Arkiv för kategorin 'Wikipedia'Sida 2 av 2

Kategorier: allmänt och Wikipedia
Publicerad 1 april 2006 kl. 14:57

Nationalencyklopedin – nu med varudeklaration?

NEApropå Wikipedia kontra Nationalencyklopedin, så läser jag idag (via Patrick) hur Svenska Dagbladet berättar om att NE – som en reaktion på gårdagens expertkritik – nu beslutat sig för att “se över sina rutiner vad gäller uppdatering av ämnen, presentationen och metoderna man använder”.

Ytterligare en redaktionell insikt rör vikten av att användarna förhåller sig källkritiskt till innehållet, menar Arne Ekman i SvD:s intervju:

[...] NE har också kommit fram till att man måste göra det lättare för användarna att läsa källkritiskt och kommer därför att skapa en informationsruta hur man ska läsa NE. Till exempel bör läsaren veta att ett reportage inte genomgår samma granskningsförfarande som en artikel eller ett uppslagsord.

– Ett reportage får stå för vad den personen skriver vid en viss tidpunkt, medan en encyklopedisk artikel uppdateras hela tiden. Det kan vara bra att veta och framför allt om det smyger sig in fel.

Wikipedia-pusselbitDet tycks alltså som om Ekman här förordar samma kritiska förhållningssätt som man som användare givetvis bör ha till Wikipedia. Skillnaden är förstås att på Wikipedia kan användaren själv rätta eventuella fel som “smyger sig in”.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: media och Wikipedia
Publicerad 30 mars 2006 kl. 22:24

SvD, Wikipedia och sabotage som journalistisk metod

Svenska Wikipedia uppmärksammas idag av Svenska Dagbladet, som i en artikel ställer detta nätuppslagsverk i relation till Nationalencyklopedin (NE) och susning.nu:

NE rankades i de flesta fall högst för att de ger bäst bild av ämnet på ett neutralt sätt. Sämre är det med snabb uppdatering, där Wikipedia vinner utan konkurrens – vilket samtidigt kan öka risken att tillförlitligheten varierar.
När det gäller populärkultur har NE i vissa fall ingen information alls medan Wikipedia har utförlig information om uppslagsorden. Susning.nu får underkänt av experterna på grund ett dåligt språk, ofta felaktiga fakta, dålig uppdatering och för lite och obalanserad information.

Så långt den första, tämligen konventionella, delen av granskningen, där olika “experter” fått uttala sig om artiklar i de tre uppslagsverken.

Den andra delen av undersökningen är något annorlunda: SvD har i Wikipedia skapat ett par “bluffartiklar” samt lagt in felaktigheter i en befintlig artikel, för att därefter studera hur lång tid det tagit för Wikipedias användare att korrigera felen.

Det är ett förfarande som nog börjar bli lite väl vanligt nu. Först var förmodligen Alex Halavais med sitt Isuzu-experiment, men många har följt i hans spår – något som Halavais själv tog avstånd från redan 2004. Vinterns Seigenthaler-kontrovers (som jag uppmärksammade i december) kan på sätt och vis också föras till kategorin “experiment med faktafel”.

Alla dessa “undersökningar” av hur snabbt (eller långsamt) medvetet inlagda felaktigheter i Wikipedia har rättats (eller inte rättats) av uppslagsverkets användare har förvisso en poäng: de tvingar wikipedianerna att vara alerta och de vanliga användarna att vara källkritiska.

Samtidigt är det emellertid en något tvivelaktig metod som använts. Även om syftet är gott – eller påstås vara det – och målet är att de felaktiga uppgifterna skall bli rättade så är det faktiskt fråga om sabotage, av mer eller mindre (oftast mindre) allvarlig art. Det är värt att komma ihåg att Wikipedia faktiskt är ett uppslagsverk i “skarpt läge”, dit många människor dagligen vänder sig i sitt sökande efter kunskap.

Kalla det experiment, sabotage eller provokation; förmodligen säger SvD:s tilltag en hel del om hur många människor faktiskt ser på Wikipedia och andra verk av wikityp. För på vilket annat område är egentligen sabotage en accepterad journalistisk metod? Det vore väl knappast att betrakta som någon större journalistisk gärning att till exempel gömma undan biblioteksböcker för att se om någon saknar dem, och få skulle väl komma på idén att på ett fullsatt tåg rycka i nödbromsen endast för att se om tåget stannar.

Bara för att något kan göras, behöver det inte betyda att det bör göras.

 

 

Uppdatering 31 mars 2006:
Noterade att Erik uttryckt nästan exakt samma tanke.

Andra bloggar som skrivit om SvD-artikeln är Lars Olofssons Teknikblogg, På jättars axlar och Suburbia.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  5 kommentarer
Kategorier: Wikipedia
Publicerad 9 januari 2006 kl. 20:58

Strån till wikistacken

Wikipedia-pusselbitDet har som bekant skrivits mycket om Wikipedia den senaste tiden, både i Sverige och internationellt. (Så är fallet även på denna blogg, och det till den grad att jag har beslutat mig att ge Wikipedia en egen kategori.)

Även om många bloggare har uttalat sig positivt om Wikipediaprojektet, så har mycket av diskussionen – kanske framför allt i traditionella medier – handlat om påstådda eller verkliga brister hos nätuppslagsverket. Icke desto mindre har förmodligen all denna uppmärksamhet varit till visst gagn för Wikipedia – genom att fler människor får upp ögonen för projektet, men också genom att fler ägnar en tanke åt vikten av källkritik. Det senare är ju en vara som man alltid är betjänt av, oavsett om man hör till wikipedisternas skara eller ej.

Själv har jag nu – inspirerad av bl.a. Bengts optimism – registrerat mig som användare på svenska och engelska Wikipedia för att då och då kunna dra åtminstone ett litet strå till stacken genom kompletteringar, korrigeringar och annat. Det kanske inte blir så mycket, men alltid något – och därmed ett tillskott till mängden av användare och inlägg, vilket ju är Wikipedias styrka.


[ Vidare... ] Etiketter: wiki, Wikipedia
Technorati: wiki, Wikipedia,
bloggar.se: wiki, Wikipedia,
 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  7 kommentarer
Kategorier: data och Internet och Wikipedia
Publicerad 12 december 2005 kl. 11:51

Wikivandal träder fram

OklarhetEn viss Brian Chase från Nashville har erkänt att det var han som låg bakom det uppmärksammade sabotaget mot Wikipedia, där John Seigenthaler Sr. felaktigt utpekades som delaktig i mordet på John F. Kennedy. Det hela skall ha varit menat som ett “skämt”, uppger The Tennessean, och en ångerfull Chase skall nu också personligen ha bett Seigenthaler om ursäkt.

Wikipedia då? Chase försvarar sig med att han inte hade någon aning om att det fanns människor som kunde ta något som Wikipedia på allvar:

I had no idea that anybody ever relied on that for truthful information, considering the way that anybody in the world with a computer can put anything on it at any time.

(citat från The Tennessean)

Påpassligt nog anför alltså Chase till sitt försvar argument som just framförts av Seigenthaler och andra skeptiker till Wikipedias format, där vem som helst kan göra ändringar i innehållet.

Sista ordet är knappast sagt i denna diskussion, men vi kan ju nöja oss med att konstatera att Wikipedia nu har en artikel om Brian Chase (Wikipedia hoaxer). Åtminstone för tillfället.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  1 kommentar
Kategorier: allmänt, data och Internet, litteratur, pedagogik, retorik och Wikipedia
Publicerad 3 december 2005 kl. 16:59

Kurslitteratur och läroböcker i wikiformat

WikitextKan kurslitteratur och läroböcker skrivas och publiceras i wikiformat, där vem som helst både kan läsa – och göra egna ändringar? Kairosnews tipsar om ett försök som just nu görs, nämligen av Matt Barton på St. Cloud State University i Minnesota som tillsammans med studenter och andra arbetar med wikitexten Rhetoric and Composition:

This wikitext is designed for use as a textbook in first-year college composition programs. We are writing this free wikitext because we believe that while commercial textbook publishers offer excellent products, many of our students are unable to afford them. We would also like to make our knowledge available to anyone with the desire and ambition to learn rather than those few privileged enough to attend a university. Finally, we hope that readers like you will not only benefit from our work, but also contribute to its ongoing development.

Hur det går får väl framtiden utvisa; Wikitexter är emellertid någonting som hela tiden ökar i popularitet, och många av dem samlas hos Wikibooks som är knutet till Wikipedia. I skrivande stund finns här mer än 12 000 så kallade moduler. Statistiken ger dock för handen att det sker betydligt fler ändringar än sidvisningar, så förmodligen rör det sig ännu om ett projekt för de närmast sörjande.

Titlarna innehåller allt från himmel till jord, och spänner mellan det fullständigt och det inte alls särskilt obskyra – allt av varierande kvalitet och i olika faser av skrivprocessen. Här återfinns bland annat en grammatik för J. R. R. Tolkiens artificiella språk Quenya, en ofärdig guide till hur man lyckas i college, en introduktion till sociologi och en kommenterad Hamlet.

KulramGivetvis finns här också en lärobok i svenska, på “förstasidan” illustrerad med ett hänförande prosaiskt foto. Vidare erbjuds instruktioner för hur man skriver lovsånger, använder en kulram, rakar sig eller spelar Super Mario World. Den händige kan också lära sig bygga en dator, en rustning eller en vattenpipa.

För de små finns särskilda barnböcker i projektet Wikijunior. Det skall alltså börjas i tid; kanske är det därför inte orimligt att något slags krona på verket har varit Wikiversity, “det fria universitetet”.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: allmänt, data och Internet och Wikipedia
Publicerad 1 december 2005 kl. 12:53

Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: Wikipedia
Publicerad 5 oktober 2005 kl. 21:54

Självskrivande text på Wikipedia?

Wikipedia-pusselbitFör en tid sedan skrev jag några rader om hur nätuppslagsverket Wikipedia blir allt mer pålitligt i takt med att allt större mängder användare allt snabbare korrigerar eventuella felaktigheter i artiklarna.

Frågan är om man kan ta det ett steg längre – och sätta alla dessa användare i arbete med att praktiskt taget skriva en hel artikel åt en.

En person som försökt ta reda på detta är Esquire-journalisten A. J. Jacobs. Via Kairosnews/Clancy’s blog letar jag mig fram till berättelsen om hur Jacobs nyligen lade upp en (medvetet tafflig) artikel på Wikipedia för att låta uppslagsverkets användare göra korrigeringar och ändringar. Faktafel, stavfel, stilistiska och dispositionsmässiga svagheter – allt blev föremål för wikipedianernas granskande blick.

Resultatet? Ta en titt på originalet, slutprodukten samt ändringarna, och döm själva!

Läs till exempel också…
Daniel Terdimans artikel på News.com.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


[ Vidare... ] Etiketter: wiki, Wikipedia
Technorati: wiki, Wikipedia,
bloggar.se: wiki, Wikipedia,
 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: data och Internet och Wikipedia
Publicerad 16 augusti 2005 kl. 12:35

Wikipedia – en encyklopedi och dess utmaningar

Wikipedia-pusselbitUppslagsverket Wikipedia blir alltmer betydelsefullt – och alltmer av en auktoritet. Om detta skriver BBC, och lyfter fram hur mängden användare gör att detta jättelika referensverk på nätet inte bara blir mer komplett, utan också mer korrekt.

Felaktiga uppgifter kan inte kvarstå länge i ett verk som läses av så många människor, läsare som dessutom själva kan ändra uppgifter. BBC-artikeln anför bland annat som exempel hur professorn och bloggaren Alex Halavais medvetet matade in ett antal felaktiga uppgifter. Enligt Halavais’ egen bloggpost om The Isuzu Experiment tog det inte lång tid innan felen hade rättats (och den klentrogne professorns hypoteser kommit på skam):

All the changes were “factual” in nature, though some fairly obscure. And *all* were identified and removed within a couple of hours.

Här bör också påpekas att en av finesserna med Wikipedia är nämligen att de senaste ändringarna finns att tillgå som RSS-flöde. Prenumeranter på detta flöde har därför möjlighet att omgående uppmärksamma eventuella felaktigheter, manipulationsförsök och allmänna konstigheter.

BokhyllaI mina ögon är det aspekter som dessa som gör Wikipediaprojektet riktigt intressant. Det handlar inte bara om det faktum att oerhört stora mängder mänsklig kunskap nu samlas i en form som är gratis och tillgänglig för alla med dator och internetuppkoppling – hela formen får oss att ställa djupare frågor om hur kunskap samlas, organiseras och värderas.

Ty det går inte att komma ifrån det faktum att även i ett projekt med närmast oändligt antal medarbetare, så har alltid majoriteten en fördel jämfört med minoriteten, experten en fördel jämfört med lekmannen och den erfarne högstatusanvändaren en fördel jämfört med nybörjaren när det gäller att fastslå vad som är “sant”. Detta förhållande framstår förmodligen varken som särskilt överraskande eller vidare konstigt; däremot skadar det inte att från tid till annan ägna det en tanke.

Vem som har rätt och möjlighet att definera fakta, hur man skall förhålla sig till konkurrerande faktauppgifter och så vidare: dessa är några av de intressanta problem som encyklopedisterna måste hantera – nu och i framtiden.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  1 kommentar