Arkiv för etiketten 'uppslagsverk'

Envar sin egen encyklopedist

Ibland fastnar man lite längre på en webbplats än vad man hade tänkt sig. För den encyklopediskt, vetgirigt eller bara allmänt nördigt lagde 1Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag. händer det till och från, och oftare än man tror.

När jag häromdagen letade efter material om d’Argens och hans Thérèse Philosophe fann jag mig plötsligt klickande och skrollande på The Art and Popular Culture Wiki. I detta projekt samlas allt som ägaren finner intressant: högt och lågt samsas i en uttalat postmodern anda, och wikiformatet används för att knyta samman och utforska samband, bygga broar och skapa länkar. 2Också länkar i (internet-)teknisk mening.

wikipediapusselbitMycket av stoffet är mer eller mindre 3Oftast mer. direkt taget från Wikipedia, vars innehåll ju är öppet och sålunda kan kopieras och ändras av vem som helst. Därtill kommer en hel del annat material, ofta äldre och i public domain. Även programvaran MediaWiki är fri under GPL.

På detta sätt kan i princip vem som helst sätta ihop i princip vilket uppslagsverk som helst: smalt eller brett, personligt eller professionellt, seriöst eller oseriöst.

Denna öppna och generösa karaktär hos Wikipedia och dess sidoprojekt är värd att lägga på minnet nu när det användarredigerade internetuppslagsverket åter står inför debatter och kontroverser. Den här gången 4I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation. handlar det om huruvida bland annat engelskspråkiga Wikipedia bör införa en ny modereringspolicy, där artikelredigeringar måste godkännas av etablerade användare för att gå igenom. Samtidigt som somliga inom Wikipedia-projektet vill skärpa rutinerna går Encyclopædia Britannica eventuellt mot ökad öppenhet där registrerade användare kan tillåtas göra tillägg till artiklarna (också här efter granskning). Om detta leder till bättre artiklar för endera eller någotdera av uppslagsverken låter jag vara osagt, och får kanske anledning att återkomma till i ett annat inlägg.

Vad Wikipedia erbjuder kommer däremot fortfarande att vara ett innehåll som är fritt: inte blott därför att det är gratis att få tillgång till, utan också för att det är fritt att sprida vidare. Även om fokus i debatten ofta hamnar på redigeringen av innehållet, så bör man som sagt också skänka spridningen en tanke. Och det är denna spridning som är en av Wikipedias största förtjänster.

Envar har tillgång till en encyklopedi, och envar kan bli sin egen encyklopedist.

Fotnoter   [ + ]

1. Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag.
2. Också länkar i (internet-)teknisk mening.
3. Oftast mer.
4. I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation.

Vem fifflar med Wikipedia?

WikibitSvenska medier har uppenbarligen fått upp ögonen för att det går att göra ändringar på Wikipedia – och att folk, företag, myndigheter och organisationer faktiskt också gör ändringar.

Idag förfasar sig såväl Aftonbladet (1) som Dagens Nyheter (1) och Svenska Dagbladet (1, 2) över att personer med IP-adresser tillhörande bland andra CIA, Disney och Astra-Zeneca gjort ändringar i nätuppslagsverket.

Lite förvånande, kanske, eftersom IP-adresser tillhörande exempelvis Aftonbladet själva tidigare beslagits med att göra för tidningen (och tidningen närstående personer) tänkt fördelaktiga redigeringar. Saken har bland annat uppmärksammats av Johan Larsson och Patrick Strang. (Se också uppdatering nedan.)

När nu detta “avslöjande” återigen aktualiserar frågan om källkritik när det gäller Wikipedia (och andra nättjänster), så skall man komma ihåg att Wikipedia är faktiskt ganska gott rustat mot manipulationer. Med en stor läsarskara som håller koll på de senaste ändringarna 1Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta., så löper artikelfifflare en hygglig chans att upptäckas och korrigeras redan inom ett par minuter.

Dessutom finns för alla användare möjligheten att se redigeringshistoriken för varje enskild artikel. Klicka bara på den lilla fliken “history” 2Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska., så visas exakt vilken användare (eller IP-adress) som har gjort vilken ändring. Det kan vara värt att ta en titt på detta innan man litar på en artikel.

Med en sund skepsis (och ett par extra klick) kommer man ganska långt.

Uppdatering:Varför inte ta en titt på några av de ändringar (på engelskspråkiga Wikipedia) som gjorts av personer med IP-adresser tillhörande Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Sveriges Television eller valfri annan organisation?

Fotnoter   [ + ]

1. Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta.
2. Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska.

Citeringscitat

Wikipedias grundare, Jimmy Wales, varnar för att använda sig av nätuppslagsverket – eller för den delen något annat uppslagsverk – i akademiskt skrivande, rapporterar The Chronicle of Higher Education:

For God sake, you’re in college; don’t cite the encyclopedia.

…vilket det förstås ligger något i.

[Via KairosNews]


Nationalencyklopedin – nu med varudeklaration?

NEApropå Wikipedia kontra Nationalencyklopedin, så läser jag idag (via Patrick) hur Svenska Dagbladet berättar om att NE – som en reaktion på gårdagens expertkritik – nu beslutat sig för att “se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder”.

Ytterligare en redaktionell insikt rör vikten av att användarna förhåller sig källkritiskt till innehållet, menar Arne Ekman i SvD:s intervju:

[…] NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.

Wikipedia-pusselbitDet tycks alltså som om Ekman här förordar samma kritiska förhållningssätt som man som användare givetvis bör ha till Wikipedia. Skillnaden är förstås att på Wikipedia kan användaren själv rätta eventuella fel som “smyger sig in”.


Nihilartikel

FörstoringsglasDen som idag bläddrar i en dagstidning, tittar på TV eller lyssnar på radio bör kanske vara på sin vakt. Just den första april har folk som bekant en (o)vana att utsätta intet ont ananade medmänniskor för allehanda spratt – och i dagens mediesamhälle har traditionen också lyfts från individplanet till ett slags kollektivt skämtlynne där pressen roar sig med att publicera mer eller mindre absurda osanningar i artikelform.

Det är emellertid inte bara första april som man bör vara på sin vakt, och det är inte bara skämtsamma medmänniskor eller tillfälligt småbusiga massmedia som kan komma med de osanna utsagorna. Även välrenommerade och till synes oklanderligt sanningssägande källor som uppslagsböcker och facklitteratur kan dölja skämt och lustifikationer. Ett exempel på detta är det som kallas för nihilartikel eller “u-båt”, och som av Wikipedia beskrivs som “a deliberately fictitious entry in an encyclopedia or dictionary, which is intended to be more or less quickly recognized as false by the reader”.

Nihilartikeln – falsk information i en riktigt uppslagsverk, för att använda Wikipedia-definitionen – är oftast ett slags internskämt, en blinkning till den som råkar hitta ett uppslagsord som egentligen inte finns. Här kan ordboksredaktörer och andra potentiella lustigkurrar få utlopp för sitt skämtlynne genom att konstruera parodier och pastischer på allt ifrån konstiga djur till antika bollsporter.

I regel är det svårt att hitta de nihilartiklar som kanske finns dolda någonstans i ens högt värderade favorituppslagsbok. Eftersom dessa pseudouppslagsord i regel är helt eller delvis tagna ur luften, finns det inte heller några referenser till dem. Istället väntar de på att bli upptäckta av en ren slump, kanske av en ströläsande eller planlöst bläddrande lexikofil. Den som inte har något annat för sig i helgen kan ju som kulturgärning och bildningsprojekt sätta sig och gå igenom till exempel Nordisk familjebok på jakt efter nihilartiklar.

Fast vem vet, kan man en dag som denna lita på att nihilartiklar verkligen finns?

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia