Arkiv för kategorin 'utbildningshistoria'Sida 2 av 2

Facebook-grupper för forskare och andra

FacebookNätverkstjänsten Facebook har den senaste tiden fått se antalet svenska användare öka på ett sätt som, om uttrycket inte vore så slitet, skulle kunna beskrivas som lavinartat. Förmodligen har intresset ökats än mer av medias moralistisk-alarmistiska skriverier om tjänstens vådlighet för arbetsmoralen. (Som om den som brister i motivation inte skulle kunna finna andra sätt att förspilla sin tid…)

Till de aspekter av Facebook som faktiskt kan bidra till någonting mer än förströelse hör de grupper där användare kan samlas kring gemensamma intressen. Förvisso finns här mycket trams, men också en potential att utvidga sina (professionella eller andra) nätverk bortom de gamla bekanta man ändå har på sin vänlista.

Utbildningshistoria - träsnittSå finns numera – genom undertecknads försorg – också en grupp för utbildningshistoria, där forskare, studenter och andra intresserade av ämnet kan mötas.

Den största haken – som jag ser det – är emellertid att nätverken, också de som är öppna för vem som helst att ansluta sig till, befinner sig i ett slutet system: själva Facebook. Detta leder till att man som nätverkare låser sig för en lösning som inte släpper in den som av en eller annan anledning inte registrerat sig på Facebook.

Därtill har man föga kontroll över själva tjänsten och dess framtida göranden och låtanden, vilket innebär att man en vacker dag kan ställas inför fullbordat faktum när det gäller allt ifrån användaravgifter, påträngande mängder reklam, etiskt tvivelaktig hantering av personuppgifter, och så vidare.

Även om Facebook för forskare (och andra) kan utgöra ett bra ställe att knyta kontakter och utveckla nätverk, bör man nog vara försiktig med att lägga ut allt för mycket på entreprenad på tjänsten. Bloggar, webbplatser och liknande traditionella fora är öppnare system, och förmodligen betydligt säkrare kort både i det korta och i det långa loppet.

Att helt och hållet hålla sig till Facebook är en onödigt exkluderande nätverksstrategi som faktiskt också innebär ett ganska stort risktagande.


Forskning och förtroende

FörstoringsglasSvenskar ser hellre att det satsas på forskning om sjukdomar eller miljö än på forskning om svenska språket, historia eller filosofi. Högutbildade är mer positiva till forskning än vad lågutbildade är. Fler män än kvinnor värderar teknik och naturvetenskap högt, medan fler kvinnor än män värdesätter samhälls- och humanvetenskaper. Och människor med skilda partisympatier skiljer sig åt när det gäller synen på vilken forskning som är viktig och förtroendeingivande.

Detta enligt en undersökning från Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Göteborgs universitets SOM-undersökning.

Utöver den lätt nedslående allmänna tendensen som rapporteras av bland andra SvD/TT och visar hur svenskarnas förtroende för forskare fortsätter att sjunka, så kan man utifrån den bakomliggande rapporten begrunda attityderna till forskningen utifrån mer specifika variabler. Några observationer är som följer:

  • Flest har angivit att det är mycket eller ganska viktigt att Sverige satsar på “forskning på världsbästanivå” vad gäller cancer (96%), reumatiska sjukdomar (91%) och miljö (90%), medan filosofi och design (båda 28%) samt rymden (26%) befinner sig i motsatt ände av opinionen.

  • De tillfrågande har i störst utsträckning mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom medicin. Därefter följer teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora.
  • Män har i större utsträckning än kvinnor mycket eller ganska stort förtroende vad gäller forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Kvinnor har i större utsträckning mycket eller ganska stort förtroende vad gäller forskning inom samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora.
  • Medicinforskning har starkast stöd i åldersgruppen 65-85 år, teknik i 20-64 år, naturvetenskap i 30-64 år, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora i 20-29 år.
  • Ju högre utbildningsnivå, desto fler har mycket stort eller ganska stort förtroende för forskningen. Högutbildade anser också i högre grad att den vetenskapliga utvecklingen har förbättrat människors liv.
  • Medicinforskning har starkast stöd hos sympatisörer till sd, teknik, naturvetenskap och humaniora av fp-sympatisörer, samhällsvetenskap av fp- och mp-sympatisörer och utbildningsvetenskap av v-sympatisörer.
  • Medicinforskningen har svagast stöd hos c-sympatisörer, teknik hos mp-sympatisörer, naturvetenskap och samhällsvetenskap hos kd-sympatisörer, utbildningsvetenskap hos m-sympatisörer och humaniora hos sd-sympatisörer.

