Arkiv för etiketten 'ethos'

Retorisk rekvisita (2): Cigarren

Churchill med cigarrFrån söndertuggad stump till stadigt stolsben – cigarren i alla de former och fabrikat har utgjort ett viktigt attribut i skapandet av åtskilliga offentliga roller. Såväl Churchill som Castro, och fler med dem, har högst medvetet använt tobaksrullen som retorisk rekvisita för ett självsäkert, maskulint ethos.

CastroMen något har hänt sedan förra seklet. Hälsoaspekten åsido, vulgärfreudianska analyser obeaktade: idag skulle cigarren förmodligen framstå som passé – eller åtminstone som en kliché, vars enda bruk är det rent ironiska.

Kanske gick den sista glamouren upp i rök (!) någonstans kring 1990-talets aficionado-våg med Bill Clintons oortodoxa cigarrbruk som (anti)klimax och evigt effektivt ethossänke. Sedan dess känns rökverket ifråga mer Mike Tyson än Winston Churchill, mer slugger än statsman.


Wikiethos

Digital idagWikiverktyget är – tillsammans med bland annat bloggen 1Men mer om det vid ett annat tillfälle. – förmodligen ett av de viktigaste informationsteknologiska påfunden som slagit igenom sedan sekelskiftet 2Även om verktygets historia är längre än så, och det tycks också ha blivit till en allt populärare webbapplikation. När nu Oscar Swartz lanserar Digital idag, en medborgarjournalistisk portal och informations- och kommunikationspolitisk kampanjcentral, faller valet av publiceringsverktyg kanske inte helt överraskande på wikin.

WikipediaVerktygsvalet är givetvis inte enbart en praktisk fråga – just wikin har, framför allt genom uppslagsverket Wikipedia, lyckats bygga upp ett visst förtroendekapital på nätet och trots belackarna kommit att förknippas med öppenhet, samarbete, informationsfrihet, kunskapsackumulation och med tiden faktiskt också ett ganska stort mått av tillförlitlighet.

JurisPediaFramgångarna har lett till åtskilliga andra projekt uppbyggda – eller till synes uppbyggda – enligt samma princip, om än med mer eller mindre annorlunda inriktning än Wikipedia. Exemplen är många: från aktivism (som tidigare nämnda Digital idag) till juridik (som JurisPedia) till onlinespel (som WoWWiki) till tv-serier (som Lostpedia), och så vidare.

Att så många av alla dessa sajter trots allt är så likartat utformade, och i så ringa utsträckning söker sin egen väg, beror nog inte enbart på att man av ren lättja håller sig till “standardutseendet” för MediaWiki, den programvara som används av Wikipedia med flera. Lika troligt är att man strävar efter att låta användare och läsare möta en utformning man känner igen, och i bästa fall också litar på. Härigenom försöker man helt enkelt skänka sin egen lilla sajt en gnutta av det ethos som framför allt Wikipedia har bidragit till att skänka wikiverktyget som sådant.

LostpediaÄr då detta ett problem för Wikipedia, att sajten fått så många kloner med högst varierande innehåll? Inte nödvändigtvis.

På många sätt framstår kopierbarheten som helt i linje med Wikipedias karaktär. Just öppenheten i systemen är en viktig, för att inte säga avgörande, del av det som bidragit till att ge fenomenet dess speciella ställning. I och med att mjukvaran kan användas av alla – också på egna sajter – så blir den också begriplig för alla. Därmed får systemet en teknisk och organisatorisk transparens: det blir, åtminstone i teorin, möjligt för vem som helst att se när, hur och av vem som data matats in och arrangerats. Detta, tillsammans med den stora mängden information som ansamlas av de växande användarskarorna, är vad som sakta men säkert skänker trovärdighet.

Med detta i åtanke framträder varje kopia, varje komplement, varje förfalskning i en delvis annan dager. Att ondgöra sig över hur andra sajter försöker åka snålskjuts på Wikipedias popularitet blir därför inte bara tämligen meningslöst; det strider också mot uppslagsverkets anda. Ett bevis på det starka ethos man besitter blir ytterst hur andra åberopar det och försöker tillgodogöra sig det.

Fotnoter   [ + ]

1. Men mer om det vid ett annat tillfälle.
2. Även om verktygets historia är längre än så

Läsvärt om Wikipedia

Fick ett tips från Lasse om en läsvärd artikel i The Atlantic, där Marshall Poe i en artikel om Wikipedia skriver om såväl uppslagsverket som förgrundsfigurer som Jimmy Wales och Larry Sanger. Utöver en översyn av Wikipedias tillkomst och struktur, tar Poe också upp den syn på “sanningen” som resultatet av konsensusinriktad kommunikation som präglar uppslagsverket:

The power of the community to decide, of course, asks us to reexamine what we mean when we say that something is “true.” We tend to think of truth as something that resides in the world. The fact that two plus two equals four is written in the stars—we merely discovered it. But Wikipedia suggests a different theory of truth. Just think about the way we learn what words mean. Generally speaking, we do so by listening to other people (our parents, first). Since we want to communicate with them (after all, they feed us), we use the words in the same way they do. Wikipedia says judgments of truth and falsehood work the same way. The community decides that two plus two equals four the same way it decides what an apple is: by consensus.

Kanske faller det sig naturligt att alla länkar i Poes artikel går till – ja, just det: artiklar på Wikipedia.

Poes artikel uppmärksammas också av Det progressiva USA.
 

 

Därtill hittar jag – via Retorikportalen – retorikuppsatsen “Wikipedia – viden som social handlen“, där Niels Mølbjerg Lund Pedersen och Anders Due vid Köpenhamns universitets Institut for Medier, Erkendelse og Formidling bland annat studerar hur begrepp som genre och ethos kan användas för att förstå uppslagsverket. I uppsatsens engelska abstract, heter det att

The thesis finds that at the base of both Wikipedia as a genre and the ethos created is a conception of a rhetorical community causing the deeper cultural basis for the success of the project. The rhetorical community is an abstract construct including both centripetal and centrifugal forces – those who agree and those who strongly disagree. Despite different motives and beliefs, a presumptive, irrational trust makes communication and persuasion possible within the rhetorical community of Wikipedia. This results in a sophistic cultural basis for ethos creation and for Wikipedia as a genre.

Spännande resultat, som jag hoppas få möjlighet att återkomma till när tid finnes.