Arkiv för etiketten 'bilder'

Ambrotypiskt

Ambrotypi var en fotografisk process där den färdiga bilden framställdes genom att ett exponerat negativ monterades mot en mörk bakgrund. De ömtåliga glasambrotypierna kom emellertid att konkurreras ut av andra fototekniker redan under andra hälften av 1800-talet.

Via @GustavHolmberg på Twitter samt bloggen Fotografiskt hittar emellertid jag till Stephen Berkman, som än idag producerar ambrotypiska bilder.

Det tekniska hantverket är i sig fascinerande, men icke desto mindre står sig en aldrig så skickligt gjord mysticerande pastisch av idag rätt slätt mot vad en anonym fotograf kring år 1860 fångade i En veteran och hans hustru (här till höger).

 

Den intresserade kan också ta del av The Getty museums video Photography: The Wet Collodion Process.


Skolhistoriska bilder från Örebro (I)

Man behöver inte vara utbildningshistoriker – även om det hjälper – för att uppskatta den samling bilder som Örebro stadsarkiv offentliggör på nätet. Avdelningen “skolor, utbildning” sträcker sig från 1860-tal till 1970-tal, visar allt från skolhus till klassfoton och säger förmodligen en hel del om såväl skola som samhälle.

Lärarinnor utanför Risbergska skolan, ca 1905. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf
Lärarinnor utanför Risbergska skolan. Ca 1905.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr.
Uppställning av klass 4 i Vasaskolans gymnastiksal. 1901.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Axel Barr

Brickebackens skola. 1970-tal. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.
Brickebackens skola. 1970-tal.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/okänd fotograf.

Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6, 1953. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.
Elever och lärare vid Hagaby skola, klass 6. 1953.
Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Lindqvist foto.


Turisters Flickr-bilder blir 3D-modeller av städer

En forskargrupp vid University of Washington har som ett experiment använt turistfoton från Flickr för att konstruera 3D-modeller av städer som Rom och Dubrovnik, skriver TheNextWeb 1Tips via @klang67 på Twitter. Att tekniken kan användas för att snabbt skapa modeller av dagens värld är imponerande i sig; betänk då vilka möjligheter som öppnas i takt med ökad processorkraft och inte minst i takt med att fler och fler bilder och andra digitala spår ackumuleras. Det handlar om verktyg och datamängder som framtidens historiker kommer att ha till sitt förfogande, och som tillsammans med augmented reality kan innebära nya sätt att se på världen – och på gamla världar.

Fotnoter   [ + ]

1. Tips via @klang67 på Twitter

Samma plats, inte samma tid

Bildmontage Leningrad - S:t Petersburg

Apropå gårdagens inlägg om en framtida samtidighet där man med teknikens hjälp på varje plats kommer att kunna ta del av de bilder som genom historien tagits just där: via @maxelson på Twitter får jag tips som leder mig till Sergei Larenkovs montage. Här har bilder från dels det belägrade Leningrad lagts över bilder, tagna på exakt samma platser i det nutida S:t Petersburg. Fascinerande, skrämmande fotografier: krigets offer – döda kroppar och hungrande människor – blandas med dagens stadsbor på väg till jobbet eller kanske bara på promenad. Spärrballonger och kanoner samsas med biltrafik, ruiner med byggnader och monument. En historia som allt för många platser bär på, men som sällan syns och som vi därför alltför sällan tänker på.


Digitala spår och framtidens förflutenhet

Vy från Reimersholme mot Stockholm. Omkring 1900. Foto: Carl Curman.

Den som i framtiden vill hitta material till en historisk studie av 2000-talets vardagsliv lär inte få några större problem. Överallt lämnar vi spår efter oss – och i världen av idag är många av dessa digitala.

I takt med att allt mer av våra digitala spår också kodas med geografisk positioneringsinformation kommer också den som så önskar att kunna ta del av allt som genom åren har dokumenterats på ett visst ställe. 1Eller som på annat sätt avhandlar en viss plats. Fotografier, filmer, ljudupptagningar, meteorologiska data… oavsett om det handlar om festligheter eller vardag, platser eller personer, världshändelser eller trivialiteter – allt sparas och görs tillgängligt på nätet. För forskare och andra innebär detta naturligtvis ett ymnighetshorn av information, färdigt att ösa ur oavsett var i världen man befinner sig.

