Arkiv för etiketten 'reference'

Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia


Wikipedia – en encyklopedi och dess utmaningar

Wikipedia-pusselbitUppslagsverket Wikipedia blir alltmer betydelsefullt – och alltmer av en auktoritet. Om detta skriver BBC, och lyfter fram hur mängden användare gör att detta jättelika referensverk på nätet inte bara blir mer komplett, utan också mer korrekt.

Felaktiga uppgifter kan inte kvarstå länge i ett verk som läses av så många människor, läsare som dessutom själva kan ändra uppgifter. BBC-artikeln anför bland annat som exempel hur professorn och bloggaren Alex Halavais medvetet matade in ett antal felaktiga uppgifter. Enligt Halavais’ egen bloggpost om The Isuzu Experiment tog det inte lång tid innan felen hade rättats (och den klentrogne professorns hypoteser kommit på skam):

All the changes were “factual” in nature, though some fairly obscure. And *all* were identified and removed within a couple of hours.

Här bör också påpekas att en av finesserna med Wikipedia är nämligen att de senaste ändringarna finns att tillgå som RSS-flöde. Prenumeranter på detta flöde har därför möjlighet att omgående uppmärksamma eventuella felaktigheter, manipulationsförsök och allmänna konstigheter.

BokhyllaI mina ögon är det aspekter som dessa som gör Wikipediaprojektet riktigt intressant. Det handlar inte bara om det faktum att oerhört stora mängder mänsklig kunskap nu samlas i en form som är gratis och tillgänglig för alla med dator och internetuppkoppling – hela formen får oss att ställa djupare frågor om hur kunskap samlas, organiseras och värderas.

Ty det går inte att komma ifrån det faktum att även i ett projekt med närmast oändligt antal medarbetare, så har alltid majoriteten en fördel jämfört med minoriteten, experten en fördel jämfört med lekmannen och den erfarne högstatusanvändaren en fördel jämfört med nybörjaren när det gäller att fastslå vad som är “sant”. Detta förhållande framstår förmodligen varken som särskilt överraskande eller vidare konstigt; däremot skadar det inte att från tid till annan ägna det en tanke.

Vem som har rätt och möjlighet att definera fakta, hur man skall förhålla sig till konkurrerande faktauppgifter och så vidare: dessa är några av de intressanta problem som encyklopedisterna måste hantera – nu och i framtiden.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]