Arkiv för etiketten 'pedagogik'

Kategorier: akademin, data och Internet, gåtfullt, humaniora, meta, pedagogik, retorik, sociala webben och utbildningshistoria
Publicerad 26 december 2008 kl. 15:59

Akademin och den sociala webben

Mikrobloggande, sociala media och nätverkstjänster är på tillväxt, och under 2009 lär vi få se ännu mer av denna utveckling. Internationellt sett är det Twitter som är om inte vackrast så i alla fall störst och därmed förmodligen också bäst. Även om mikroblogginläggen på Twitter är begränsade till 140 tecken – ungefär som ett SMS – så är användningssätten desto talrikare.

Olika grupper, personer, organisationer och institutioner har hittills i varierande grad utnyttjat dessa möjligheter. Medan IT-, media- och marknadsföringsfolket varit snabba att hänga på i de sociala svängarna, så är det mindre fart i forskarsamhället.

Förmodligen hör mitt eget intresseområde till de smalare subkulturerna i Twittersfären. Nedanstående Twitter Venn-diagram visar mycket riktigt också att det i skärningspunkterna mellan utbildning, retorik och historia är tämligen tyst.

Twitter Venn: Rhetoric, Education, History

Förvisso är vi retorikundervisningshistoriker en inte allt för omfattande grupp, men det är knappast den enda förklaringen. Snarare tror jag att det handlar om att vetenskapssamhället inte helt och hållet har etablerat sig i nätets socialare dimensioner. Även om man (förhoppningsvis) utnyttjar internet för att till exempel publicera texter, söka i databaser eller driva mejllistor så är det få – kanske särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap – som strävar efter att befinna sig i teknik- och medieutvecklingens framkant.

Enstaka discipliner och enskilda personer utmärker sig säkert som teknikentusiastiska avvikare, men rent generellt är nog akademin hyggligt sen att ta till sig nymodigheter. På gott och på ont, förstås – egenvärdet i tekniska nymodigheter bör inte oreflekterat tas för givet (och ett visst mått av skepticism kan alltid vara på sin plats, vad det än vara månde). Allt lämpar sig naturligtvis inte heller för diskussioner i mikroformat.

Samtidigt skulle det vara tråkigt om man gick miste om att utnyttja den teknik som gör det möjligt att hitta intressant och relevant forskning, att knyta kontakter, att finna likasinnade. Förhoppningsvis är detta en utveckling som tar fart framöver, men till dess behövs alla goda krafter, alla bra initiativ och alla kloka tankar.

 

Själv kan jag följas på bland annat Twitter, FriendFeed, Facebook, Jaiku, Bloggy och identi.ca.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 26 augusti 2008 kl. 12:21

Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen: två tänkbara sessioner

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Om drygt ett år, den 1-2 oktober 2009, är det dags för den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen att gå av stapeln i Uppsala. Arrangör1 är Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, där undertecknad är doktorand. Den 1 november 2008 är sista dag att anmäla sessionsförslag.

Själv planerar jag en eller två sessioner, med följande ungefärliga titlar (eller inriktningar):

  • 1700-talets skola / Den tidigmoderna skolan / Utbildning före folkskolan
  • Språk, retorik och kommunikation i skolan

Är någon intresserad av att på något sätt medverka därvid, så kontakta mig gärna.
 
Noter:

  1. Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, bilder, humaniora, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 24 april 2008 kl. 10:19

Åsneskolan

Invita nil proficies, discesue Minerva

Jag har på senare tid allt mer intresserat mig för emblemens retorisk-pedagogiska funktion, och det är kanske inte helt omöjligt att jag kommer att ägna detta en tanke – om än liten – också i mitt avhandlingsarbete.

Ovanstående träsnitt från Emblemata Saecularia (1596) av Johann Theodor de Bry vittnar om lärandets vedermödor för den som inte av högre makter begåvats med de rätta förmågorna och förutsättningarna för studier. Jämfört med dagens utbildningspolitiska debatt finns här helt klart annan attityd till utbildningens mål och möjligheter och en radikalt annorlunda syn på elevernas kompetens.

de Brys kopparstick är en variant på Pieter Bruegels fyrtio år äldre Åsnan i skolan. Hos Bruegel är budskapet att även om man sätter åsnan i skolan, så blir den aldrig en häst – ett talesätt som även återkommer i de Brys emblemutläggning.

En välvillig tolkning är “känn dig själv, inse dina begränsningar och gör det du har fallenhet för”. Nog så sannolik är dock den bakomliggande tanken att “somliga är obildbara; i skolan har de inte mycket att hämta” – men så resonerar väl ingen idag, eller?
 

