Arkiv för etiketten 'utbildningshistoria'

Kategorier: bilder, utbildningshistoria och Örebro
Publicerad 2 december 2009 kl. 23:39

Skolhistoriska bilder från Örebro (I)

Man behöver inte vara utbildningshistoriker – även om det hjälper – för att uppskatta den samling bilder som Örebro stadsarkiv offentliggör på nätet. Avdelningen “skolor, utbildning” sträcker sig från 1860-tal till 1970-tal, visar allt från skolhus till klassfoton och säger förmodligen en hel del om såväl skola som samhälle.

Lärarinnor utanför Risbergska skolan, ca 1905. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf
Lärarinnor utanför Risbergska skolan. Ca 1905.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr.
Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr

Brickebackens skola. 1970-tal. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.
Brickebackens skola. 1970-tal.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6, 1953. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.
Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6. 1953.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, humaniora, pedagogik och utbildningshistoria
Publicerad 16 september 2009 kl. 14:27

Tabelltankar

TabellEn del av mitt avhandlingsarbete just nu består i att upprätta tabeller över vilka texter och läroböcker som använts vid olika trivialskolor och gymnasier under 1700-talet. Med ett antal texter, ett antal skolor och ett stort antal terminer att täcka in blir tabellerna både informations- och omfångsrika. Därtill kommer att de skall analyseras, sammanfattas och kommenteras i avhandlingens löpande text.

Det är dock inte utan att man ibland frågar sig om det går att åskådliggöra materialet på ett något mer spännande – men fortfarande på ett stringent och för en akademisk avhandling korrekt – sätt än långa rader och kolumner där kryss markerar förekomsten av ett visst verk under en viss termin.

Det är inte utan att man blir avundsjuk på den vars data med lätthet låter sig presenteras som i diagrammen i dessa exempel, eller för den delen som i Röyksopps gamla video till Remind Me (2002):


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, data och Internet, gåtfullt, humaniora, meta, pedagogik, retorik, sociala webben och utbildningshistoria
Publicerad 26 december 2008 kl. 15:59

Akademin och den sociala webben

Mikrobloggande, sociala media och nätverkstjänster är på tillväxt, och under 2009 lär vi få se ännu mer av denna utveckling. Internationellt sett är det Twitter som är om inte vackrast så i alla fall störst och därmed förmodligen också bäst. Även om mikroblogginläggen på Twitter är begränsade till 140 tecken – ungefär som ett SMS – så är användningssätten desto talrikare.

Olika grupper, personer, organisationer och institutioner har hittills i varierande grad utnyttjat dessa möjligheter. Medan IT-, media- och marknadsföringsfolket varit snabba att hänga på i de sociala svängarna, så är det mindre fart i forskarsamhället.

Förmodligen hör mitt eget intresseområde till de smalare subkulturerna i Twittersfären. Nedanstående Twitter Venn-diagram visar mycket riktigt också att det i skärningspunkterna mellan utbildning, retorik och historia är tämligen tyst.

Twitter Venn: Rhetoric, Education, History

Förvisso är vi retorikundervisningshistoriker en inte allt för omfattande grupp, men det är knappast den enda förklaringen. Snarare tror jag att det handlar om att vetenskapssamhället inte helt och hållet har etablerat sig i nätets socialare dimensioner. Även om man (förhoppningsvis) utnyttjar internet för att till exempel publicera texter, söka i databaser eller driva mejllistor så är det få – kanske särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap – som strävar efter att befinna sig i teknik- och medieutvecklingens framkant.

Enstaka discipliner och enskilda personer utmärker sig säkert som teknikentusiastiska avvikare, men rent generellt är nog akademin hyggligt sen att ta till sig nymodigheter. På gott och på ont, förstås – egenvärdet i tekniska nymodigheter bör inte oreflekterat tas för givet (och ett visst mått av skepticism kan alltid vara på sin plats, vad det än vara månde). Allt lämpar sig naturligtvis inte heller för diskussioner i mikroformat.

Samtidigt skulle det vara tråkigt om man gick miste om att utnyttja den teknik som gör det möjligt att hitta intressant och relevant forskning, att knyta kontakter, att finna likasinnade. Förhoppningsvis är detta en utveckling som tar fart framöver, men till dess behövs alla goda krafter, alla bra initiativ och alla kloka tankar.

