Arkiv för kategorin 'akademin'

Kategorier: akademin, bloggosfären, data och Internet, sociala webben och Wikipedia
Publicerad 26 oktober 2009 kl. 17:00

Vetenskapsbloggare vs wikipedianer

I den tyskspråkiga världen tycks wikipedianer och bloggare ha råkat i luven på varandra1 efter att tyska Wikipedia-nyhetsbladet Kurier innehållit en text som beskriver bloggande forskare som i bästa fall andra klassens vetenskapsmän och normalfallet ett rent prekariat:

Im besten Fall werden Blogs von zweitklassigen Wissenschaftlern betrieben, im Normalfall vom Prekariat.

Vetenskapsbloggarna själva reagerar med ilska och förnekelse när deras ringa betydelse påpekas, heter det vidare; vetenskapen finns dock inte i bloggarna, utan i vetenskapssamhället. I bästa fall, menar artikelförfattaren – ty tydligen är inte heller vetenskapens egna rutiner tillräckligt bra: det prövas för litet och fuskas för mycket.

Just en snygg inbjudan att bidra med innehåll till Wikipedia, konstaterar Christian Reinboth på ScienceBlogs.de.2

En svensk, eller internationell, läsare undrar naturligtvis om samma attityder finns på svenskspråkiga Wikipedia, eller för den delen den engelskspråkiga varianten.

 

Uppdatering 27 oktober 2009: Se också dagens DN-artikel som bland annat avhandlar vart Wikipedia är på väg, och risken för att en skev och snäv användarkrets skall vara till men för uppslagsverkets kvalitet:

Lennart Guldbrandsson, ordförande i Wikimedia Sverige [...]:

- Det finns en risk att Wikipedia blir lite av en gated community där man skyddar sig mot omvärlden. Ett skäl till det är att nybörjarna ofta vill uppfinna hjulet igen. Då ställer vissa till och med frågan: Ska vi ha nybörjare? Jag ser det som en stor fara om man stänger ute folk.

Läs också Mathias Klang på Techrisk.se om Wikipedia, användare och tillgänglighet, där det – befogat, enligt min mening – påpekas att det inte primärt är köns(o)balansen som är den största risken utan att “wikipedia-kunniga har mer makt över innehållet än de som har djup kunskap inom området”.

Att däremot Wikipedia-användarna – som det framhålles i State of the Wiki – till stor del utgörs av ensamstående, barnlösa, unga, män torde innebära en snedfördelning av makten över innehållet och en skevhet som inte nödvändigtvis behöver bidra till perspektivrikedomen.
 
Noter:

  1. Tips via @hckGGREN på Twitter [↩]
  2. Där det också förs en engagerad diskussion bland inläggskommentarerna. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  1 kommentar
Kategorier: akademin, humaniora och politik
Publicerad 23 september 2009 kl. 9:35

Stopp för ‘meningslös’ forskning i Storbritannien

Det är inte bara i Sverige som grundforskningen allt oftare får se sig ifrågasatt. I Storbritannien berättar The Guardian och The Times om hur staten nu vill stoppa “meningslös” forskning.1 Universiteten måste nu bevisa forskningens nytta för att få tillgång till medel, berättar The Guardian:

The government is to stop funding “pointless” university research, forcing academics to prove that their academic inquiry has some relevance to the real world, funding chiefs will announce today.

Universities will have to show that their research influences the economy, public policy or society in order to secure the biggest research grants, the government’s funding body for higher education said.

Det nya systemet för tilldelning av forskningsanslag (“Research Excellence Framework“) lägger därmed ännu en faktor till rådande ranking- och bibliometritrender, och gör därmed de forskningsstrategiska ekvationerna än mer komplicerade:

From 2012, each university department will submit evidence to be rated, with 60% of marks awarded for the quality of their research as judged by academic panels, 25% according to the “impact” the research makes and 15% according to the quality of the department. This will rate the department’s research strategy, staff and postgraduate development and engagement with the public.

För universiteten torde resultatet bli ett mindre manöverutrymme – men desto fler manövrar för att placera sig i linje med vad som anses vara ‘nyttig’ forskning.

För grundforskningen innebär det förmodligen ett grundskott.
 
