Arkiv för etiketten 'källkritik'

Vem fifflar med Wikipedia?

WikibitSvenska medier har uppenbarligen fått upp ögonen för att det går att göra ändringar på Wikipedia – och att folk, företag, myndigheter och organisationer faktiskt också gör ändringar.

Idag förfasar sig såväl Aftonbladet (1) som Dagens Nyheter (1) och Svenska Dagbladet (1, 2) över att personer med IP-adresser tillhörande bland andra CIA, Disney och Astra-Zeneca gjort ändringar i nätuppslagsverket.

Lite förvånande, kanske, eftersom IP-adresser tillhörande exempelvis Aftonbladet själva tidigare beslagits med att göra för tidningen (och tidningen närstående personer) tänkt fördelaktiga redigeringar. Saken har bland annat uppmärksammats av Johan Larsson och Patrick Strang. (Se också uppdatering nedan.)

När nu detta “avslöjande” återigen aktualiserar frågan om källkritik när det gäller Wikipedia (och andra nättjänster), så skall man komma ihåg att Wikipedia är faktiskt ganska gott rustat mot manipulationer. Med en stor läsarskara som håller koll på de senaste ändringarna 1Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta., så löper artikelfifflare en hygglig chans att upptäckas och korrigeras redan inom ett par minuter.

Dessutom finns för alla användare möjligheten att se redigeringshistoriken för varje enskild artikel. Klicka bara på den lilla fliken “history” 2Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska., så visas exakt vilken användare (eller IP-adress) som har gjort vilken ändring. Det kan vara värt att ta en titt på detta innan man litar på en artikel.

Med en sund skepsis (och ett par extra klick) kommer man ganska långt.

Uppdatering:Varför inte ta en titt på några av de ändringar (på engelskspråkiga Wikipedia) som gjorts av personer med IP-adresser tillhörande Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Sveriges Television eller valfri annan organisation?

Fotnoter   [ + ]

1. Ja, det finns faktiskt personer som ägnar sin tid åt detta.
2. Eller “historik” som det föga förvånande heter på svenska.

Nationalencyklopedin – nu med varudeklaration?

NEApropå Wikipedia kontra Nationalencyklopedin, så läser jag idag (via Patrick) hur Svenska Dagbladet berättar om att NE – som en reaktion på gårdagens expertkritik – nu beslutat sig för att “se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder”.

Ytterligare en redaktionell insikt rör vikten av att användarna förhåller sig källkritiskt till innehållet, menar Arne Ekman i SvD:s intervju:

[…] NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.

Wikipedia-pusselbitDet tycks alltså som om Ekman här förordar samma kritiska förhållningssätt som man som användare givetvis bör ha till Wikipedia. Skillnaden är förstås att på Wikipedia kan användaren själv rätta eventuella fel som “smyger sig in”.


Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia