Arkiv för kategorin 'språk'Sida 2 av 3

Spel och dobbel

Dagens Nyheters spelkolumnist/-bloggare Susanne Möller efterlyser i dagens papperstidning 1I skrivande stund inte publicerad på nätet. alternativa ord för dator- och tv-spel, för att inte behöva förknippas med online-p*ker och andra hasardspel:

Det tråkiga är att man som spelare ständigt möts av den förutfattade meningen att man gillar spel, som i alla spel, som i spel och dobbel. Något jag tröttnat på.

DobbelInnan någon nu kommer dragande med “gejm” eller något liknande DN-ord, vill jag passa på att vända på steken och ställa frågan om varför det är de icke-pekuniärt orienterade spelen som skall behöva döpas om. Varför inte istället sikta in sig på hasardspelen, kanske genom att damma av just det gamla hederliga ordet “dobbel”? 2För övrigt är den expansiva och (för närvarande) penningstinna dobbelbranschen själv ganska duktig när det gäller att introducera nya ord, inte sällan efter engelska förlagor.

SAOB definierar ordet dobbel som

tärning, hasardspel; vanl. med bibegrepp af dettas förkastlighet; ofta i mer l. mindre pleonastisk förb. med spel

Se där, ett träffsäkert ord — på flera plan.

Fotnoter   [ + ]

1. I skrivande stund inte publicerad på nätet.
2. För övrigt är den expansiva och (för närvarande) penningstinna dobbelbranschen själv ganska duktig när det gäller att introducera nya ord, inte sällan efter engelska förlagor.

Etiketter: dobbel, hasardspel, ord, spel, språk

Varudeklaration (2)

Fulläder…inte att förväxla med finläder.


Instick: sök med SAOB och synonymer.se – nu med enklare installation

synonymerJag har uppdaterat installationsinstruktionerna för mina sökmotorinstick för SAOB och synonymer.se.

Med hjälp av dessa instick/tillägg kan man söka i de två tjänsterna direkt från sökfältet i webbläsaren Firefox.

Se respektive inlägg för detaljer, eller installera tilläggen direkt genom länkarna nedan:

[Uppdatering 17 maj 2015: André Åshlund har knåpat ihop en uppdaterad version av SAOB-insticket – rekommenderas!]


Nihilartikel

FörstoringsglasDen som idag bläddrar i en dagstidning, tittar på TV eller lyssnar på radio bör kanske vara på sin vakt. Just den första april har folk som bekant en (o)vana att utsätta intet ont ananade medmänniskor för allehanda spratt – och i dagens mediesamhälle har traditionen också lyfts från individplanet till ett slags kollektivt skämtlynne där pressen roar sig med att publicera mer eller mindre absurda osanningar i artikelform.

Det är emellertid inte bara första april som man bör vara på sin vakt, och det är inte bara skämtsamma medmänniskor eller tillfälligt småbusiga massmedia som kan komma med de osanna utsagorna. Även välrenommerade och till synes oklanderligt sanningssägande källor som uppslagsböcker och facklitteratur kan dölja skämt och lustifikationer. Ett exempel på detta är det som kallas för nihilartikel eller “u-båt”, och som av Wikipedia beskrivs som “a deliberately fictitious entry in an encyclopedia or dictionary, which is intended to be more or less quickly recognized as false by the reader”.

Nihilartikeln – falsk information i en riktigt uppslagsverk, för att använda Wikipedia-definitionen – är oftast ett slags internskämt, en blinkning till den som råkar hitta ett uppslagsord som egentligen inte finns. Här kan ordboksredaktörer och andra potentiella lustigkurrar få utlopp för sitt skämtlynne genom att konstruera parodier och pastischer på allt ifrån konstiga djur till antika bollsporter.

I regel är det svårt att hitta de nihilartiklar som kanske finns dolda någonstans i ens högt värderade favorituppslagsbok. Eftersom dessa pseudouppslagsord i regel är helt eller delvis tagna ur luften, finns det inte heller några referenser till dem. Istället väntar de på att bli upptäckta av en ren slump, kanske av en ströläsande eller planlöst bläddrande lexikofil. Den som inte har något annat för sig i helgen kan ju som kulturgärning och bildningsprojekt sätta sig och gå igenom till exempel Nordisk familjebok på jakt efter nihilartiklar.

