Arkiv för etiketten 'historia'

Skolhistoriska bilder från Örebro (I)

Man behöver inte vara utbildningshistoriker – även om det hjälper – för att uppskatta den samling bilder som Örebro stadsarkiv offentliggör på nätet. Avdelningen “skolor, utbildning” sträcker sig från 1860-tal till 1970-tal, visar allt från skolhus till klassfoton och säger förmodligen en hel del om såväl skola som samhälle.

Lärarinnor utanför Risbergska skolan, ca 1905. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf
Lärarinnor utanför Risbergska skolan. Ca 1905.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr.
Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr

Brickebackens skola. 1970-tal. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.
Brickebackens skola. 1970-tal.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6, 1953. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.
Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6. 1953.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.


Turisters Flickr-bilder blir 3D-modeller av städer

En forskargrupp vid University of Washington har som ett experiment använt turistfoton från Flickr för att konstruera 3D-modeller av städer som Rom och Dubrovnik, skriver TheNextWeb 1Tips via @klang67 på Twitter. Att tekniken kan användas för att snabbt skapa modeller av dagens värld är imponerande i sig; betänk då vilka möjligheter som öppnas i takt med ökad processorkraft och inte minst i takt med att fler och fler bilder och andra digitala spår ackumuleras. Det handlar om verktyg och datamängder som framtidens historiker kommer att ha till sitt förfogande, och som tillsammans med augmented reality kan innebära nya sätt att se på världen – och på gamla världar.

Fotnoter   [ + ]

1. Tips via @klang67 på Twitter

Svenska historiskt inriktade forskare på Twitter

FågelfigurMed inspiration från denna internationella lista över historiker på Twitter följer här ett försök att samla svenska forskare med historisk inriktning. Ämnes- och institutionstillhörighet spelar mindre roll, liksom vilket språk man twittrar på; huvudsaken är den historiska forskningen.

  • Mats Fagerberg (@matsfagerberg)
    Ekonomisk historia, teknik- och vetenskapshistoria, STS, företagshistoria, miljöhistoria, informationsvetenskap, genusvetenskap och ekonomisk teoribildning.
  • Rasmus Fleischer (@rasmusfleischer)
    Samtidshistoria, 1900-tal, mediehistoria (när gamla medier var nya), kulturpolitik i bred mening, upphovsrätt.
  • Gustav Holmberg (@GustavHolmberg)
  • Malin Junestav (@mjv71)
    Arbetsmarknad, arbetslöshet, fattigdom, socialvård, institutionella förklaringsmodeller, politiska idéer, industrialisering.
  • Anna Larsdotter (@annalarsdotter)
    Frilansjournalist med inrikning på historia.
  • Åsa M Larsson (@archasa)
  • Stefan Rimm (@rimm)
    Utbildningshistoria, retorikhistoria, 1700-tal, skolor och gymnasier, bildning, dygd, medborgar- och mannafostran.

Annat intressant:

Listan är tänkt att uppdateras löpande. Om någon är intresserad av att vara med, lämna en kommentar nedan, mejla mig eller kontakta mig på Twitter – gärna med beskrivning av forskningsintressen (maximalt 140 tecken, så klart).

Bild från Deutsche Fotothek/Wikimedia Commons; Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 Germany-licens


Veckans tal: George W. Bush om terrorattackerna 11 september 2001

Idag för åtta år sedan satt jag på retorikseminarium. Ett av de tal som analyserades var det som hölls av president Thomas Whitmore i filmen Independence Day (1996). Vi seminariedeltagare förvånades – ja, närmast roades – av de storvulna orden:

Good morning. [Turns on mic] Good morning. In less than an hour, aircraft from here will join others from around the world, and you will be launching the largest aerial battle in the history of mankind. Mankind. That word should have new meaning for all of us today. We can’t be consumed by our petty differences anymore. We will be united in our common interests. Perhaps it’s fate that today is the Fourth of July, and you will once again be fighting for our freedom… Not from tyranny, oppression, or persecution… but from annihilation. We’re fighting for our right to live. To exist. And should we win the day, the Fourth of July will no longer be known as an American holiday, but as the day when the world declared in one voice: We will not go quietly into the night! We will not vanish without a fight! We’re going to live on! We’re going to survive! Today we celebrate our Independence Day!

Föga anade vi, just som vi satt och analyserade en fiktiv krigstida retorik, att världshistoriens kanske värsta terrorattacker i exakt samma stund pågick på andra sidan jorden. Föga anade vi vad vi skulle få höra när vi klev ut från seminariet och slog på våra telefoner. Föga anande vi vad vi skulle få se när vi slog på tv:n. Föga anade vi att en högst icke-fiktiv president skulle få anledning att tala till nationen och världen med anledning av högst icke-fiktiva, fasansfulla händelser:

Världen förändrades den dagen. Varje årsdag av 11 september-attackerna tjänar som påminnelse om detta, och om våra förhoppningar om att världen åter skall kunna förändras – men nu till det bättre. Det är en förhoppning inte knuten till ett visst datum, inte bunden till en viss historisk händelse, utan någonting värt att uppmärksamma varje dag, varje år.


Samma plats, inte samma tid

Bildmontage Leningrad - S:t Petersburg

Apropå gårdagens inlägg om en framtida samtidighet där man med teknikens hjälp på varje plats kommer att kunna ta del av de bilder som genom historien tagits just där: via @maxelson på Twitter får jag tips som leder mig till Sergei Larenkovs montage. Här har bilder från dels det belägrade Leningrad lagts över bilder, tagna på exakt samma platser i det nutida S:t Petersburg. Fascinerande, skrämmande fotografier: krigets offer – döda kroppar och hungrande människor – blandas med dagens stadsbor på väg till jobbet eller kanske bara på promenad. Spärrballonger och kanoner samsas med biltrafik, ruiner med byggnader och monument. En historia som allt för många platser bär på, men som sällan syns och som vi därför alltför sällan tänker på.


Digitala spår och framtidens förflutenhet

Vy från Reimersholme mot Stockholm. Omkring 1900. Foto: Carl Curman.

Den som i framtiden vill hitta material till en historisk studie av 2000-talets vardagsliv lär inte få några större problem. Överallt lämnar vi spår efter oss – och i världen av idag är många av dessa digitala.

I takt med att allt mer av våra digitala spår också kodas med geografisk positioneringsinformation kommer också den som så önskar att kunna ta del av allt som genom åren har dokumenterats på ett visst ställe. 1Eller som på annat sätt avhandlar en viss plats. Fotografier, filmer, ljudupptagningar, meteorologiska data… oavsett om det handlar om festligheter eller vardag, platser eller personer, världshändelser eller trivialiteter – allt sparas och görs tillgängligt på nätet. För forskare och andra innebär detta naturligtvis ett ymnighetshorn av information, färdigt att ösa ur oavsett var i världen man befinner sig.

 Stella, baderska i Lysekil. 1880-tal. Foto: Carl Curman.Tekniken finns redan; data har börjat ackumuleras och informationsmängderna lär bara fortsätta att växa. Från och med en tidpunkt inte alltför långt fram från våra dagar kommer praktiskt taget allt vi gör och skapar att kodas med tid och plats – i den mån vi vill det, och kanske lite mer ändå. Och vem vet vad som händer när Google är färdigt med sitt projekt att digitalisera varenda bok som någonsin tryckts – kanske är turen då kommen till varje bild som någonsin tagits. Förmodligen kommer många av de fotografier, filmer och målningar som mänskligheten hittills producerat också att digitaliseras och geotaggas i olika projekt. Riksantikvarieämbetets användning av Flickr är ett utmärkt exempel på hur historiska fotografier görs tillgängliga för allmänheten – i vissa fall också försedda med geodata. 2Bilderna i detta blogginlägg är hämtade från Riksantikvarieämbetets samlingar på Flickr Commons.

Vi kan sålunda se framför oss en inte allt för avlägsen framtid där man – utrustad med den snart i alla tekniska ting närvarande GPS-mottagaren – på varje plats man besöker omedelbart kan få se alla bilder som tagits där. Alla byggnader, alla fordon, alla människor. Vardagsbestyr och glädjeämnen. Dop, bröllop och begravningar. Liv och död.

I framtiden blir det förflutna kanske mer tillgängligt än någonsin tidigare. Den stora frågan lär dock kvarstå: förstår någon?

Fotnoter   [ + ]

1. Eller som på annat sätt avhandlar en viss plats.
2. Bilderna i detta blogginlägg är hämtade från Riksantikvarieämbetets samlingar på Flickr Commons.

