Arkiv för etiketten 'läsning'

Läs inte idag vad du kan lägga på hög till imorgon

Vad gör man med alla de intressanta texter man inte riktigt har tid att läsa just nu? Lägger på hög, förstås.

En hel del läsning av det kursivare slaget värmer just nu mappar, tidskriftssamlare och lådor i det att de väntar på att antingen bockas eller tackas av. På samma sätt förhåller det sig med ett och annat i RSS-läsaren: åtskilliga inlägg väntar på att läsas (eller i annat fall ändå markeras som lästa och därmed avförda från pensum). Här och var finns dessutom ett antal webbläsarbokmärken som en gång i tiden framstått som värda att kolla upp. En vacker dag kommer man ju att ha tid…

Alla goda föresatser till trots är det inte sällan denna ansamlade textmassa

  • Tidningargås igenom godtyckligt efter dagsform och humör
  • gås igenom slumpmässigt, efter vad som råkar ligga överst
  • blir gammal och inaktuell
  • blir gammal och kan upptäckas på nytt (= läggas på hög igen)
  • försvinner någonstans

Man är emellertid inte (nödvändigtvis) dömd att dö drunkningsdöden i texternas hav.

  • Smarta sorteringrutiner gör materialet mer hanterbart.
  • En osentimental attityd utan encyklopediska anspråk är till hjälp vid nödvändiga gallrings- och prioriteringsrundor.
  • För ströläsning särskilt avsatt tid, gärna korta stunder, är till god hjälp för läsare med hotande uppskjutarbeteende.
  • För elektroniska texter handlar det om att använda till buds stående verktyg.
    • Sökfunktionen i en RSS-läsare som Google Reader bör inte förbises; med mer än 1000 nya inlägg att läsa kan det vara bekvämt att välja läsning utifrån väl valda sökord.
    • Webbtjänsten Instapaper 1Hittat via deep.edition. är ett praktiskt verktyg för att spara fylligare texter på nätet. Den största fördelen ligger kanske i möjligheten att visa det sparade materialet i ett mycket mer läsvänligt format med endast text – och utan det övriga krimskrams som pryder så mången webbplats.
    • Varför inte låta andra välja vad som är intressant? Sociala media och webbtjänster ansamlar bokmärken (som till exempel Delicious) och länkar (som till exempel Knuff) till vad andra talar om och använder. 2En varning kan dock vara på sin plats: ett oförsiktigt användande kan leda till ännu mer ansamlade texter av varierande kvalitet och kanske en och annan galen groda (eller vad som nu råkar höra till de rådande trenderna på nätet). Uppgörelsen med aggregerad smak, omdöme och urval överlåter jag emellertid åt läsaren.
    • Glöm inte bort delete-knappen eller funktionen “markera som läst”. Aktualiteter som inte längre är aktuella är inte alltid så intressanta.

Ett tips förtjänar att upprepas, ty det är giltigt både för texter på papper och i digital form: det runda arkivet har plats för mer än man tror.

Fotnoter   [ + ]

1. Hittat via deep.edition.
2. En varning kan dock vara på sin plats: ett oförsiktigt användande kan leda till ännu mer ansamlade texter av varierande kvalitet och kanske en och annan galen groda (eller vad som nu råkar höra till de rådande trenderna på nätet). Uppgörelsen med aggregerad smak, omdöme och urval överlåter jag emellertid åt läsaren.

Mitt sommarlov

Skara stifts- och landsbibliotek
Landsarkivet i Göteborg
Åbo landsarkiv

När sommaren går mot sitt slut – må vara vädermässigt i snabbare takt än kalendermässigt – så är det väl på tiden att även denna blogg går in i ett annat och förhoppningsvis högre tempo.

Tro för all del inte att sommaren har varit någon särskilt stillsam tid. Visst har där funnits lugna, sköna stunder – men utöver solens strålar har också flitens lampa bidragit till den allmänna upplysningen. De senaste månaderna har jag bland annat hunnit med ett antal arkivbesök, bland annat till Skara stifts- och landsbibliotek, Landsarkivet i Göteborg samt Åbo landsarkiv, och därvid gjort flertalet intressanta fynd av primärmaterial till avhandlingen.

Utöver arkivens luntor har jag faktiskt också fått några stunder att läsa annat. På den skönlitterära sidan kan bland annat nämnas en smått spekulativ men språkligt intagande Lotta Lotass i Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet, en John Ajvide Lindqvist som i Människohamn åter vänt uppåt samt en Marisha Pessl som med sin Fördjupade studier i katastroffysik inte gjorde något större intryck utöver en lindrigare blodstörtning orsakad av författarens (miss)bruk av metaforer och bildspråk. En viss slagsida åt spänning och ruskigheter alltså, som sig bör om sommarkvällarna.

Nätnärvaron har sålunda få stå tillbaka något till förmån för de aktiviteter som utspelar sig i de mer fysiska delarna av världen, oavsett om det handlar om arkivens och bibliotekens ständiga svalka eller om semesterlivets ömsom solvarma, ömsom regndränkta landskap.

Måhända faller det sig naturligt att sommaren avslutas och hösten påbörjas där det analoga och det digitala, det förflutna och det kommande på sätt och vis kan sägas flyta samman. De senaste veckornas har framför allt ägnats åt omflyttning och iordningställande av såväl arbetsrum som barnrum här hemma. Böcker, möbler, leksaker, datorer, kablar, konst: allt gammalt och nytt har hamnat i en salig röra och till slut letat sig fram till sina rätta platser.


Flödesfördämningar: tre skäl till varför RSS inte slagit igenom

Luddig flödesikonDet är lika behändigt och bekvämt som att prenumerera på en tidning – och betydligt billigare! Frågan är varför inte fler läser bloggar, nyhetssajter och annat via dessas flöden.

Med hjälp av en flödesläsare får man enkelt blogginlägg, nyheter, radioprogram eller vad man nu önskar levererade till en och samma plats på datorn (antingen ett fristående program, en del av webbläsaren eller en webbaserad tjänst), allt eftersom innehållet publiceras. Hur praktiskt som helst. Samtidigt visar undersökningar att endast en bråkdel av de som läser bloggar använder sig av flödesläsare. 1Se till exempel Hans Kullin, BloggSverige 3, januari 2008.

Tillåt mig därför att framkasta följande tre skäl till varför teknikens genomslag ännu dröjer:

  • Det är för inbundet. Att sköta allt sitt bloggläsande inom ramarna för en och samma applikation leder lätt till att man tappar något av det slumpmässiga surfande där man aldrig vet var man hamnar. Denna instängdhet kan vara bra om man lider av fokuseringssvårigheter, och mindre bra om man då och då önskar överraskas. 2Just detta leder till att olika bloggportaler definitivt har en roll att fylla: trots en viss förutsägbarhet finns här fortfarande stundom ett kaotiskt element.
  • Det är formmässigt tråkigt. Stilrent presenterad text och avskalat innehåll i all ära – “content is king” var det visst någon klok individ som yttrade någon gång i en nära forntid – men som också vi vet är form och innehåll ömsesidigt beroende. En del av charmen med nätet är att ta del av webbplatsers skilda formgivning: bakgrund, typsnitt, färger, disposition och så vidare.
  • Terminologin är för snårig. Flöden, Atom, XML, Rich Site Summary, RDF Site Summary, Really Simple Syndication… Kärt barn har många namn, sägs det – men frågan är om barnet är så kärt och om det ens är fråga om ett och samma barn. Svårt att hålla reda på är det i alla fall.

Tills vidare får man nog räkna med att de flesta antingen sköter sitt bloggläsande via olika portaltjänster. Eller så knappar man helt enkelt in favoritbloggarnas adress i webbläsarens adressruta; den senare brukar ju vara behjälplig med en snabb komplettering så att man varje gång hamnar på exakt samma ställe…

Fotnoter   [ + ]

1. Se till exempel Hans Kullin, BloggSverige 3, januari 2008.
2. Just detta leder till att olika bloggportaler definitivt har en roll att fylla: trots en viss förutsägbarhet finns här fortfarande stundom ett kaotiskt element.

Bloggläsare och andra läsare

LäsareNoterar i förbifarten att Media Culpas tredje bloggläsarundersökning är klar, och att det har hänt en del sedan Kullins förra undersökning.

I mycket korta drag kan man se hur bloggläsarna i än större utsträckning är kvinnor, och i genomsnitt ännu yngre än tidigare år. Dessutom är underhållning den vanligaste anledningen att läsa bloggar, och man tar helst del av vardagsbetraktelser och mode. En tydlig tendens är att kvinnliga och manliga bloggläsare söker sig till olika bloggar; politik och samhälle samt IT och bloggande hör enligt enkäten till männens favoritlektyr medan mode och design hör till de kvinnliga bloggläsarnas favoritämnen.

Förmodligen avspeglar dessa bloggläsvanor den allmänna utvecklingen i samhället.

Kvinnor läser mer än män, och särskilt hos männen är bokläsandet i avtagande, enligt bland annat SCB:s undersökning från 2007. Rudolf Antonis studie “Svenska läsvanor” 1Kapitel i Du stora nya värld, red. Sören Holmberg och Lennart Weibull (Göteborg, 2006). ISBN: 9189673093 visar vidare att skönlitteratur läses i större utsträckning av kvinnor, medan männen endast överväger bland läsarna av special-/facktidskrifter och utländska tidningar/tidskrifter.

Och frågan är väl varför bloggläsandet, nu när bloggen som medium verkligen etablerats, skulle skilja sig nämnvärt från läsningen av tryckta texter.

Fotnoter   [ + ]

1. Kapitel i Du stora nya värld, red. Sören Holmberg och Lennart Weibull (Göteborg, 2006). ISBN: 9189673093

Boken, samtalet och gemenskapen

BokDet har varit mycket prat om Alberto Manguel den senaste tiden. I samband med att han härförleden gästade bokmässan i Göteborg bjöd också Dagens Nyheter på en Manguel-dubbel, där läsaren ges här två tämligen olika bilder av författaren.