 Stella, baderska i Lysekil. 1880-tal. Foto: Carl Curman.Tekniken finns redan; data har börjat ackumuleras och informationsmängderna lär bara fortsätta att växa. Från och med en tidpunkt inte alltför långt fram från våra dagar kommer praktiskt taget allt vi gör och skapar att kodas med tid och plats – i den mån vi vill det, och kanske lite mer ändå. Och vem vet vad som händer när Google är färdigt med sitt projekt att digitalisera varenda bok som någonsin tryckts – kanske är turen då kommen till varje bild som någonsin tagits. Förmodligen kommer många av de fotografier, filmer och målningar som mänskligheten hittills producerat också att digitaliseras och geotaggas i olika projekt. Riksantikvarieämbetets användning av Flickr är ett utmärkt exempel på hur historiska fotografier görs tillgängliga för allmänheten – i vissa fall också försedda med geodata. 2Bilderna i detta blogginlägg är hämtade från Riksantikvarieämbetets samlingar på Flickr Commons.

Vi kan sålunda se framför oss en inte allt för avlägsen framtid där man – utrustad med den snart i alla tekniska ting närvarande GPS-mottagaren – på varje plats man besöker omedelbart kan få se alla bilder som tagits där. Alla byggnader, alla fordon, alla människor. Vardagsbestyr och glädjeämnen. Dop, bröllop och begravningar. Liv och död.

I framtiden blir det förflutna kanske mer tillgängligt än någonsin tidigare. Den stora frågan lär dock kvarstå: förstår någon?

Fotnoter   [ + ]

1. Eller som på annat sätt avhandlar en viss plats.
2. Bilderna i detta blogginlägg är hämtade från Riksantikvarieämbetets samlingar på Flickr Commons.

Ack, att äntligen få andas ut

How they're acting - and how they feelLiten stämningsbild (från 1912) nu när avgörandets timmar närmar sig i det amerikanska presidentvalet.

Snart skrivs historia – i den mån så inte redan har skett – och de bägge kandidaterna Barack Obama och John McCain har än så länge all anledning att vara nervösa. Om inte den bedrövliga hanteringen av 2000 års presidentval upprepas, så har emellertid USA snart valt sin 44:e president. Oavsett vem som vinner (det lutar som bekant åt Obama), så lär samtliga inblandade uppskatta att slippa spela avspända och oberörda.

Och kanske kan också resten av världen få pusta ut, åtminstone för stunden.


Det tidiga 1900-talet i färg: Prokudin-Gorskij

(Apropå den senaste tidens oroande och obehagliga utveckling i Georgien, Ryssland, Sydossetien, Abchazien och andra delar av vad som borde vare den kulturella mångfaldens Kaukasus.)

Tagna i början av förra seklet utgör den ryske fotografen Sergej Prokudin-Gorskijs tidiga färgfotografier inte bara ett ambitiöst försök att dokumentera och presentera det tsarryska imperiet. De är dessutom ett färgsprakande vittnesbörd om en värld som snart skulle gå förlorad: i krig, revolutioner, folkmord, etniska rensningar – samt nittonhundratalets oblodiga men obevekliga modernisering.

Spa i kurorten Bordzjomi

Spa i kurorten Bordzjomi (ca. 1905-1915)

Teskörd

Kaukasisk teplantage (ca. 1905-1915)

Tblisi

Tblisi (ca. 1905-1915)

Hur kommer man om hundra år att se tillbaka på vår tid, och på de bilder vi skapar?

Fler bilder, både från Kaukasus och övriga Tsarryssland, finns på Wikimedia Commons.
 
Se också filantropen och fotosamlaren Albert Kahn, som i början av 1900-talet sände fotografer över hela världen i ett projekt att dokumentera mänsklighetens kulturella rikedom.


Håll ett öga på dina bilder med TinEye

TinEye: sökresultatDen bloggare som då och då låter textblocken prydas med en och annan bild finner understundom att de egna skapelserna dyker upp på annat håll på nätet. I vissa fall är stölderna eller lånen öppna och renhåriga, med angivande av källa. I andra fall försöker bildtjyvarna (eller -“lånarna”) framställa bilden som egna verk.

Hur skall då den som är intresserad av att se i vilka sammanhang de egna bilderna figurerar gå till väga?

