Arkiv för kategorin 'språk'

Att sälja chips och identitet

I dagens SvD skriver Margit Richert en mycket intressant anmälan (“Så avspeglas klassamhället i chipshyllan”) av Dan Jurafskys The language of food. Det är underhållande och tankeväckande läsning – och har kanske oväntade beröringspunkter med min studie om skoltal under första hälften av 1800-talet. Här finns uppenbara paralleller mellan hur man i dagens Sverige (enligt Richerts egen ‘undersökning’) marknadsför chips i olika priskategorier och hur man under 1800-talet betonar olika värden i tal hållna i olika typer av skolor (läroverk, folkskola etc) genom att i olika grad framhäva tradition, nytta, modernitet etc. Ju exklusivare skolor – och chips – desto tydligare betoning av “traditionen” som ett sätt att skapa identitet. Med detta sagt ser jag dock inga tydliga orsakssamband mellan vad kanske kyrkoherden sagt vid skolavslutningen 1838 och vad det står på jumbopåsen med chips i dag, skall nog tilläggas.


Uttryck att undvika (II): Mellanmjölkens land

MellanmjölkUttrycket “i mellanmjölkens land” har inte blott blivit en bästsäljare för en av åsyftade lands mer folkkära komiker – det har också blivit något av en standardfras för landets alla amatöretnologer och kryptomisantroper.

Om det nyligen avhandlade både ja och nej-beteendet kan förstås som en strategi att slippa svara eller ta ställning genom att låtsas nyansera sina uttalanden, så finner vi här på sätt och vis raka motsatsen. Genom att göra sig lustig över måttfullhet, kompromissvilja och gyllene medelvägar försöker man framstå som mer spännande, modig, och helhjärtat oförställd än andra – en lite större människa än de profillösa figurer som mesar runt i kulisserna.

Till de besläktade uttrycken hör hänvisningar till Luther, Jantelagen och den svenska avundsjukan.

Det hela stannar emellertid inte vid detta. “I mellanmjölkens land” och de andra fraserna har inte enbart tjatats ut bortom det anständigas gräns – de är också de synliga tecknen på lika utslitna som undermåliga analyser, skönjbara i allt från minimala fikarum till mediala finrum.

Bakom detta klankande på Landet Lagom ligger stundom uttalade, stundom underförstådda tankar och en schablonartad bild av hur “vi svenskar” är. Det är en svepande kritik som ytterst har en närmast nationalistisk klangbotten. Sådan är vår nationalkaraktär: menlös, mellanmjölkig, småsint, kuvad men välmenande och förmodligen ganska snäll – till skillnad från hur man är i andra konstruerade kollektiv.

Måttligt fräscht, om man tänker efter.

 

 

Foto: original av Jimmyroq. Publicerat under Erkännande-Dela Lika 2.0 Generisk licens.


Uttryck att undvika (I): Ja och nej

En gång, i en avlägsen forntid, hade jag en kursare som på seminarierna envisades med att besvara varje fråga med frasen “ja och nej“.

Det var inte bara så att han hade en förkärlek för detta uttryck – nej, han inledde alla svar på alla frågor med “ja och nej”. Tro nu inte heller att detta var ett försök att nyansera seminariediskussionerna. Snarare var det fråga om ett försök till helgardering: att både äta kakan och ha den kvar. Med bestämda handrörelser och myndigast möjliga stämma delades luftrummet framför kursaren upp i “Ja och nej“. Och så blev det inte så mycket mer till svar, utom i ett fåtal fall då det faktiskt gavs två olika – inte nödvändigtvis förenliga – svar på frågan ifråga. Allt sedan dess har jag fått dras med en viss allergi mot uttrycket, och jag undviker det så gott det går.

Och så är det väl ibland med fraser, ord och uttryck: de slits och missbrukas till dess att man inte längre tål dem. I vissa fall går plågan över av sig självt i och med att man språkliga moden och miljöer förändras. I andra fall hemsökes hela länder och språkområden under ansenlig tid, och man får förmodligen finna sig i ett förlopp av förnekelse, förträngning, underkastelse och allmän apati. Förr eller senare går det väl över – eller så vänjer man sig.

Vad det blev av kursaren? Tja… med tanke på vad det var för kurs, och med tanke på ovan nämnda tvetydighet i svaren så är han förmodligen prognosmakare någonstans i den finansiella sektorn.


Nyord 2008

Språkrådet har nu i dagarna förfärdigat sin senaste lista över de nyord man valt att uppmärksamma under det gångna året, och förteckningen förhandspubliceras av bland andra Dagens Nyheter. Av någon anledning har det blivit något av en tradition att också här på bloggen mer eller mindre svepande uttala sig om årets ordskörd.

Och årets skörd känns inte helt och hållet klockren. Anledningen är ungefär densamma som tidigare år: flera av nyorden är mest av allt förmenta finurligheter som vunnit begränsad uppskattning, men som snabbare än någon hinner säga örådiserad (nyord 2004) antingen kommer att kännas löjliga eller helt glömmas bort. Andra är mer eller mindre normerande konstruktioner som ytterst avspeglar en politisk agenda: förväntningssamhälle och klimatism hör till årets bidrag till denna kategori och de sällar sig sålunda till bland andra 2006 års latteliberal och 2004 års curlingstat.

De flesta av orden kan väl däremot med fog ses som goda tidsdokument, och det är alltså inte någon slump att teknik- och internetrelaterade ord som mikroblogg, ansiktsspårning, och geotaggning gör entré. Ordet blåstråle (Blu-ray) lär emellertid inte ha någon vidare framtid – liksom det medieformat som betecknas; de bägge går nog under tillsammans inom en inte allt för avlägsen framtid när man glömt att man en gång lagrade filmer på plastbitar.

Till de ord som kretsar kring tillvaron på nätet (vilken ju under året för allt fler har framstått som allt svårare att skilja från tillvaron utanför) hör bloggbävning. Upphovsmannen till ordet må ursäkta, men särskilt goda framtidsutsikter har ordkonstruktionen knappast; det är lite för mycket braskande nakenchock över det hela. Däremot har själva bloggbävningen – den kokande stämning i delar av bloggosfären som till slut kom att hamna också i traditionella mediers strålkastarljus – förmodligen gjort ett outplånligt avtryck i det svenska medielandskapet. Efter FRA-debatten 2008 torde det stå klart att maktbalansen inom politik och media rubbats med medel som man tidigare inte riktigt kunnat föreställa sig – och att det kan och lär hända igen. Vissa av nyorden får oss att skämmas för hur vi pratar, andra får oss att förundras över språkets makt och över den verklighet som orden är med och skapar. Bloggbävning hör till bägge dessa kategorier.

När allt kommer omkring är det emellertid så att framtiden får utvisa vad som kommer att bli kvar i språket, och vad som kommer att försvinna. Det kan tyckas banalt, och visst kan vi ha våra mer eller mindre kvalificerade gissningar kring vilken plats fronta eller fickla får i framtidens svenska språk – men det är just gissningar.


Partiledarprat

En politiker är i allra högsta grad medveten om hur viktigt språk och ordval är när han eller hon vill ge sin bild av verkligheten. Givetvis var så fallet också vid riksdagens senaste partiledardebatt, hållen 15 oktober 2008.

Debatten är en och en halv månad gammal, och om inte analyserad sönder och samman så i alla fall grundligt diskuterad. 1Förvisso kan en viss debatt(över)mättnad kan ha gjort sig gällande då riksdagsdebatten ackompanjerades av möten mellan statsministern och oppositionsledaren. Därtill kommer det faktum att det amerikanska presidentvalets dramatik tog upp ett icke oväsentligt medieutrymme. Nedanstående ordmoln – vilka alltså visar hur frekvent vissa ord förekom 2Ju vanligare ord, desto större bokstäver skrivs det med i ordmolnet. i de respektive partiledarnas inlägg och repliker – är ett lättviktigt bidrag till de mer djuplodande diskussioner som förts. Även om det hinner rinna en del vatten under de politiska broarna under den tiden så ges här ändå en viss vink om partiledarnas språkbruk. Analysen överlåtes emellertid denna gång åt andra.

Observera att bilderna är genererade med Wordle som är en icke transparent applikation, därtill använd med visst användargodtycke i layoutvalen. Resultatet är sålunda snarare att betrakta som kul kuriosa än som verklig, vettig vetenskap.

Klicka på ordmolnen för att se större versioner.

 

 

Regeringen

Fredrik Reinfeldt (m)Maud Olofsson (c)
Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c)


Jan Björklund (fp), Göran Hägglund (kd)

 

 

Oppositionen


Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v)


Maria Wetterstrand (mp)

Fotnoter   [ + ]

1. Förvisso kan en viss debatt(över)mättnad kan ha gjort sig gällande då riksdagsdebatten ackompanjerades av möten mellan statsministern och oppositionsledaren. Därtill kommer det faktum att det amerikanska presidentvalets dramatik tog upp ett icke oväsentligt medieutrymme.
2. Ju vanligare ord, desto större bokstäver skrivs det med i ordmolnet.

