Arkiv för etiketten 'retorik'Sida 2 av 6

Speech Wars mäter kandidaternas ordanvändning

Speech WarsApropå ett nyligt inlägg om text och ord: den amerikanska sajten Speech Wars låter besökarna skapa diagram över hur ofta vissa ord använts av de båda presidentvalskandidaterna Barack Obama och John McCain, baserat på en korpus av kampanjtal från de senaste åren. Till finesserna hör möjligheten att visa de tal där orden i fråga förekommit.

Kanske skulle det vara intressant med en svensk variant av denna smarta och enkla tjänst: att i grafisk form se hur arbetslinje, klimatmål, äktenskap och budgettak kastats fram och tillbaka mellan de olika partiledarna. Nödvändiga data finns ju redan tillgängliga via riksdagens hemsida.


Veckans tal: Förargelseväckande katt

Idag är det 100 år sedan Gösta Knutsson föddes, något som på denna blogg uppmärksammas genom att ruska liv i den allt som oftast slumrande inläggskategorin Veckans tal.

I den första boken om katten Pelle, Pelle Svanslös på äventyr (1939) finns följande lilla pärla, ett exempel i miniatyr på det giftiga tal av vilket – bland annat – Knutssons samtid fått se alltför mycket.

Det är Elake Måns som i en insändare till Katternas Dagblad hetsar mot Pelle (som belönats med medalj efter att ha förhindrat en brand):

FÖRARGELSEVÄCKANDE KATT.

Herr redaktör!

Här i staden finns det en katt, som går omkring och ser mallig ut med en peng på halsen. Sådant borde inte få förekomma. Till på köpet har den här katten ingen svans. Jag frågar: vilket är finast, att ha peng eller att ha svans? Den som inte har svans har sannerligen ingenting att skryta över. Jag vill rikta en kraftig maning till alla att i morgon bitti klockan sju, när den där katten tar sin morgonpromenad, samlas i Slottsbacken och protestera mot denna katts irriterande skrytsamhet.

Vän av ordning.

Mycket riktigt ser mobben nästa morgon till att med våld ta ifrån den försvarslöse Pelle hans medalj, och värre skall det bli innan det vänder. Trots trakasserier och tråkningar från Måns – som ju inte är någon symbol för tolerans och medmänsklighet – boken igenom är det emellertid till slut Pelle som står som (moralisk) segrare med en ny medalj för berömliga gärningar.

Och när Knutsson denna dag, den 12 oktober 1939, firar sin trettioförsta födelsedag skall såväl den lilla världen i katternas Uppsala som den stora världen därutanför snart inse vikten och behovet av segrar – och den moraliska segerns betydelse.


Retorisk rekvisita (3): Kända klädespersedlar

Julius Caesars mantel

Julius Caesars
mantel

Nikita Chrusjtjovs sko

Nikita Chrusjtjovs
sko

O. J. Simpsons handske

O. J. Simpsons
handske


Etiketter: kläder, rekvisita, retorik

Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen: två tänkbara sessioner

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Om drygt ett år, den 1-2 oktober 2009, är det dags för den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen att gå av stapeln i Uppsala. Arrangör 1Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. är Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, där undertecknad är doktorand. Den 1 november 2008 är sista dag att anmäla sessionsförslag.

Själv planerar jag en eller två sessioner, med följande ungefärliga titlar (eller inriktningar):

  • 1700-talets skola / Den tidigmoderna skolan / Utbildning före folkskolan
  • Språk, retorik och kommunikation i skolan

Är någon intresserad av att på något sätt medverka därvid, så kontakta mig gärna.

Fotnoter   [ + ]

1. Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Osmakligt och osakligt i reklamens värld: Vikt av vikt

Reklam är en färskvara. Detta framgår inte bara av allehanda mindre lyckade matfotografier utan också av alla de tillfällen då konsumenten av den mer eller smakliga maten dragits in i reklamsvängen. Han eller hon har genom historien varit såväl motiv som måltavla i en rad annonser vars bäst före-datum nu ligger en bra bit bakåt i tiden.