Bild och foto tipsar om bildsökmotorn TinEye, som erbjuder en lösning. Poängen med denna nya 1Som är så ny att man behöver ställa sig i en – förvisso kort – kö för att bli insläppt som betatestare. tjänst är att man söker bilder inte genom att ange sökord, utan genom att ladda upp en bild (eller anger en bildadress). Sökmotorn letar därpå efter din bild på andra håll på nätet, och den därtill finna varianter av bilden.

Därigenom blir det bland annat enklare för blogg- och webbplatsinnehavare att hålla koll på om någon utan angivande av källa knycker ens bilder (till och med om vederbörande har gjort mindre ändringar i bildbehandlingsprogram). Och det är ju inte helt ovanligt att bloggare “lånar” bilder…

TinEye har också en egen lista med “Cool Searches“. Här placerar sig föga förvånande bland andra Mona Lisa och omslaget till Abbey Road, samt otaliga varianter på dessa.

(En sidoanmärkning är att TinEye lyckas lösa flera av bildgåtorna här på bloggen. Dock inte den senaste som fortfarande är något ett mysterium, som sig bör.)

Fotnoter   [ + ]

1. Som är så ny att man behöver ställa sig i en – förvisso kort – kö för att bli insläppt som betatestare.

Etiketter: bilder, sökmotorer, tineye

Osmakligt och osakligt i reklamens värld: Vikt av vikt

Reklam är en färskvara. Detta framgår inte bara av allehanda mindre lyckade matfotografier utan också av alla de tillfällen då konsumenten av den mer eller smakliga maten dragits in i reklamsvängen. Han eller hon har genom historien varit såväl motiv som måltavla i en rad annonser vars bäst före-datum nu ligger en bra bit bakåt i tiden.

På ett eller annat sätt avviker de från vad de flesta uppfattar som god smak och gott omdöme, och begrepp som decorum känns helt klart avlägsna.

VågGolfare

Tjock som en grisFinns det egentligen något bättre sätt att önska någon en god jul än att skänka vederbörande en våg? Och vad sägs om en cigarett istället för att lägga sig till med osunda vanor?

Idealen har dock som bekant växlat genom historien, och åtminstone de barn som var lyckligt lottade nog att komma i åtnjutande av Grove’s Chill Tonic kunde se fram emot en barndom av glad grisfetma. “Smaklös” deklarerar annonsen, och det stämmer väl på mer än ett sätt.

Och apropå smaklös – och apropå feta barn – varför inte investera i en samlardocka föreställande en liten gosse med sin första portion pommes frites på McDonalds?

McDonalds-docka

Frågan är hur man i andra tider – kommande och förflutna – ställer sig till det sena nittonhundratalets (och kanske inte bara det specifika lättmargarinets) slogan “Om du bestämt dig för att inte bli fet”? Åtminstone Grispojken ovan lär vara av avvikande mening.


Åsneskolan

Invita nil proficies, discesue Minerva

Jag har på senare tid allt mer intresserat mig för emblemens retorisk-pedagogiska funktion, och det är kanske inte helt omöjligt att jag kommer att ägna detta en tanke – om än liten – också i mitt avhandlingsarbete.

Ovanstående träsnitt från Emblemata Saecularia (1596) av Johann Theodor de Bry vittnar om lärandets vedermödor för den som inte av högre makter begåvats med de rätta förmågorna och förutsättningarna för studier. Jämfört med dagens utbildningspolitiska debatt finns här helt klart annan attityd till utbildningens mål och möjligheter och en radikalt annorlunda syn på elevernas kompetens.

de Brys kopparstick är en variant på Pieter Bruegels fyrtio år äldre Åsnan i skolan. Hos Bruegel är budskapet att även om man sätter åsnan i skolan, så blir den aldrig en häst – ett talesätt som även återkommer i de Brys emblemutläggning.

En välvillig tolkning är “känn dig själv, inse dina begränsningar och gör det du har fallenhet för”. Nog så sannolik är dock den bakomliggande tanken att “somliga är obildbara; i skolan har de inte mycket att hämta” – men så resonerar väl ingen idag, eller?
 

Se också Ayers Bagley, “Some Pedagogical Uses of the Emblem: 16th and 17th Centuries“.