Speech Wars mäter kandidaternas ordanvändning

Speech WarsApropå ett nyligt inlägg om text och ord: den amerikanska sajten Speech Wars låter besökarna skapa diagram över hur ofta vissa ord använts av de båda presidentvalskandidaterna Barack Obama och John McCain, baserat på en korpus av kampanjtal från de senaste åren. Till finesserna hör möjligheten att visa de tal där orden i fråga förekommit.

Kanske skulle det vara intressant med en svensk variant av denna smarta och enkla tjänst: att i grafisk form se hur arbetslinje, klimatmål, äktenskap och budgettak kastats fram och tillbaka mellan de olika partiledarna. Nödvändiga data finns ju redan tillgängliga via riksdagens hemsida.


Sök i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) med Firefox (uppdatering)

SAOB i webbläsarens sökrutaJag har nu uppdaterat mitt sökmotorinstick 1På förekommen anledning; saob.se krävde nya söksträngar vilket gjorde äldre versioner av insticket oanvändbara. för Svenska Akademiens ordbok. Firefox-användare kan därigenom söka i SAOB med hjälp av webbläsarens sökruta.
 

Kommentarer och förslag till förbättringar mottages tacksamt.
 

Se också mitt instick för sökning i Synonymer.se.
 

Fotnoter   [ + ]

1. På förekommen anledning; saob.se krävde nya söksträngar vilket gjorde äldre versioner av insticket oanvändbara.

Dagens ord: kycklig

KyckligFilé av kycklingtyp? Ersatz-kyckling?

Inte undra på att priset är lågt för denna specialitet från Falun.

(Observera också uttalet av “filè”: filÄ)


Från ack och ve till OMG

OMGMan behöver inte vara så värst djupt insyltad i äldre tiders skaldekonst för att se hur svenskan utarmats på interjektioner, och kanske särskilt på de mer känslosamma utropen. Vem utslungar idag ett “ack”, ett “ve” eller ens ett “o”? 1Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.

Det ligger liksom inte för den moderna människan att, vare sig i skrift eller tal, vara särskilt frikostig med dylika känsloyttringar. 2I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet. På sin höjd undslipper hon sig ett “åh!”, men lika gärna tar hon förmodligen något runt 3Eller åtminstone aningen rundat. ord till hjälp som universalutrop.

Fast vem vet – kanske kommer den moderna chat- och smskommunikationen, och det därav ökade behovet av att i korta textsnuttar uttrycka känslor, att leda till en renässans också för utropets ädla konst?

Fotnoter   [ + ]

1. Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.
2. I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet.
3. Eller åtminstone aningen rundat.

Nyord 2006

Nyord 2006Det har åter blivit dags för Språkrådet 1Som tidigare hette Svenska språknämnden. att publicera sitt årliga urval av nyord, och som vanligt är det en blandning av sådana ord som faktiskt används och sådana ord framför allt är “finurliga” och “lustiga”.

Att det i år har varit val med påföljande regeringsskifte märks kanhända på ord som flexidaritet, latteliberal, nystartsjobb och äldrelots.

Vad som tilldrar sig i bloggosfären lämnar också avtryck, bland annat genom att just detta ord 2Med förklaringen “skämtsamt om det ‘universum’ som alla bloggar utgör”. tagits upp som nyord. Därtill kommer den nya mening som ordet medborgarjournalistik givits i och med att “vanliga medborgare” 3Eller personer som utger sig för att vara “vanliga medborgare”… utmanar journalisternas traditionella uppdrag.

Till de ord som inte en själ kommer att begripa – och än mindre använda – om femton år hör nog rondellhund och förmodligen också sverka och helikoptermamma.

Personliga favoriter är minnespinne (direktöversättning av engelskans memory stick) och triage (“prioriteringsbedömning i akutsjukvården”). Att Språkrådet särskilt uppmärksammar den ökade användningen av prio (som kortform för ordet prioritet) är också ganska rimligt.

Vad orden betyder? Se själva!

Se också…
tidigare inlägg om 2005 och 2004 års nyord.

Fotnoter   [ + ]

1. Som tidigare hette Svenska språknämnden.
2. Med förklaringen “skämtsamt om det ‘universum’ som alla bloggar utgör”.
3. Eller personer som utger sig för att vara “vanliga medborgare”…