Se också Ayers Bagley, “Some Pedagogical Uses of the Emblem: 16th and 17th Centuries“.
 


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: boktips, litteratur, pedagogik, personligt, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 20 november 2006 kl. 23:28

Läsning i väntans tider

BöckerTiden går ibland1 mer än lovligt långsamt, och då kan det som bekant sitta bra med en god bok (eller flera).

I yrket får jag nu tillfälle att återvända till Roger Säljös Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet2, den i mina ögon intressantaste boken på hela den kurs där jag nu undervisar.

Dessutom kom jag nyligen över3 B. Rud. Halls sista arbete, en liten skrift vid namn Uppfostrans och skolans historia (1951). Det är inget banbrytande verk, men är icke desto mindre intressant – särskilt som boken av författaren avsågs att användas i lärarutbildningen. Ty ett av målen med Halls pedagogikhistoriska forskargärning var, som medförfattaren Albert Wiberg uttrycker det, att också skänka bildning åt nya generationer av lärare och pedagoger:

Hall var fast övertygad om att det var av större vikt för en blivande lärare att göras förtrogen med pedagogikens stora gestalter i det förgångna, med deras idéer, problem och problemlösningar än att känna till petitesser inom den av matematiskt-statistiska metoder infekterade psykologien. Pedagogikens historia skulle ge perspektiv, idéer och kritisk blick i lärargärningen.

På mitt bord har nu också landat Retorisk handbok med lexikon4 av Christer Hanefalk, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm. Det är en massiv lunta som förmodligen lämpar sig mer som uppslagsverk än som sträckläsning, men varje ämnesnörd värd namnet fastnar ju lätt även i lexika… Jag får anledning att återkomma härtill vid ett senare tillfälle.

Som pågående läsning av det mer rekreativa slaget kan nämnas Elementarpartiklarna5 av Michel Houellebecq. Förvisso är jag lite sent ute – jag missar uppmärksamhetstoppen med sisådär ett halvt årtionde – men man kan väl inte avstå från god litteratur bara för att den har några år på nacken?6

 
Noter:

  1. Det vill säga till exempel nu i dagarna. [↩]
  2. ISBN: 9172274433 . [↩]
  3. För en billig penning på antikvariat Röda Rummet. [↩]
  4. ISBN: 9197371513 . [↩]
  5. ISBN: 9100574619 . [↩]
  6. Fråga Homeros eller Dante, till exempel. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 4 oktober 2006 kl. 11:42

Pedagogikhistorisk konferens

Konferens Pedagogikhistorisk forskning 2006

Den tredje nordiska konferensen Pedagogikhistorisk forskning, gick av stapeln förra veckan, denna gång med temat Kultur, makt och utbildning. Bilden ovan är från den inledande paneldiskussionen “Pedagogikhistorisk forskning i blixtbelysning”; vid bordet Ulf P Lundgren (Uppsala universitet), Sven-Erik Hansén (Åbo akademi), Ning de Coninck-Smith (Danmarks Pædagogiske Universitet), Donald Broady (Uppsala universitet) och Trude Evenshaug (Universitetet i Oslo).

Mitt konferensbidrag, “Språk, tanke och tradition. Retorikundervisningshistoria ur ett hermeneutiskt perspektiv” finns tillgängligt på Nationella forskarskolans i utbildningshistoria webbplats, tillsammans med texter från forskarskolans andra doktorander samt associerade forskare.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: allmänt, litteratur och pedagogik
Publicerad 25 september 2006 kl. 21:15

Yrkesvägledning årsmodell 1880

Bleckslagare

Studie- och yrkesvägledare hörde kanske inte till vanligheterna för 1880-talets barn, men med hjälp av böcker som Was willst du werden? Bilder aus dem Handwerkerleben kunde gossarna1 ändå få inspiration inför det kommande yrkeslivet. På ett dussin vackra färgbilder beskrevs yrkesvardagen för såväl korgmakare och murare, som låssmeder och bokbindare.

Nu är de alla sedan länge döda – liksom bleckslagarna, tunnbindarna och garvarna – och snart har kanske också själva yrkena dött ut.

Bilderna finns dock kvar.

 
Noter:

  1. Flickorna fick här nöja sig med att stå i bakgrunden. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: pedagogik och utbildningshistoria
Publicerad 12 april 2006 kl. 9:34

Democracy and Education på nätet

John DeweyAh, John Deweys Democracy and Education:


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar