Loci.se » retorik

Veckans tal: George W. Bush om terrorattackerna 11 september 2001

Stefan — Fri, 11 Sep 2009 08:37:24 +0000

Idag f�r �tta �r sedan satt jag p� retorikseminarium. Ett av de tal som analyserades var det som h�lls av president Thomas Whitmore i filmen Independence Day (1996). Vi seminariedeltagare f�rv�nades – ja, n�rmast roades – av de storvulna orden:

Good morning. [Turns on mic] Good morning. In less than an hour, aircraft from here will join others from around the world, and you will be launching the largest aerial battle in the history of mankind. Mankind. That word should have new meaning for all of us today. We can’t be consumed by our petty differences anymore. We will be united in our common interests. Perhaps it’s fate that today is the Fourth of July, and you will once again be fighting for our freedom� Not from tyranny, oppression, or persecution� but from annihilation. We’re fighting for our right to live. To exist. And should we win the day, the Fourth of July will no longer be known as an American holiday, but as the day when the world declared in one voice: We will not go quietly into the night! We will not vanish without a fight! We’re going to live on! We’re going to survive! Today we celebrate our Independence Day!

F�ga anade vi, just som vi satt och analyserade en fiktiv krigstida retorik, att v�rldshistoriens kanske v�rsta terrorattacker i exakt samma stund p�gick p� andra sidan jorden. F�ga anade vi vad vi skulle f� h�ra n�r vi klev ut fr�n seminariet och slog p� v�ra telefoner. F�ga anande vi vad vi skulle f� se n�r vi slog p� tv:n. F�ga anade vi att en h�gst icke-fiktiv president skulle f� anledning att tala till nationen och v�rlden med anledning av h�gst icke-fiktiva, fasansfulla h�ndelser:

V�rlden f�r�ndrades den dagen. Varje �rsdag av 11 september-attackerna tj�nar som p�minnelse om detta, och om v�ra f�rhoppningar om att v�rlden �ter skall kunna f�r�ndras – men nu till det b�ttre. Det �r en f�rhoppning inte knuten till ett visst datum, inte bunden till en viss historisk h�ndelse, utan n�gonting v�rt att uppm�rksamma varje dag, varje �r.

Areopagitica

Stefan — Sun, 28 Jun 2009 21:25:47 +0000

Give me the liberty to know, to utter, and to argue freely according to conscience, above all liberties.

Det sm�rtar att beh�va konstatera att dessa John Miltons krav p� yttrande- och informationsfrihet alltj�mt m�ste resas p� sina h�ll. Ocks� nu, idag, i just denna stund, f�rnekas m�nniskor r�tten att fritt l�sa och lyssna, att fritt t�nka och tala. Regimer p� skilda h�ll i v�rlden tar hela den tillg�ngliga f�rtrycksarsenalen i bruk, fr�n det r�a v�ldets batonger och gev�rskulor till de allra senaste av h�gteknologiska �vervakningssystem. N�r det fria ordet tar nya v�gar, f�rs�ker dess fiender tysta det p� nya, allt mer raffinerade s�tt. De totalit�ra systemen k�mpar f�r att h�lla j�mna steg med den informationsteknologiska utvecklingen.

N�r John Milton 1644 publicerade sin traktat Areopagitica: A Speech of Mr. John Milton for the Liberty of Unlicensed Printing to the Parliament of England var v�rlden en annan – men �ven om de politiska och relig�sa kontexterna i 1600-talets England skiljer sig fr�n v�ra verkligheter s� kan vi i Miltons motst�nd mot censuren finna paralleller till fr�gor som tyv�rr �r alltf�r relevanta ocks� f�r det tjugof�rsta �rhundradets m�nniskor.

Milton framf�r en kritik som sl�r h�rt mot tankar p� att ett h�gre syfte skall kunna r�ttf�rdiga inskr�nkningar av yttrandefriheten, och kritiken tar sikte p� samh�llets sj�lva v�sen. Det samh�lle som ser som sin uppgift att granska och censurera b�cker, medier och kulturyttringar blir ett tyst samh�lle, ty endast medelst en n�rmast bisarr nit kan m�nniskornas ord, deras danser och s�nger, kontrolleras. Om ens det:

If we think to regulate printing, thereby to rectify manners, we must regulate all recreation and pastimes, all that is delightful to man. No music must be heard, no song be set or sung, but what is grave and Doric. There must be licensing dancers, that no gesture, motion, or deportment be taught our youth but what by their allowance shall be thought honest; for such Plato was provided of. It will ask more than the work of twenty licensers to examine all the lutes, the violins, and the guitars in every house; they must not be suffered to prattle as they do, but must be licensed what they may say. And who shall silence all the airs and madrigals that whisper softness in chambers? The windows also, and the balconies must be thought on; there are shrewd books, with dangerous frontispieces, set to sale; who shall prohibit them, shall twenty licensers? The villages also must have their visitors to inquire what lectures the bagpipe and the rebeck reads, even to the ballatry and the gamut of every municipal fiddler, for these are the countryman’s Arcadias, and his Monte Mayors.

Och att b�ra hand p� ordets och tankens frihet leder leder till ett lika obehagligt som om�jligt samh�lle:

Next, what more national corruption, for which England hears ill abroad, than household gluttony: who shall be the rectors of our daily rioting? And what shall be done to inhibit the multitudes that frequent those houses where drunkenness is sold and harboured? Our garments also should be referred to the licensing of some more sober workmasters to see them cut into a less wanton garb. Who shall regulate all the mixed conversation of our youth, male and female together, as is the fashion of this country? Who shall still appoint what shall be discoursed, what presumed, and no further? Lastly, who shall forbid and separate all idle resort, all evil company? These things will be, and must be; but how they shall be least hurtful, how least enticing, herein consists the grave and governing wisdom of a state.

S� varf�r vill n�gon regim ens betr�da v�gen till denna absurda vision, till detta samh�lle d�r alla b�cker och all annan m�nsklig kulturell aktivitet och produktion m�ste f�rhandscensureras och godk�nnas?

F�r den vars m�nskliga fri- och r�ttigheter angrips av diktaturens hejdukar och hantlangare torde Miltons tankar i Areopagitica kunna erbjuda ett svar som �r lika enkelt som v�lkommet. B�cker och texter �r farliga – f�r den r�dande ordningen, f�r sederna och moralen, f�r politiska och ekonomiska intressen. B�cker �r b�rare inte blott av bokst�ver och ord utan av tankar och id�er, av ett eget liv:

For books are not absolutely dead things, but do contain a potency of life in them to be as active as that soul was whose progeny they are; nay, they do preserve as in a vial the purest efficacy and extraction of that living intellect that bred them.

En m�nniska kan sl�s ihj�l, men hennes tankar leva vidare i textform. Det �r d�rf�r som det det endast �r genom att ge sig p� det fria ordet – ordet som ifr�gas�tter, utmanar, st�ller p� �nda – som diktatorer och despoter tror sig kunna kontrollera sina unders�tar.

I ordets makt ligger ett hopp f�r de f�rtryckta i v�r tid: h�rigenom id�er spridas, h�rigenom kan f�r�ndring uppn�s. Och n�r nu den tekniska utvecklingen g�r det allt l�ttare f�r den enskilda m�nniskan att publicera texter – och allt sv�rare f�r myndigheterna att stoppa spridningen – torde tiden, och tekniken, tala f�r det fria ordet. Den totalit�ra statens anspr�k p� fullst�ndig kontroll av medborgarnas samtliga g�randen �r f�rhoppningsvis ett om�jligt f�retag.

Hela texten finns bland annat p� Project Gutenberg.

Uttryck att undvika (II): Mellanmj�lkens land

Stefan — Sun, 15 Feb 2009 21:43:20 +0000

Uttrycket “i mellanmj�lkens land” har inte blott blivit en b�sts�ljare f�r en av �syftade lands mer folkk�ra komiker – det har ocks� blivit n�got av en standardfras f�r landets alla amat�retnologer och kryptomisantroper.

Om det nyligen avhandlade b�de ja och nej-beteendet kan f�rst�s som en strategi att slippa svara eller ta st�llning genom att l�tsas nyansera sina uttalanden, s� finner vi h�r p� s�tt och vis raka motsatsen. Genom att g�ra sig lustig �ver m�ttfullhet, kompromissvilja och gyllene medelv�gar f�rs�ker man framst� som mer sp�nnande, modig, och helhj�rtat of�rst�lld �n andra – en lite st�rre m�nniska �n de profill�sa figurer som mesar runt i kulisserna.

Till de besl�ktade uttrycken h�r h�nvisningar till Luther, Jantelagen och den svenska avundsjukan.

Det hela stannar emellertid inte vid detta. “I mellanmj�lkens land” och de andra fraserna har inte enbart tjatats ut bortom det anst�ndigas gr�ns – de �r ocks� de synliga tecknen p� lika utslitna som underm�liga analyser, sk�njbara i allt fr�n minimala fikarum till mediala finrum.

Bakom detta klankande p� Landet Lagom ligger stundom uttalade, stundom underf�rst�dda tankar och en schablonartad bild av hur “vi svenskar” �r. Det �r en svepande kritik som ytterst har en n�rmast nationalistisk klangbotten. S�dan �r v�r nationalkarakt�r: menl�s, mellanmj�lkig, sm�sint, kuvad men v�lmenande och f�rmodligen ganska sn�ll – till skillnad fr�n hur man �r i andra konstruerade kollektiv.

M�ttligt fr�scht, om man t�nker efter.

Foto: original av Jimmyroq. Publicerat under Erk�nnande-Dela Lika 2.0 Generisk licens.

Akademin och den sociala webben

Stefan — Fri, 26 Dec 2008 14:59:38 +0000

Mikrobloggande, sociala media och n�tverkstj�nster �r p� tillv�xt, och under 2009 l�r vi f� se �nnu mer av denna utveckling. Internationellt sett �r det Twitter som �r om inte vackrast s� i alla fall st�rst och d�rmed f�rmodligen ocks� b�st. �ven om mikroblogginl�ggen p� Twitter �r begr�nsade till 140 tecken – ungef�r som ett SMS – s� �r anv�ndningss�tten desto talrikare.

Olika grupper, personer, organisationer och institutioner har hittills i varierande grad utnyttjat dessa m�jligheter. Medan IT-, media- och marknadsf�ringsfolket varit snabba att h�nga p� i de sociala sv�ngarna, s� �r det mindre fart i forskarsamh�llet.

F�rmodligen h�r mitt eget intresseomr�de till de smalare subkulturerna i Twittersf�ren. Nedanst�ende Twitter Venn-diagram visar mycket riktigt ocks� att det i sk�rningspunkterna mellan utbildning, retorik och historia �r t�mligen tyst.

F�rvisso �r vi retorikundervisningshistoriker en inte allt f�r omfattande grupp, men det �r knappast den enda f�rklaringen. Snarare tror jag att det handlar om att vetenskapssamh�llet inte helt och h�llet har etablerat sig i n�tets socialare dimensioner. �ven om man (f�rhoppningsvis) utnyttjar internet f�r att till exempel publicera texter, s�ka i databaser eller driva mejllistor s� �r det f� – kanske s�rskilt inom humaniora och samh�llsvetenskap – som str�var efter att befinna sig i teknik- och medieutvecklingens framkant.

Enstaka discipliner och enskilda personer utm�rker sig s�kert som teknikentusiastiska avvikare, men rent generellt �r nog akademin hyggligt sen att ta till sig nymodigheter. P� gott och p� ont, f�rst�s – egenv�rdet i tekniska nymodigheter b�r inte oreflekterat tas f�r givet (och ett visst m�tt av skepticism kan alltid vara p� sin plats, vad det �n vara m�nde). Allt l�mpar sig naturligtvis inte heller f�r diskussioner i mikroformat.

Samtidigt skulle det vara tr�kigt om man gick miste om att utnyttja den teknik som g�r det m�jligt att hitta intressant och relevant forskning, att knyta kontakter, att finna likasinnade. F�rhoppningsvis �r detta en utveckling som tar fart fram�ver, men till dess beh�vs alla goda krafter, alla bra initiativ och alla kloka tankar.

Sj�lv kan jag f�ljas p� bland annat Twitter, FriendFeed, Facebook, Jaiku, Bloggy och identi.ca.

Partiledarprat

Stefan — Sun, 30 Nov 2008 22:27:52 +0000

En politiker �r i allra h�gsta grad medveten om hur viktigt spr�k och ordval �r n�r han eller hon vill ge sin bild av verkligheten. Givetvis var s� fallet ocks� vid riksdagens senaste partiledardebatt, h�llen 15 oktober 2008.

Debatten �r en och en halv m�nad gammal, och om inte analyserad s�nder och samman s� i alla fall grundligt diskuterad.¹ Nedanst�ende ordmoln – vilka allts� visar hur frekvent vissa ord f�rekom² i de respektive partiledarnas inl�gg och repliker – �r ett l�ttviktigt bidrag till de mer djuplodande diskussioner som f�rts. �ven om det hinner rinna en del vatten under de politiska broarna under den tiden s� ges h�r �nd� en viss vink om partiledarnas spr�kbruk. Analysen �verl�tes emellertid denna g�ng �t andra.

Observera att bilderna �r genererade med Wordle som �r en icke transparent applikation, d�rtill anv�nd med visst anv�ndargodtycke i layoutvalen. Resultatet �r s�lunda snarare att betrakta som kul kuriosa �n som verklig, vettig vetenskap.

Klicka p� ordmolnen f�r att se st�rre versioner.

Regeringen

Fredrik Reinfeldt (m), Maud Olofsson (c)

Jan Bj�rklund (fp), G�ran H�gglund (kd)

Oppositionen

Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v)

Maria Wetterstrand (mp)

Noter:

F�rvisso kan en viss debatt(�ver)m�ttnad kan ha gjort sig g�llande d� riksdagsdebatten ackompanjerades av m�ten mellan statsministern och oppositionsledaren. D�rtill kommer det faktum att det amerikanska presidentvalets dramatik tog upp ett icke ov�sentligt medieutrymme. [↩]
Ju vanligare ord, desto st�rre bokst�ver skrivs det med i ordmolnet. [↩]

Veckans tal: Obamas segertal (+ bonus)

Stefan — Wed, 05 Nov 2008 21:33:56 +0000

F�ga f�rv�nande f�r denna veckas tal bli Barack Obamas segertal i Chicago den 4 november 2008. En utskrift av talet i sin helhet finns hos Wikisource, men framf�r allt �r det nog r�rliga bilder (se videoklippet ovan) som kr�vs f�r att g�ra den s� effektiva obamaska retoriken riktig r�ttvisa. H�r finns i princip allt, och som sig b�r i denna situation sn�las det inte p� pathos. Och den som till �ventyrs missat ljudet av historiens vingslag, p�minns fr�n f�rsta b�rjan om vikten av det som just h�nt:

Hello, Chicago.

If there is anyone out there who still doubts that America is a place where all things are possible, who still wonders if the dream of our founders is alive in our time, who still questions the power of our democracy, tonight is your answer.

It’s the answer told by lines that stretched around schools and churches in numbers this nation has never seen, by people who waited three hours and four hours, many for the first time in their lives, because they believed that this time must be different, that their voices could be that difference.

It’s the answer spoken by young and old, rich and poor, Democrat and Republican, black, white, Hispanic, Asian, Native American, gay, straight, disabled and not disabled. Americans who sent a message to the world that we have never been just a collection of individuals or a collection of red states and blue states.

We are, and always will be, the United States of America.

It’s the answer that led those who’ve been told for so long by so many to be cynical and fearful and doubtful about what we can achieve to put their hands on the arc of history and bend it once more toward the hope of a better day.

[...]

Och s� forts�tter Obama sitt tal, s�v�l storstilat som slagkraftigt. Och det �r inte bara de direkta referenserna till den amerikanska historien – som till exempel n�r Obama redog�r f�r den enast�ende samh�llsutveckling som �gt rum under den 106-�riga afroamerikanska v�ljaren Ann Nixon Coopers liv – som g�r det hela s� lyckat.

Nog s� mycket bidrar f�rmodligen Barack Obamas f�rvaltande av det amerikanska retoriska arvet: fr�n unionens grundande, via personer som Lincoln, Kennedy och King, fram till dagens v�rld av media och internet. Just denna lyckade sammansm�ltning mellan traditionen av klassisk v�ltalighet och anv�ndningen av moderna media har – �tminstone i mina �gon – f�rmodligen haft en avg�rande p�verkan p� valutg�ngen.

Som en liten bonus finns h�r ocks� det valvaketal d�r det republikanska partiets kandidat John McCain f�rklarar sig besegrad. Till skillnad fr�n hur tonen bitvis varit under valr�relsen – och fr�n tonen hos delar av den f�rsamlade f�rlorande �h�rarskaran – �r det ett v�rdigt anf�rande, vilket i skrift finns tillg�ngligt h�r. I sitt sista anf�rande i kampanjen siktar McCain in sig p� att framst�lla sig som b�de en god f�rlorare och (framf�r allt) en god amerikan. Fr�gan �r om detta kan r�dda ett efterm�le som s� solkats ned av det negativa kampanjandets ivriga smutskastande.

Den som ser p� tv eller lyssnar p� radio har f�rmodligen tagit del av sm�snuttar fr�n de b�gge talen. Det �r dock i l�jligt sm� portioner som dessa medier vanligtvis serverar sina referat, s� det beh�ver v�l knappast till�ggas att framf�randena g�r sig b�st i sin helhet – ty h�r bjuds det p� amerikansk politisk retorik n�r den �r som b�st.

Uppdatering: Noterar att Anders Sigrell ocks� uppskattar Obamas tal; i en artikel i SvD (publicerad tidigare idag) g�r han ungef�r samma observationer som undertecknad n�r det till exempel g�ller Obamas framg�ngsrika anv�ndning av historien.

Oktober 2008 p� Loci.se i backspegeln

Stefan — Fri, 31 Oct 2008 12:22:53 +0000

Av oktober m�nad �r 2008 �terst�r inte s� mycket: ett antal timmar tickar iv�g samtidigt som en viss m�ngd nederb�rd v�ntar p� att falla. Under den g�ngna m�naden har h�r p� bloggen bland annat

varnats f�r vardagshoten mot den personliga integriteten och st�llts fr�gan om hur mycket ICAnder egentligen vet om sina kunder
uppm�rksammats hur f�retag och organisationer i ett nytt initiativ, GNI, s�ger sig vilja arbeta f�r m�nskliga r�ttigheter, yttrandefrihet och personlig integritet p� n�tet
diskuterats st�ndigt v�xande textmassor, och hur man kan handskas med dem
tipsats om tv� webbtj�nster som kan analysera ordanv�ndningen i de amerikanska presidentkandidaternas tal respektive skapa ordmoln av valfri text
uppm�rksammats jubilaren G�sta Knutsson och hans katters samt dessas talekonst – och d�rtill p�talats den historiska och retoriska betydelsen av en sko, en mantel och en handske
en bildg�ta l�sts, samtidigt som en annan p�b�rjat sin t�lmodiga v�ntan p� att l�sas
en sm�rre formgivnings�versyn p�b�rjats

Och f�r d�rren st�r nu november. Motto: mindre meta – mer material.

Speech Wars m�ter kandidaternas ordanv�ndning

Stefan — Thu, 16 Oct 2008 11:32:19 +0000

Aprop� ett nyligt inl�gg om text och ord: den amerikanska sajten Speech Wars l�ter bes�karna skapa diagram �ver hur ofta vissa ord anv�nts av de b�da presidentvalskandidaterna Barack Obama och John McCain, baserat p� en korpus av kampanjtal fr�n de senaste �ren. Till finesserna h�r m�jligheten att visa de tal d�r orden i fr�ga f�rekommit.

Kanske skulle det vara intressant med en svensk variant av denna smarta och enkla tj�nst: att i grafisk form se hur arbetslinje, klimatm�l, �ktenskap och budgettak kastats fram och tillbaka mellan de olika partiledarna. N�dv�ndiga data finns ju redan tillg�ngliga via riksdagens hemsida.

Veckans tal: F�rargelsev�ckande katt

Stefan — Sun, 12 Oct 2008 20:44:38 +0000

Idag �r det 100 �r sedan G�sta Knutsson f�ddes, n�got som p� denna blogg uppm�rksammas genom att ruska liv i den allt som oftast slumrande inl�ggskategorin Veckans tal.

I den f�rsta boken om katten Pelle, Pelle Svansl�s p� �ventyr (1939) finns f�ljande lilla p�rla, ett exempel i miniatyr p� det giftiga tal av vilket – bland annat – Knutssons samtid f�tt se alltf�r mycket.

Det �r Elake M�ns som i en ins�ndare till Katternas Dagblad hetsar mot Pelle (som bel�nats med medalj efter att ha f�rhindrat en brand):

F�RARGELSEV�CKANDE KATT.

Herr redakt�r!

H�r i staden finns det en katt, som g�r omkring och ser mallig ut med en peng p� halsen. S�dant borde inte f� f�rekomma. Till p� k�pet har den h�r katten ingen svans. Jag fr�gar: vilket �r finast, att ha peng eller att ha svans? Den som inte har svans har sannerligen ingenting att skryta �ver. Jag vill rikta en kraftig maning till alla att i morgon bitti klockan sju, n�r den d�r katten tar sin morgonpromenad, samlas i Slottsbacken och protestera mot denna katts irriterande skrytsamhet.

V�n av ordning.

Mycket riktigt ser mobben n�sta morgon till att med v�ld ta ifr�n den f�rsvarsl�se Pelle hans medalj, och v�rre skall det bli innan det v�nder. Trots trakasserier och tr�kningar fr�n M�ns – som ju inte �r n�gon symbol f�r tolerans och medm�nsklighet – boken igenom �r det emellertid till slut Pelle som st�r som (moralisk) segrare med en ny medalj f�r ber�mliga g�rningar.

Och n�r Knutsson denna dag, den 12 oktober 1939, firar sin trettiof�rsta f�delsedag skall s�v�l den lilla v�rlden i katternas Uppsala som den stora v�rlden d�rutanf�r snart inse vikten och behovet av segrar – och den moraliska segerns betydelse.

Retorisk rekvisita (3): K�nda kl�despersedlar

Stefan — Fri, 03 Oct 2008 10:21:36 +0000

Julius Caesars
mantel

Nikita Chrusjtjovs
sko

O. J. Simpsons
handske