Och så fortsätter det; den hugade kan förmodligen göra fler intressanta iakttagelser i rapporten. Frågan är nu hur vetenskapssamfundet – och särskilt de discipliner som åtnjuter det svagaste förtroendet hos allmänheten – ställer sig till saken.

Källa: Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2006, VA-rapport 2007:2 (Stockholm, 2007)


Läsning i väntans tider

BöckerTiden går ibland 1Det vill säga till exempel nu i dagarna. mer än lovligt långsamt, och då kan det som bekant sitta bra med en god bok (eller flera).

I yrket får jag nu tillfälle att återvända till Roger Säljös Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet 2ISBN: 9172274433 ., den i mina ögon intressantaste boken på hela den kurs där jag nu undervisar.

Dessutom kom jag nyligen över 3För en billig penning på antikvariat Röda Rummet. B. Rud. Halls sista arbete, en liten skrift vid namn Uppfostrans och skolans historia (1951). Det är inget banbrytande verk, men är icke desto mindre intressant – särskilt som boken av författaren avsågs att användas i lärarutbildningen. Ty ett av målen med Halls pedagogikhistoriska forskargärning var, som medförfattaren Albert Wiberg uttrycker det, att också skänka bildning åt nya generationer av lärare och pedagoger:

Hall var fast övertygad om att det var av större vikt för en blivande lärare att göras förtrogen med pedagogikens stora gestalter i det förgångna, med deras idéer, problem och problemlösningar än att känna till petitesser inom den av matematiskt-statistiska metoder infekterade psykologien. Pedagogikens historia skulle ge perspektiv, idéer och kritisk blick i lärargärningen.

På mitt bord har nu också landat Retorisk handbok med lexikon 4ISBN: 9197371513 . av Christer Hanefalk, Stefan Hedlund och Kurt Lindholm. Det är en massiv lunta som förmodligen lämpar sig mer som uppslagsverk än som sträckläsning, men varje ämnesnörd värd namnet fastnar ju lätt även i lexika… Jag får anledning att återkomma härtill vid ett senare tillfälle.

Som pågående läsning av det mer rekreativa slaget kan nämnas Elementarpartiklarna 5ISBN: 9100574619 . av Michel Houellebecq. Förvisso är jag lite sent ute – jag missar uppmärksamhetstoppen med sisådär ett halvt årtionde – men man kan väl inte avstå från god litteratur bara för att den har några år på nacken? 6Fråga Homeros eller Dante, till exempel.

Fotnoter   [ + ]

1. Det vill säga till exempel nu i dagarna.
2. ISBN: 9172274433 .
3. För en billig penning på antikvariat Röda Rummet.
4. ISBN: 9197371513 .
5. ISBN: 9100574619 .
6. Fråga Homeros eller Dante, till exempel.

Pedagogikhistorisk konferens

Konferens Pedagogikhistorisk forskning 2006

Den tredje nordiska konferensen Pedagogikhistorisk forskning, gick av stapeln förra veckan, denna gång med temat Kultur, makt och utbildning. Bilden ovan är från den inledande paneldiskussionen “Pedagogikhistorisk forskning i blixtbelysning”; vid bordet Ulf P Lundgren (Uppsala universitet), Sven-Erik Hansén (Åbo akademi), Ning de Coninck-Smith (Danmarks Pædagogiske Universitet), Donald Broady (Uppsala universitet) och Trude Evenshaug (Universitetet i Oslo).

Mitt konferensbidrag, “Språk, tanke och tradition. Retorikundervisningshistoria ur ett hermeneutiskt perspektiv” finns tillgängligt på Nationella forskarskolans i utbildningshistoria webbplats, tillsammans med texter från forskarskolans andra doktorander samt associerade forskare.


Wikipediapremiär för B. Rud. Hall

Min första artikel på svenska Wikipedia är nu publicerad: några rader om lektor B. Rud. Hall (1876—1950), initiativtagare till Föreningen för svensk undervisningshistoria.

Följande annons från Svensk Läraretidning (nr 22, 1930) speglar förmodligen ganska väl det extraordinära engagemang som präglade Halls forskargärning:

Annons


Ny hemsida för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria

Nationella forskarskolan i utbildningshistoriaEftersom jag ligger hemma med en elak förkylning men inte kan släppa tankarna på min avhandling, så tänkte jag passa på att tipsa om den nya hemsidan för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, med bland annat dokument, programförklaringar, kalendarium och länkar.