 

Själv kan jag följas på bland annat Twitter, FriendFeed, Facebook, Jaiku, Bloggy och identi.ca.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 26 augusti 2008 kl. 12:21

Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen: två tänkbara sessioner

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Om drygt ett år, den 1-2 oktober 2009, är det dags för den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen att gå av stapeln i Uppsala. Arrangör1 är Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, där undertecknad är doktorand. Den 1 november 2008 är sista dag att anmäla sessionsförslag.

Själv planerar jag en eller två sessioner, med följande ungefärliga titlar (eller inriktningar):

  • 1700-talets skola / Den tidigmoderna skolan / Utbildning före folkskolan
  • Språk, retorik och kommunikation i skolan

Är någon intresserad av att på något sätt medverka därvid, så kontakta mig gärna.
 
Noter:

  1. Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, bilder, humaniora, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 24 april 2008 kl. 10:19

Åsneskolan

Invita nil proficies, discesue Minerva

Jag har på senare tid allt mer intresserat mig för emblemens retorisk-pedagogiska funktion, och det är kanske inte helt omöjligt att jag kommer att ägna detta en tanke – om än liten – också i mitt avhandlingsarbete.

Ovanstående träsnitt från Emblemata Saecularia (1596) av Johann Theodor de Bry vittnar om lärandets vedermödor för den som inte av högre makter begåvats med de rätta förmågorna och förutsättningarna för studier. Jämfört med dagens utbildningspolitiska debatt finns här helt klart annan attityd till utbildningens mål och möjligheter och en radikalt annorlunda syn på elevernas kompetens.

de Brys kopparstick är en variant på Pieter Bruegels fyrtio år äldre Åsnan i skolan. Hos Bruegel är budskapet att även om man sätter åsnan i skolan, så blir den aldrig en häst – ett talesätt som även återkommer i de Brys emblemutläggning.

En välvillig tolkning är “känn dig själv, inse dina begränsningar och gör det du har fallenhet för”. Nog så sannolik är dock den bakomliggande tanken att “somliga är obildbara; i skolan har de inte mycket att hämta” – men så resonerar väl ingen idag, eller?
 

Se också Ayers Bagley, “Some Pedagogical Uses of the Emblem: 16th and 17th Centuries“.
 


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, bloggosfären, data och Internet, sociala webben och utbildningshistoria
Publicerad 29 augusti 2007 kl. 10:10

Facebook-grupper för forskare och andra

FacebookNätverkstjänsten Facebook har den senaste tiden fått se antalet svenska användare öka på ett sätt som, om uttrycket inte vore så slitet, skulle kunna beskrivas som lavinartat. Förmodligen har intresset ökats än mer av medias moralistisk-alarmistiska skriverier om tjänstens vådlighet för arbetsmoralen. (Som om den som brister i motivation inte skulle kunna finna andra sätt att förspilla sin tid…)

Till de aspekter av Facebook som faktiskt kan bidra till någonting mer än förströelse hör de grupper där användare kan samlas kring gemensamma intressen. Förvisso finns här mycket trams, men också en potential att utvidga sina (professionella eller andra) nätverk bortom de gamla bekanta man ändå har på sin vänlista.

Utbildningshistoria - träsnittSå finns numera – genom undertecknads försorg – också en grupp för utbildningshistoria, där forskare, studenter och andra intresserade av ämnet kan mötas.

Den största haken – som jag ser det – är emellertid att nätverken, också de som är öppna för vem som helst att ansluta sig till, befinner sig i ett slutet system: själva Facebook. Detta leder till att man som nätverkare låser sig för en lösning som inte släpper in den som av en eller annan anledning inte registrerat sig på Facebook.

Därtill har man föga kontroll över själva tjänsten och dess framtida göranden och låtanden, vilket innebär att man en vacker dag kan ställas inför fullbordat faktum när det gäller allt ifrån användaravgifter, påträngande mängder reklam, etiskt tvivelaktig hantering av personuppgifter, och så vidare.

Även om Facebook för forskare (och andra) kan utgöra ett bra ställe att knyta kontakter och utveckla nätverk, bör man nog vara försiktig med att lägga ut allt för mycket på entreprenad på tjänsten. Bloggar, webbplatser och liknande traditionella fora är öppnare system, och förmodligen betydligt säkrare kort både i det korta och i det långa loppet.

Att helt och hållet hålla sig till Facebook är en onödigt exkluderande nätverksstrategi som faktiskt också innebär ett ganska stort risktagande.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  2 kommentarer
Kategorier: boktips, litteratur, pedagogik, personligt, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 20 november 2006 kl. 23:28

Läsning i väntans tider

BöckerTiden går ibland1 mer än lovligt långsamt, och då kan det som bekant sitta bra med en god bok (eller flera).

I yrket får jag nu tillfälle att återvända till Roger Säljös Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet2, den i mina ögon intressantaste boken på hela den kurs där jag nu undervisar.

Dessutom kom jag nyligen över3 B. Rud. Halls sista arbete, en liten skrift vid namn Uppfostrans och skolans historia (1951). Det är inget banbrytande verk, men är icke desto mindre intressant – särskilt som boken av författaren avsågs att användas i lärarutbildningen. Ty ett av målen med Halls pedagogikhistoriska forskargärning var, som medförfattaren Albert Wiberg uttrycker det, att också skänka bildning åt nya generationer av lärare och pedagoger:

Hall var fast övertygad om att det var av större vikt för en blivande lärare att göras förtrogen med pedagogikens stora gestalter i det förgångna, med deras idéer, problem och problemlösningar än att känna till petitesser inom den av matematiskt-statistiska metoder infekterade psykologien. Pedagogikens historia skulle ge perspektiv, idéer och kritisk blick i lärargärningen.

På mitt bord har nu också landat Retorisk handbok med lexikon4 av Christer Hanefalk, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm. Det är en massiv lunta som förmodligen lämpar sig mer som uppslagsverk än som sträckläsning, men varje ämnesnörd värd namnet fastnar ju lätt även i lexika… Jag får anledning att återkomma härtill vid ett senare tillfälle.

Som pågående läsning av det mer rekreativa slaget kan nämnas Elementarpartiklarna5 av Michel Houellebecq. Förvisso är jag lite sent ute – jag missar uppmärksamhetstoppen med sisådär ett halvt årtionde – men man kan väl inte avstå från god litteratur bara för att den har några år på nacken?6

 
Noter:

  1. Det vill säga till exempel nu i dagarna. [↩]
  2. ISBN: 9172274433 . [↩]
  3. För en billig penning på antikvariat Röda Rummet. [↩]
  4. ISBN: 9197371513 . [↩]
  5. ISBN: 9100574619 . [↩]
  6. Fråga Homeros eller Dante, till exempel. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 4 oktober 2006 kl. 11:42

Pedagogikhistorisk konferens

Konferens Pedagogikhistorisk forskning 2006

Den tredje nordiska konferensen Pedagogikhistorisk forskning, gick av stapeln förra veckan, denna gång med temat Kultur, makt och utbildning. Bilden ovan är från den inledande paneldiskussionen “Pedagogikhistorisk forskning i blixtbelysning”; vid bordet Ulf P Lundgren (Uppsala universitet), Sven-Erik Hansén (Åbo akademi), Ning de Coninck-Smith (Danmarks Pædagogiske Universitet), Donald Broady (Uppsala universitet) och Trude Evenshaug (Universitetet i Oslo).

Mitt konferensbidrag, “Språk, tanke och tradition. Retorikundervisningshistoria ur ett hermeneutiskt perspektiv” finns tillgängligt på Nationella forskarskolans i utbildningshistoria webbplats, tillsammans med texter från forskarskolans andra doktorander samt associerade forskare.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: pedagogik, personligt, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 17 maj 2006 kl. 17:45

Ny hemsida för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria

Nationella forskarskolan i utbildningshistoriaEftersom jag ligger hemma med en elak förkylning men inte kan släppa tankarna på min avhandling, så tänkte jag passa på att tipsa om den nya hemsidan för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, med bland annat dokument, programförklaringar, kalendarium och länkar.

Bland doktorandpresentationerna finns också undertecknad med:

Stefan Rimm <stefan.rimm@pi.oru.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Retorikundervisning, medborgarideal och maskulinitet i svenska skolor 1724-1807

Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen under framför allt frihetstid och gustaviansk tid fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen.

   Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.

   Den klassiska retoriken och dess teori- och begreppsapparat utgör en central utgångspunkt i undersökningen och mot denna bakgrund studeras hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.

Dessutom presenteras Andreas’, Elins, och Thomas’ pågående avhandlingsarbeten: om svenska lektorer vid nazityska universitet, om journalistutbildningens uppkomst respektive om utbildningspolitiska ambitioner i det tidiga 1800-talets publicistiska fält – utomordentligt intressanta projekt som är värda att hålla ögonen på!


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar