Arkiv för etiketten 'kulturhistoria'

Der Golem

Der GolemSerien Mänsklighetens myter som just nu visas på Axess TV må vara pratig, spekulativ, ojämn och knappast vetenskapligt stringent. 1Varför nu ett program av denna typ skulle behöva vara vetenskapligt… Likafullt är den ofta underhållande, rikt illustrerad med filmsnuttar och stillbilder från skilda tider och platser – ett bildmaterial som åtminstone hos undertecknad väcker en lust att se mer av allt det man grävt upp ur filmhistoriens olika gömmor.

När nu programmet handlar om golem – denna varelse, av död materia skapad och av människan liv given – är det kanske inte så förvånande att programmakarna väljer att hämta åtskilligt av bilderna från stumfilmsklassikern Der Golem, wie er in die Welt kam (1920). Detta nästan nittio år gamla expressionistiska verk har kvar det mesta av sin visuella slagkraft och det är därför glädjande att det i våra dagar kan laddas ned från Internet Archive alternativt ses streamad 2Med engelsk text., därstädes eller nedan:

Fotnoter   [ + ]

1. Varför nu ett program av denna typ skulle behöva vara vetenskapligt…
2. Med engelsk text.

Digitala spår för framtida läsning

RunstenDet sägs ju att det som publiceras på nätet blir kvar för alltid. Om det inte vore så att internetanvändandet kändes så vardagligt, så skulle nästan tanken svindla en aning. En textens beständighet som denna har få, om några, kulturer genom historien kunnat uppnå – även om de har hoppats. Lertavlor, papyrusrullar, hällristningar, runstenar 1Runstenen på bilden är den så kallade Vaksalastenen., pergamentrullar, papper… allt faller förr eller senare offer för tidens tand.

Utom nätet, då. Varje rad, varje ord man som bloggare skriver blir en hälsning till framtiden: till barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. 2Hej på er! Därmed får det skrivna ordet 3Eller bilden, videoklippet, et cetera… möjligheter till en tidigare oöverträffad spridning inte bara i rummet, utan också i tiden.

Men det finns nog trots allt en och annan hake. “För alltid” skall rimligtvis snarare ses som “så länge vår egen eller andra teknologiskt kompatibla kulturer existerar”. På det sättet skiljer vi internetanvändande människor oss kanske inte så mycket från tidigare civilisationer. Riktigt säkra på att skapa någonting bestående kan vi aldrig vara – även om vi kan hoppas.

Och vem vet förresten om framtidens generationer kan förstå oss, även om de har tillgång till våra texter? Man kan blott hoppas.

Fotnoter   [ + ]

1. Runstenen på bilden är den så kallade Vaksalastenen.
2. Hej på er!
3. Eller bilden, videoklippet, et cetera…