Bland doktorandpresentationerna finns också undertecknad med:

Stefan Rimm <stefan.rimm@pi.oru.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Retorikundervisning, medborgarideal och maskulinitet i svenska skolor 1724-1807

Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen under framför allt frihetstid och gustaviansk tid fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen.

   Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.

   Den klassiska retoriken och dess teori- och begreppsapparat utgör en central utgångspunkt i undersökningen och mot denna bakgrund studeras hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.

Dessutom presenteras Andreas’, Elins, och Thomas’ pågående avhandlingsarbeten: om svenska lektorer vid nazityska universitet, om journalistutbildningens uppkomst respektive om utbildningspolitiska ambitioner i det tidiga 1800-talets publicistiska fält – utomordentligt intressanta projekt som är värda att hålla ögonen på!


Democracy and Education på nätet

John DeweyAh, John Deweys Democracy and Education:


Radiotipset: Vetenskapsradion Historia torsdag kl. 13:20

Vetenskapsradion Historia i P1 har idag rubriken “Slottet där pojkar blev män”. Här berättar Esbjörn Larsson, koordinator vid Nationella forskarskolan i utbildningshistoria (där jag är doktorand) om livet vid Kungl. Krigsakademien:

I veckans Vetenskaps-radion Historia besöker vi Karlbergs Slott i Stockholm – en plats där pennalism användes för att göra män av nyantagna kadetter.

[…]

Esbjörn Larsson har studerat militärutbildningen vid Karlbergs slott från slutet av 1700-talet till 1866. Enligt honom användes kamratuppfostran som ett sätt att inviga de unga kadetterna i männens värld. Följ med till Karlberg och hör om de vidriga förhållanden en gång rådde där.

RadioEsbjörn Larsson disputerade nyligen med avhandlingen Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 (diss. Uppsala, 2005). Avhandlingen kretsar bland annat kring hur krigsakademien fungerade för att reproducera ideal, livsstil och positioner inom de övre skikten i det svenska samhället. Med hjälp av såväl utbildning som ren pennalism fortsatte denna fostran till manlighet, också när den adliga instutionen under 1800-talet blev mer av en borgerlig angelägenhet.

Inte blott har Larssons mycket intressanta avhandling en del tänkvärda beröringspunkter med mitt eget avhandlingsprojekt – den bjuder också på gott om spännande inblickar i det inte alltid så behagliga livet på Krigsakademien. Eftermiddagens radioprogram är självklar lyssning.

Programmet sänds i repris ikväll kl. 19:03 och på lördag kl. 11:35.

Hela avhandlingen, tillsammans med kataloguppgifter och sammanfattning på engelska, finns på Uppsala universitets webbplats, där den kan laddas ner eller beställas som bok.


Vältalaren Lincoln

LincolnDen amerikanska utgåvan av Time hade nyligen ett temanummer om Abraham Lincoln (1809-1865), USA:s sextonde president och den man som hade den svåra uppgiften att leda unionen genom det amerikanska inbördeskriget. Efter det att nordstaterna verkligen segrat, föll emellertid Lincoln offer för en sydstatsanhängares kula och blev därmed den förste amerikanske president som mördades på sin post.

Som talare har Lincoln närmast blivit någonting av en legend, och bland annat det berömda talet i Gettysburg den 19 november 1863 har gått till historien med sin klassiska öppningsrad:

Four score and seven years ago our fathers brought forth on this continent, a new nation, conceived in Liberty, and dedicated to the proposition that all men are created equal.

Det är intressant att notera att även om eftervärlden har kanoniserat vältalaren Lincoln, så föll hans stil inte alla hans samtida på läppen – Lincolns korta, koncisa stil ansågs allt för enkel och osofistikerad. Med endast ett minimum av formell utbildning bakom sig, hade Lincoln emellertid själv funnit de bästa av föregångare på talekonstens område, bland annat i den gamla skolboken The Columbian orator med den beskrivande undertiteln containing a variety of original and selected pieces, together with rules, calculated to improve youth and others in the ornamental and useful art of eloquence. Boken innehåller såväl tal som predikningar, dialoger och föreläsningar, och till källorna hör såväl det antika Rom, Bibelns värld, det brittiska imperiet och den nya amerikanska nationen.

Nu, på 2000-talet, kan den som så önskar åter ta del av vad The Columbian orator har att erbjuda, i och med att den gjorts tillgänglig via projektet 19th Century Schoolbooks. Vem vet, kanske kan någon inspireras att bli en ny Lincoln?

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]