Fast vem vet, kan man en dag som denna lita på att nihilartiklar verkligen finns?

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Banken är din vän

Vänlig bankomatHur vill man som kund egentligen bli tilltalad av sin bank? Brittiska Barclays Bank tror uppenbarligen på ett vardagligare och personligare tilltal, rapporterar BBC:

The bank said it wants to move away from confusing acronyms and jargon, using “more colloquial” terms instead.

Uplifting window displays and signage will also feature in the bid to make branches more customer friendly.

Sålunda har man beslutat sig för att döpa om bankomaten till ett “hål i väggen” och att istället för det frankofona Bureau de Change ha en avdelning för “resepengar”. Vänskapligt på gränsen till knäppt blir skyltarna i fönstren:

Customers will be beckoned into branch with a sign in the window reading: “Through this door walk the nicest people in the world”.

Förvisso trevligare än “Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln, men frågan är hur mycket vänskaplighet en bankkund kan tåla. Att som bank inte med ett stelt, opersonligt och auktoritärt yttre skrämma bort potentiella kunder är en sak, men nog förväntar sig många bankkunder också ett visst mått av professionalitet – också i språkbruket – hos den som får förtroendet att förvalta deras surt förvärvade slantar.


Sök i Synonymer.se med Firefox

Synonymer.se-sökrutaFöljande instick (plugin*) till Firefox gör det möjligt att söka i den utmärkta svenska tjänsten Synonymer.se med hjälp av webbläsarens sökruta.

Finns för nedladdning här.

Installationsinstruktioner:

Klicka här för att installera synonymer.se som sökmotor.

 

Alternativa installationsinstruktioner:

  • Gå till nedladdningssidan på Mycroft/mozdev.
  • Ladda ner insticket genom att klicka på “Synonymer.se”.
  • Om det kommer upp en dialogruta som frågar om du vill lägga till sökmotorn i sökfältet, klicka “Ja”.
  • Vänta 15 sekunder.
  • Klicka i sökfältet och välj Synonymer.se som sökmotor.
  • Sök!

Tips: Den som använder sig av Firefoxtillägget ConQuery kan också söka i Synonymer.se genom den smidiga högerklicksmenyn. (Fungerar lite skakigt.)

Se också mitt instick för sökning i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB).

Uppdaterad 10 maj 2006: installationsinstruktioner.

* Finstilt: denna första version är ett s.k. “semi-plugin” som inte visar sökresultaten i sidofältet (vilket man ändå inte behöver i Firefox).


Samspråk

SamspråkEsperanto, ido, volapük, interlingua… under tidernas gång har man med varierande ambitionsnivå – och framgång – försökt etablera olika världsspråk.

Somliga har i sitt sökande efter de optimala internationella hjälpspråken vänt sig från de konstgjorda språken och istället framhållit olika existerande språk som man anser borde anammas av hela jordens befolkning. Ett av de senaste exemplen är nationalekonomen Marian Radetzki, som enligt en artikel i Aftonbladet anser att svenskan och andra småspråk borde avskaffas till förmån för engelskan:

Radetzki säger att språkbytet skulle bli ett enormt projekt.
– Det skulle ta ett par generationer. Vi skulle visserligen mista en stor del av vår svenska kultur, men vi skulle å andra sidan få tillgång till den anglosaxiska som är rikare och oändligt mycket större.

VolapükNu är det inte första gången som liknande tankar framförs. Oavsett om motiven har varit kulturell dominans, effektiv vetenskaplig kommunikation, allmän världsfred eller någonting helt annat, så hörs med jämna mellanrum kraven på att människor skall förmås – eller tvingas – byta språk.

Även om språk utvecklas och nya språkvarianter föds, så kvarstår emellertid faktum att ett stort antal språk riskerar att dö ut. Och hur står det egentligen till med kunskaperna i tillamook och seroa eller för den delen etruskiska och gotiska?