De mest intressanta perspektiven framförs enligt min mening i Annika Perssons intervju där Manguel bemöter och nyanserar anklagelser om bokälskaren – och i förlängningen bokläsaren i största allmänhet – som elitistisk och reaktionär:

[…] vårt moderna samhälle har ju velat tillgängliggöra kulturen för alla. Länge var den ett reserverat område för eliten, för de rika och mäktiga, och så är det ju lyckligen inte längre. […] Men få […] har fått lära sig att de kan finna sig själva i böckerna, att de kan hitta frön till sina livsfrågor. Idag nöjer sig utbildningsväsendet med att folk kan tyda instruktioner.

– De läsande är en elit. Men en elit som vem som helst kan tillhöra. Du måste bara ha modet att gå emot det samhället tycker är viktigt. Idag har intellektuell verksamhet blivit något som hör fritiden till. Det är inte längre kärnverksamheten. Och jag upplever det som mycket farligt eftersom det förminskar oss som människor.

Gabriella Håkanssons recension av Manguels Nattens bibliotek har jag emellertid svårare att ta till mig.

Kanske är de återkommande invändningarna mot bokläsandet som antidemokratiskt, teknikfientligt, konservativt och elitistiskt. Framför allt handlar det dock förmodligen om den motsättning mellan läsande och gemenskap som Håkansson målar upp:

[…] bokens helighet grundar sig på att den simulerar gemenskap. Det som på liv och död måste förträngas är att det i boken de facto inte sker några möten. […] läsning är en envägskommunikation.

Tvärt emot recensionens ofta dystra formuleringar skulle jag själv nog snarare säga att boken stimulerar gemenskap. Boken rymmer inte enbart möten mellan textens olika tankar och ideér, figurer och fakta, personer och platser. Den blir också till en plats där människor kan mötas, där erfarenheter kan delas, där man kan finna gemensamma referensramar – eller kanske frånvaron av dem.

Ty läsning är allt annat än en envägskommunikation: att boken låter författaren tala till läsaren innebär inte att läsarens egen röst tystas. Boken kommunicerar inte själv, utan ges röst av läsaren och hennes eller hans värld. Boken talar till oss, men också genom oss och med oss – i ett samtal som kan trotsa såväl tid som avstånd.

Och boken är ju blott ett av många textbaserade medier. Vart och ett av dessa – böcker, tidningar, bloggar och så vidare – skänker oss trösten att människan faktiskt inte är ensam.


Läsning i väntans tider

BöckerTiden går ibland 1Det vill säga till exempel nu i dagarna. mer än lovligt långsamt, och då kan det som bekant sitta bra med en god bok (eller flera).

I yrket får jag nu tillfälle att återvända till Roger Säljös Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet 2ISBN: 9172274433 ., den i mina ögon intressantaste boken på hela den kurs där jag nu undervisar.

Dessutom kom jag nyligen över 3För en billig penning på antikvariat Röda Rummet. B. Rud. Halls sista arbete, en liten skrift vid namn Uppfostrans och skolans historia (1951). Det är inget banbrytande verk, men är icke desto mindre intressant – särskilt som boken av författaren avsågs att användas i lärarutbildningen. Ty ett av målen med Halls pedagogikhistoriska forskargärning var, som medförfattaren Albert Wiberg uttrycker det, att också skänka bildning åt nya generationer av lärare och pedagoger:

Hall var fast övertygad om att det var av större vikt för en blivande lärare att göras förtrogen med pedagogikens stora gestalter i det förgångna, med deras idéer, problem och problemlösningar än att känna till petitesser inom den av matematiskt-statistiska metoder infekterade psykologien. Pedagogikens historia skulle ge perspektiv, idéer och kritisk blick i lärargärningen.

På mitt bord har nu också landat Retorisk handbok med lexikon 4ISBN: 9197371513 . av Christer Hanefalk, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm. Det är en massiv lunta som förmodligen lämpar sig mer som uppslagsverk än som sträckläsning, men varje ämnesnörd värd namnet fastnar ju lätt även i lexika… Jag får anledning att återkomma härtill vid ett senare tillfälle.

Som pågående läsning av det mer rekreativa slaget kan nämnas Elementarpartiklarna 5ISBN: 9100574619 . av Michel Houellebecq. Förvisso är jag lite sent ute – jag missar uppmärksamhetstoppen med sisådär ett halvt årtionde – men man kan väl inte avstå från god litteratur bara för att den har några år på nacken? 6Fråga Homeros eller Dante, till exempel.

Fotnoter   [ + ]

1. Det vill säga till exempel nu i dagarna.
2. ISBN: 9172274433 .
3. För en billig penning på antikvariat Röda Rummet.
4. ISBN: 9197371513 .
5. ISBN: 9100574619 .
6. Fråga Homeros eller Dante, till exempel.