Eftersom jag ligger hemma med en elak förkylning men inte kan släppa tankarna på min avhandling, så tänkte jag passa på att tipsa om den nya hemsidan för Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, med bland annat dokument, programförklaringar, kalendarium och länkar.
Bland doktorandpresentationerna finns också undertecknad med:
Stefan Rimm <stefan.rimm@pi.oru.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.
Retorikundervisning, medborgarideal och maskulinitet i svenska skolor 1724-1807
Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen under framför allt frihetstid och gustaviansk tid fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen.
Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.
Den klassiska retoriken och dess teori- och begreppsapparat utgör en central utgångspunkt i undersökningen och mot denna bakgrund studeras hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.
Dessutom presenteras Andreas’, Elins, och Thomas’ pågående avhandlingsarbeten: om svenska lektorer vid nazityska universitet, om journalistutbildningens uppkomst respektive om utbildningspolitiska ambitioner i det tidiga 1800-talets publicistiska fält – utomordentligt intressanta projekt som är värda att hålla ögonen på!
Ah,
Esbjörn Larsson disputerade nyligen med avhandlingen Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866 (diss. Uppsala, 2005). Avhandlingen kretsar bland annat kring hur krigsakademien fungerade för att reproducera ideal, livsstil och positioner inom de övre skikten i det svenska samhället. Med hjälp av såväl utbildning som ren pennalism fortsatte denna fostran till manlighet, också när den adliga instutionen under 1800-talet blev mer av en borgerlig angelägenhet.
Den amerikanska utgåvan av
Senast kommenterat