Arkiv för etiketten 'mat'

Att sälja chips och identitet

I dagens SvD skriver Margit Richert en mycket intressant anmälan (“Så avspeglas klassamhället i chipshyllan”) av Dan Jurafskys The language of food. Det är underhållande och tankeväckande läsning – och har kanske oväntade beröringspunkter med min studie om skoltal under första hälften av 1800-talet. Här finns uppenbara paralleller mellan hur man i dagens Sverige (enligt Richerts egen ‘undersökning’) marknadsför chips i olika priskategorier och hur man under 1800-talet betonar olika värden i tal hållna i olika typer av skolor (läroverk, folkskola etc) genom att i olika grad framhäva tradition, nytta, modernitet etc. Ju exklusivare skolor – och chips – desto tydligare betoning av “traditionen” som ett sätt att skapa identitet. Med detta sagt ser jag dock inga tydliga orsakssamband mellan vad kanske kyrkoherden sagt vid skolavslutningen 1838 och vad det står på jumbopåsen med chips i dag, skall nog tilläggas.


Mat på fat – en smaksak?

MatMat gör sig uppenbarligen inte alltid särskilt bra på bild. Om detta blev jag mer än medveten när jag letade bildmaterial till en föreläsning. I processen blev jag sittande med en hel del irrelevanta, men nog så intressanta bilder; en icke obetydlig andel därav utgjordes av gyttjiga grytor, sunkiga syltor och konstiga korvar.

Ty till skillnad från den mångfald av smakfullt arrangerade, lätt sensuella födofotografier som möter en i dagens tidningar och tidskrifter, så bjuder recept- och annonshistorien också på ett och annat avskräckande exempel. Och då är det ändå inte fråga om den typ av solblekta matfotografier som illustrerar menyerna på turistorternas mindre gourmetbetonade etablissemang. Nej, här handlar det framför allt om tidningsannonser – och vilka annonser sedan!

Bilderna förskräcker: brunmurriga eller osunt färgade rätter vars attraktionskraft övergår åtminstone mitt förstånd, men som uppenbarligen en gång i tiden ansetts läckra och inbjudande.

Men hur har egentligen vår smak förändrats? Är det bilderna vi finner aningen osmakliga, eller är det själva maten? Och kan vi någonsin bli så här hänryckta igen?

ÄtÄt

Hur som helst, låt er väl smaka:

MatMat
MatMat
MatMat


Dagens ord: kycklig

KyckligFilé av kycklingtyp? Ersatz-kyckling?

Inte undra på att priset är lågt för denna specialitet från Falun.

(Observera också uttalet av “filè”: filÄ)


Matprismissar

Apropå den dyra maten i Uppsala så angriper Konsumentverket i dagens UNT en rad oegentligheter i de prisundersökningar som utförs av PRO:

Jag anser att de är skyldiga att de gå ut med rättelser om det är så stora fel som 100 kronor på en vara. Att sedan dra slutsatser utifrån de 60 varor som ingår om vilken butik som är billigast är mycket betänkligt. Inte minst när de låter ­alla ingående varor ha samma tyngd. Man köper ju faktiskt mycket mer av sådant som mjölk, säger Ann-Marie Gustafsson, Konsumentverket.

Och däri kan det ju ligga en poäng.


Strålande mat i Uppsala

RadioaktivitetInte nog med att maten i Uppsala är dyr – den är också radioaktiv, vet UNT att berätta:

Halten av radioaktivt cesium-137 i vanliga livsmedel inköpta i Uppsala är högre än i samma livsmedel i Malmö eller Sundsvall. Det framgår av analyser som Statens Strålskyddsinstitut gjort på uppdrag av Livsmedelsverket i Uppsala 20 år efter Tjernobylolyckan.


Etiketter: mat, radioaktivitet, Uppsala