På ett eller annat sätt avviker de från vad de flesta uppfattar som god smak och gott omdöme, och begrepp som decorum känns helt klart avlägsna.

VågGolfare

Tjock som en grisFinns det egentligen något bättre sätt att önska någon en god jul än att skänka vederbörande en våg? Och vad sägs om en cigarett istället för att lägga sig till med osunda vanor?

Idealen har dock som bekant växlat genom historien, och åtminstone de barn som var lyckligt lottade nog att komma i åtnjutande av Grove’s Chill Tonic kunde se fram emot en barndom av glad grisfetma. “Smaklös” deklarerar annonsen, och det stämmer väl på mer än ett sätt.

Och apropå smaklös – och apropå feta barn – varför inte investera i en samlardocka föreställande en liten gosse med sin första portion pommes frites på McDonalds?

McDonalds-docka

Frågan är hur man i andra tider – kommande och förflutna – ställer sig till det sena nittonhundratalets (och kanske inte bara det specifika lättmargarinets) slogan “Om du bestämt dig för att inte bli fet”? Åtminstone Grispojken ovan lär vara av avvikande mening.


I backspegeln: Metabloggande, knappologi och fula knep

Eftersom jag helt nyligen kommit hem från en vecka i Schweiz – och därtill är föräldraledig – så räcker tiden just nu endast till en liten återblick på hur det genom bloggens historia sett ut i mitten av maj.

FjäderpennaDenna dag för exakt ett år sedan, en betraktelse över Metabloggandets topiklära:

“Ingenting att skriva om” skriver bloggaren den ena dagen, “fortsätta eller sluta” frågar hon eller han den andra dagen.

Skrivkramp – eller, som det heter i bloggosfären, bloggtorka – har blivit ett stående ämne. […] Förmodligen är det inte allt för långsökt att betrakta dessa ämnen som moderna loci där den genomsnittliga bloggaren med jämna mellanrum söker stoffet till sitt skrivande.

Konstaterandet är förmodligen giltigt även i 2008 års bloggosfär, även om undertecknad – med varierande resultat – gör sitt bästa för att hålla sig borta från de mest flagranta skrivkrampsskriverierna.

Vidare, också från 2007, ett ifrågasättande av den knappologiska jakt på argumentationsfel som gör sig påmind här och var i bloggosfären:

En av de stora demokratiska poängerna med retoriken är att den lär oss att skärskåda politikens språk och argumentation. En förståelse av den mänskliga kommunikationens former och funktioner främjar medborgarens förmåga till politiska bedömningar och ställningstaganden.

Så kunde det i alla fall vara, men det är ganska ovanligt att en djupare retorisk medvetenhet kommer till uttryck i debatten. Istället ser man ofta i den politiska analysen uttryck för ett märkligt argumentativt felfinneri. […] Man tävlar om att slå varandra i huvudet med allehanda klassifikationer av meningsmotståndares yttranden: “Ursäkta, min herre, men jag tror att ni just använde er av ett auktoritetsargument. Fi donc!”

ArgumentOch – apropå argumentationsfel – från 2005 ett inlägg om fula diskussions- och debattknep:

[…] en uppsjö tips för fördröja och förhala, irritera och förolämpa – och i det långa loppet göra sig mer eller mindre omöjlig i sociala sammanhang.

Definitivt en bit bort från den goda retoriken, men icke desto mindre underhållande läsning.


Nytt på läslistan

Den senaste tiden har de redan digra listorna med sådant jag önskar/ämnar läsa vuxit till sig ännu lite mer. 1Avbetandet sker stundom sporadiskt; somligt har ett par år på nacken. Några nytillskott:
Pappersbuntar

  • Stephen Toulmin, Cosmopolis: The Hidden Agenda of Modernity. Kan vara intressant för min avhandling.
  • Mer Borges; det var länge sedan någonting gav mersmak på samma sätt som min nyliga läsning av Fiktioner.
  • Senaste numret av Rhetorica Scandinavica, bland annat en – som det verkar – intressant text av Malcolm Heath om att undervisa studenter av idag i klassisk (antik) retorik.
  • En mängd blogginlägg som hunnit ansamlas i min RSS-aggregator. Bloggläsandet har halkat efter igen; det är sanslöst hur snabbt ansamlingen av flöden svämmar över. På att göra-listan hamnar därför också en generell översyn över flödesprenumerationerna, allt enligt någon snillrik men ännu icke påkommen princip.

