Arkiv för etiketten 'journalistik'

Två texter, två medievärldar

I vad som måste betecknas som något slags andhämtningspaus i FRA-frågan – där alla väntar på vad som kommer att komma i motionsväg – dyker två helt olika texter upp: en huvudsakligen statistisk blogganalys och ett politiskt insidesreportage.

Bloggsökmotorn/pingcentralen Twingly presenterar i sin rapport om FRA-debatten det som åtminstone de i bloggosfären inblandade redan visste: att bloggar drev debatten framåt medan traditionella media visade betydligt mindre intresse för frågan såväl före som efter riksdagsomröstningen.

Samtidigt publicerar Fokus idag en artikel som den traditionella politiska journalistiken knappast behöver skämmas för. Anita Kratz och Torbjörn Nilsson redogör för turerna i spelet om FRA. Nödvändig men nedslående läsning – och på det hela en så välskriven, välefterforskad och initierad text att man skulle önska att slika alster lite oftare producerades också i bloggosfären.

Var för sig har gamla och nya medier både för- och nackdelar, och det är ibland knepigt att vara riktigt nöjd med sakernas tillstånd. Sammantaget kan de bägge medievärldarna däremot kompensera för varandras tillkortakommanden. Bloggarnas snabbhet och slagkraft gör i kombination med de traditionella mediernas ekonomiska och journalistiska resurser att dagens medielandskap – i all sin omskakade, osäkra omogenhet – understundom kanske inte är så pjåkigt ändå.


SvD, Wikipedia och sabotage som journalistisk metod

Svenska Wikipedia uppmärksammas idag av Svenska Dagbladet, som i en artikel ställer detta nätuppslagsverk i relation till Nationalencyklopedin (NE) och susning.nu:

NE rankades i de flesta fall högst för att de ger bäst bild av ämnet på ett neutralt sätt. Sämre är det med snabb uppdatering, där Wikipedia vinner utan konkurrens – vilket samtidigt kan öka risken att tillförlitligheten varierar.
När det gäller populärkultur har NE i vissa fall ingen information alls medan Wikipedia har utförlig information om uppslagsorden. Susning.nu får underkänt av experterna på grund ett dåligt språk, ofta felaktiga fakta, dålig uppdatering och för lite och obalanserad information.

Så långt den första, tämligen konventionella, delen av granskningen, där olika “experter” fått uttala sig om artiklar i de tre uppslagsverken.

Den andra delen av undersökningen är något annorlunda: SvD har i Wikipedia skapat ett par “bluffartiklar” samt lagt in felaktigheter i en befintlig artikel, för att därefter studera hur lång tid det tagit för Wikipedias användare att korrigera felen.

Det är ett förfarande som nog börjar bli lite väl vanligt nu. Först var förmodligen Alex Halavais med sitt Isuzu-experiment, men många har följt i hans spår – något som Halavais själv tog avstånd från redan 2004. Vinterns Seigenthaler-kontrovers (som jag uppmärksammade i december) kan på sätt och vis också föras till kategorin “experiment med faktafel”.

Alla dessa “undersökningar” av hur snabbt (eller långsamt) medvetet inlagda felaktigheter i Wikipedia har rättats (eller inte rättats) av uppslagsverkets användare har förvisso en poäng: de tvingar wikipedianerna att vara alerta och de vanliga användarna att vara källkritiska.

Samtidigt är det emellertid en något tvivelaktig metod som använts. Även om syftet är gott – eller påstås vara det – och målet är att de felaktiga uppgifterna skall bli rättade så är det faktiskt fråga om sabotage, av mer eller mindre (oftast mindre) allvarlig art. Det är värt att komma ihåg att Wikipedia faktiskt är ett uppslagsverk i “skarpt läge”, dit många människor dagligen vänder sig i sitt sökande efter kunskap.

Kalla det experiment, sabotage eller provokation; förmodligen säger SvD:s tilltag en hel del om hur många människor faktiskt ser på Wikipedia och andra verk av wikityp. För på vilket annat område är egentligen sabotage en accepterad journalistisk metod? Det vore väl knappast att betrakta som någon större journalistisk gärning att till exempel gömma undan biblioteksböcker för att se om någon saknar dem, och få skulle väl komma på idén att på ett fullsatt tåg rycka i nödbromsen endast för att se om tåget stannar.

Bara för att något kan göras, behöver det inte betyda att det bör göras.

 

 

Uppdatering 31 mars 2006:
Noterade att Erik uttryckt nästan exakt samma tanke.

Andra bloggar som skrivit om SvD-artikeln är Lars Olofssons Teknikblogg, På jättars axlar och Suburbia.