärksamhetstoppen med sisådär ett halvt årtionde – men man kan väl inte avstå från god litteratur bara för att den har några år på nacken? 6Fråga Homeros eller Dante, till exempel.

Fotnoter   [ + ]

1. Det vill säga till exempel nu i dagarna.
2. ISBN: 9172274433 .
3. För en billig penning på antikvariat Röda Rummet.
4. ISBN: 9197371513 .
5. ISBN: 9100574619 .
6. Fråga Homeros eller Dante, till exempel.

Pedagogikhistorisk konferens

Konferens Pedagogikhistorisk forskning 2006

Den tredje nordiska konferensen Pedagogikhistorisk forskning, gick av stapeln förra veckan, denna gång med temat Kultur, makt och utbildning. Bilden ovan är från den inledande paneldiskussionen “Pedagogikhistorisk forskning i blixtbelysning”; vid bordet Ulf P Lundgren (Uppsala universitet), Sven-Erik Hansén (Åbo akademi), Ning de Coninck-Smith (Danmarks Pædagogiske Universitet), Donald Broady (Uppsala universitet) och Trude Evenshaug (Universitetet i Oslo).

Mitt konferensbidrag, “Språk, tanke och tradition. Retorikundervisningshistoria ur ett hermeneutiskt perspektiv” finns tillgängligt på Nationella forskarskolans i utbildningshistoria webbplats, tillsammans med texter från forskarskolans andra doktorander samt associerade forskare.


Ny hemsida för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria

Nationella forskarskolan i utbildningshistoriaEftersom jag ligger hemma med en elak förkylning men inte kan släppa tankarna på min avhandling, så tänkte jag passa på att tipsa om den nya hemsidan för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, med bland annat dokument, programförklaringar, kalendarium och länkar.

Bland doktorandpresentationerna finns också undertecknad med:

Stefan Rimm <stefan.rimm@pi.oru.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Retorikundervisning, medborgarideal och maskulinitet i svenska skolor 1724-1807

Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen under framför allt frihetstid och gustaviansk tid fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen.

   Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.

   Den klassiska retoriken och dess teori- och begreppsapparat utgör en central utgångspunkt i undersökningen och mot denna bakgrund studeras hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.

Dessutom presenteras Andreas’, Elins, och Thomas’ pågående avhandlingsarbeten: om svenska lektorer vid nazityska universitet, om journalistutbildningens uppkomst respektive om utbildningspolitiska ambitioner i det tidiga 1800-talets publicistiska fält – utomordentligt intressanta projekt som är värda att hålla ögonen på!