Fotnoter   [ + ]

1. Avbetandet sker stundom sporadiskt; somligt har ett par år på nacken.

Åsneskolan

Invita nil proficies, discesue Minerva

Jag har på senare tid allt mer intresserat mig för emblemens retorisk-pedagogiska funktion, och det är kanske inte helt omöjligt att jag kommer att ägna detta en tanke – om än liten – också i mitt avhandlingsarbete.

Ovanstående träsnitt från Emblemata Saecularia (1596) av Johann Theodor de Bry vittnar om lärandets vedermödor för den som inte av högre makter begåvats med de rätta förmågorna och förutsättningarna för studier. Jämfört med dagens utbildningspolitiska debatt finns här helt klart annan attityd till utbildningens mål och möjligheter och en radikalt annorlunda syn på elevernas kompetens.

de Brys kopparstick är en variant på Pieter Bruegels fyrtio år äldre Åsnan i skolan. Hos Bruegel är budskapet att även om man sätter åsnan i skolan, så blir den aldrig en häst – ett talesätt som även återkommer i de Brys emblemutläggning.

En välvillig tolkning är “känn dig själv, inse dina begränsningar och gör det du har fallenhet för”. Nog så sannolik är dock den bakomliggande tanken att “somliga är obildbara; i skolan har de inte mycket att hämta” – men så resonerar väl ingen idag, eller?
 

Se också Ayers Bagley, “Some Pedagogical Uses of the Emblem: 16th and 17th Centuries“.
 


Retorisk rekvisita (2): Cigarren

Churchill med cigarrFrån söndertuggad stump till stadigt stolsben – cigarren i alla de former och fabrikat har utgjort ett viktigt attribut i skapandet av åtskilliga offentliga roller. Såväl Churchill som Castro, och fler med dem, har högst medvetet använt tobaksrullen som retorisk rekvisita för ett självsäkert, maskulint ethos.

CastroMen något har hänt sedan förra seklet. Hälsoaspekten åsido, vulgärfreudianska analyser obeaktade: idag skulle cigarren förmodligen framstå som passé – eller åtminstone som en kliché, vars enda bruk är det rent ironiska.

Kanske gick den sista glamouren upp i rök (!) någonstans kring 1990-talets aficionado-våg med Bill Clintons oortodoxa cigarrbruk som (anti)klimax och evigt effektivt ethossänke. Sedan dess känns rökverket ifråga mer Mike Tyson än Winston Churchill, mer slugger än statsman.


Presidentval ’08 (1): Of Maize and Men

William Jennings BryanNågot av det mest fängslande med det amerikanska presidentvalet av årsmodell ’08 är den högoktaniga blandningen av politik och retorik, av propaganda och reklam. Det närmaste halvåret lär därför en och annan fundering kring dessa företeelser dyka upp här på bloggen – och kanske blir det också någonting om årets laddade valrörelse.

I 1908 års valrörelse fanns däremot ingen påkostad tv-reklam, inga bloggare, inga kampanjcentraler på nätet… Detta innebar dock nte att man inte gjorde vad man kunde med de till buds stående medlen: vykort, affischer, annonser, kampanjknappar, pamfletter, och så vidare.

Tag till exempel vidstående lilla propagandapärla, som inte blott hyllar två av nationens välsignelser – majsen och den demokratiske presidentkandidaten William Jennings Bryan – utan också arrangerar dem samman, med den senares avbild smakfullt placerad bland den förras blast.

När får man se Clinton, McCain eller Obama i en liknande komposition?