Idag för 220 år sedan

Stormningen av Bastiljen


Obyggnader (I): Sovjeternas palats

Två typer av byggnader fascinerar mig särskilt: de som är stadda i förfall, och de som aldrig blev byggda.

sovjeternaspalats01Till den senare kategorin hör Sovjeternas palats, på 1930-talet tänkt att uppföras i Moskva. Efter många turer i en internationellt utlyst arkitekttävling 1Det tycks som turer hit och dit hör till standardproceduren i dessa sammanhang; flertalet svenska exempel från senare år kan här anföras. och ett antal omarbetningar hade man bestämt sig för en flera hundra meter hög skyskrapa. Toppen på det neoklassicistiskt inspirerade mastodontbygget skulle krönas av en Leninstaty i monumentalformat.

Bygget påbörjades i slutet av 1930-talet, men andra världskriget satte effektivt stopp för projektet – trots att arkitekten, Boris Jofan, fortsatte att putsa på ritningarna.

Så gick tiden, och även om mer sovjetisk monumentalarkitektur planerades och byggdes, så kom Sovjeternas palats aldrig att fullbordas. Mycket längre än till grunden hade man inte kommit; resten förblev en obyggnad.

sovjeternaspalats02

Fotnoter   [ + ]

1. Det tycks som turer hit och dit hör till standardproceduren i dessa sammanhang; flertalet svenska exempel från senare år kan här anföras.

I skogens mörker höres knappast ett kuckeliku

Stormaktstida propaganda från 1600-talet? Nationalromantiskt yrande från 1800-talet? Nej, nedanstående utdrag ur Svensk kungadrapa av O. J. Hedner är faktiskt hämtade från en skapelse utgiven i slutet av 1920-talet. Omodernt? Tja, hur kan väl världens och Sveriges historia presenteras bättre än på vers, uppvisande det vackraste som ärans och hjältarnas språk har att erbjuda? 1Obs: ironi.

[…]

Från Noak och från Jafets sonson, som sägs heta Sven.
Härstamma nordens ättlingar, och sagotiden se’n
Utfyller vad som fattas. Hur som helst vår gamla land
var övertäckt av vatten, skogar däribland.

[…]

På vågen glittra sol och måne likaväl som nu,
I skogens mörker höres knappast ett kuckeliku,
Men skaparandan ifrån ovan susar genom natten
Och ruvar som en duva över öde urtidsvatten.

Omsider träder mänskan upp för första gång i norden
Och sätter sina fötter, slår sig ned på skånejorden,
Vid Hälsingborg förmodligen, dit lättast är att komma,
En sommardag där färdats över, båd med barn och blomma.

[…]

Som närmast en urmänniska syns lappen likväl vara,
Därefter komma göterna, men svearna vi spara
Till sist, då det är dessa som ett härskarfolk utgöra,
Och dessa som vårt rikes enhet även genomföra.

[…]

2Ur [O. J. Hedner], Svensk Kungadrapa, [1929], citerad från Pekoral och Bombasmer i urval av C[hrister] T[opelius] (Stockholm, 1969).

Och det finns mer, närmare 3000 verser, från detta pekoral – som också råkar utgöra en ledtråd till en viss bildgåta. Den som inte kan få nog av en text vars poetiska, litterära och historiska kvaliteter inte ger sig till känna allt för lättvindigt har sålunda en hel del småbisarr diktning av det historierevisionistiska slaget att sätta tänderna i. Vilket ju kan vara trevligt.

Fotnoter   [ + ]

1. Obs: ironi.
2. Ur [O. J. Hedner], Svensk Kungadrapa, [1929], citerad från Pekoral och Bombasmer i urval av C[hrister] T[opelius] (Stockholm, 1969).

Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen: två tänkbara sessioner

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Om drygt ett år, den 1-2 oktober 2009, är det dags för den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen att gå av stapeln i Uppsala. Arrangör 1Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. är Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, där undertecknad är doktorand. Den 1 november 2008 är sista dag att anmäla sessionsförslag.

Själv planerar jag en eller två sessioner, med följande ungefärliga titlar (eller inriktningar):

  • 1700-talets skola / Den tidigmoderna skolan / Utbildning före folkskolan
  • Språk, retorik och kommunikation i skolan

Är någon intresserad av att på något sätt medverka därvid, så kontakta mig gärna.

Fotnoter   [ + ]

1. Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.