Att språk dör ut när ingen längre talar dem är en process som klarar sig alldeles utmärkt utan hjälp från aldrig så välmenande program för “språk för hela världen” – oavsett om språkarkitekterna med dessa världsspråk avser esperanto, engelska eller latin.


Poddradio – en bra svensk term?

LurarBengt på bloggen Frihetens vingar uppmärksammar debatten om hur det engelska uttrycket podcasting skall översättas till svenska: skall det heta poddradio, poddsändning eller något helt annat?

För egen del har jag vissa svårigheter att finna att något av de föreslagna uttrycken passar särskilt väl. Detta var för övrigt också temat i ett tidigare inlägg, där jag även tog upp hur ordet podcasting inte bara är en så kallad portmanteau utan också har varit föremål för allehanda etymologiskt önsketänkande. Kopplingen till manicken iPod – en koppling som om inte annat skänker marknadsförarna på Apple åtskillig gratisreklam – har med tveksam framgång försökt förträngas till förmån för diverse efterhandskonstruktioner, så kallade backronymer.

Svenska språknämnden tycks hur som helst ha fastnat för översättningen “poddradio”. Även om jag själv inte är helt nöjd med just denna latinsk-engelsk-svenska bastard så anser jag inte rent principiellt att det är särskilt löjligt att försöka finna passade svenska termer. Tvärtom är det nog närmast något av ett styrkebevis hos ett levande språk att på egna villkor både kunna ta till sig lånord och finna sina egna uttryck. Se till exempel det arbete som utförs av Svenska datatermgruppen; här finns utmärkta exempel som visar såväl de tillfällen då svenska termer är att föredra, som de tillfällen då internationella termer passar bättre.

För övrigt…
…är också ordet backronym en portmanteau – som i sin tur ju är ett lånord.


Nyord 2005

Svenska språknämnden publicerar imorgon sin årliga nyordslista. I skrivande stund finns ingen synlig länk till listan, men den nyfikne kan ju alltid ta en liten titt bakom kulisserna.

Nyord 2005Tidsandan fångas utan särskild elegans i ord som flyttstajlning, nätpoker och sudoku. Föga förvånande hittar vi här dessutom en hel del IT-relaterade ord: podradio, podda, blogga, nätfiske, snålsurfa och spim är några av exemplen.

Vidare finns här politiska konstruktioner som miltonpengar och plusjobb/gardinhängarjobb, samt mer allmänna lustifikationer: glaskulefolk, plötslig sportbarnsdöd och tjock-tv. Om hur träffande – och roliga – de senare uttrycken verkligen är råder förmodligen delade meningar. En inte allt för vågad gissning är att ju vitsigare ett ord försöker vara, desto kortare är dess livslängd. Den som lever får väl se.

Se också…
vad jag i januari skrev om 2004 års nyord.


Sök i SAOB med Firefox

Sökning i SAOBTänkte damma av en liten skapelse som jag tipsat om i den gamla versionen av bloggen: ett instick (plugin 1Denna första version är emellertid snarare ett s.k. “semi-plugin” som inte visar sökresultaten i sidofältet (vilket man ändå inte behöver i Firefox). ) till Firefox, som gör det möjligt att söka i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) med hjälp av webbläsarens sökruta.

Installationsinstruktioner:

  • Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
  • Klicka här för att installera SAOB som sökmotor.

     


    Alternativa installationsinstruktioner:

    • Gå till Mycroft/mozdev.
    • Ladda ner insticket genom att klicka på “SAOB”.
    • Om det kommer upp en dialogruta som frågar om du vill lägga till sökmotorn i sökfältet, klicka “Ja”.
    • Vänta 15 sekunder.
    • Klicka i sökfältet och välj SAOB som sökmotor.
    • Sök!

    Tips: Den som använder sig av Firefoxtillägget ConQuery kan också söka i SAOB genom den smidiga högerklicksmenyn.

    Se också mitt instick för sökning i Synonymer.se.


    Uppdaterad 10 maj 2006: installationsinstruktioner.


    Uppdaterad 14 april 2008: uppdaterad version av insticket.

    Fotnoter   [ + ]

    1. Denna första version är emellertid snarare ett s.k. “semi-plugin” som inte visar sökresultaten i sidofältet (vilket man ändå inte behöver i Firefox).