Noter:

  1. Tips via @TheHistoryWoman på Twitter. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  1 kommentar
Kategorier: akademin, humaniora, pedagogik och utbildningshistoria
Publicerad 16 september 2009 kl. 14:27

Tabelltankar

TabellEn del av mitt avhandlingsarbete just nu består i att upprätta tabeller över vilka texter och läroböcker som använts vid olika trivialskolor och gymnasier under 1700-talet. Med ett antal texter, ett antal skolor och ett stort antal terminer att täcka in blir tabellerna både informations- och omfångsrika. Därtill kommer att de skall analyseras, sammanfattas och kommenteras i avhandlingens löpande text.

Det är dock inte utan att man ibland frågar sig om det går att åskådliggöra materialet på ett något mer spännande – men fortfarande på ett stringent och för en akademisk avhandling korrekt – sätt än långa rader och kolumner där kryss markerar förekomsten av ett visst verk under en viss termin.

Det är inte utan att man blir avundsjuk på den vars data med lätthet låter sig presenteras som i diagrammen i dessa exempel, eller för den delen som i Röyksopps gamla video till Remind Me (2002):


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, data och Internet, humaniora, listigt och listlikt och sociala webben
Publicerad 15 september 2009 kl. 11:05

Svenska historiskt inriktade forskare på Twitter

FågelfigurMed inspiration från denna internationella lista över historiker på Twitter följer här ett försök att samla svenska forskare med historisk inriktning. Ämnes- och institutionstillhörighet spelar mindre roll, liksom vilket språk man twittrar på; huvudsaken är den historiska forskningen.

  • Mats Fagerberg (@matsfagerberg)
    Ekonomisk historia, teknik- och vetenskapshistoria, STS, företagshistoria, miljöhistoria, informationsvetenskap, genusvetenskap och ekonomisk teoribildning.
  • Rasmus Fleischer (@rasmusfleischer)
    Samtidshistoria, 1900-tal, mediehistoria (när gamla medier var nya), kulturpolitik i bred mening, upphovsrätt.
  • Gustav Holmberg (@GustavHolmberg)
  • Malin Junestav (@mjv71)
    Arbetsmarknad, arbetslöshet, fattigdom, socialvård, institutionella förklaringsmodeller, politiska idéer, industrialisering.
  • Anna Larsdotter (@annalarsdotter)
    Frilansjournalist med inrikning på historia.
  • Åsa M Larsson (@archasa)
  • Stefan Rimm (@rimm)
    Utbildningshistoria, retorikhistoria, 1700-tal, skolor och gymnasier, bildning, dygd, medborgar- och mannafostran.

Annat intressant:

Listan är tänkt att uppdateras löpande. Om någon är intresserad av att vara med, lämna en kommentar nedan, mejla mig eller kontakta mig på Twitter – gärna med beskrivning av forskningsintressen (maximalt 140 tecken, så klart).

Bild från Deutsche Fotothek/Wikimedia Commons; Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 Germany-licens


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  1 kommentar
Kategorier: akademin
Publicerad 12 februari 2009 kl. 12:22

Dagens jubilar: Charles Darwin 200 år

darwinpunch


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, data och Internet och sociala webben
Publicerad 8 januari 2009 kl. 22:08

Universitetsrelaterat på Twitter: #seuni

Efter lite diskussion fram och tillbaka på Twitter ser det ut som om man har landat i taggen #seuni för tweetar på ett eller annat sätt relaterade till svenska universitet och högskolor.

Alternativ som nämndes var #svuni, #swuni och #swuni. Poängen med #seuni är att det lutar sig mot den svenska landskoden .se, och därmed inte ställer några krav när det gäller språk. Twittervärlden är emellertid föränderlig och frågor som dessa lär ytterst avgöras av vad som över tid etableras som praxis.

Samma tagg borde för övrigt passa också på andra tjänster, som till exempel identi.ca.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, data och Internet, gåtfullt, humaniora, meta, pedagogik, retorik, sociala webben och utbildningshistoria
Publicerad 26 december 2008 kl. 15:59

Akademin och den sociala webben

Mikrobloggande, sociala media och nätverkstjänster är på tillväxt, och under 2009 lär vi få se ännu mer av denna utveckling. Internationellt sett är det Twitter som är om inte vackrast så i alla fall störst och därmed förmodligen också bäst. Även om mikroblogginläggen på Twitter är begränsade till 140 tecken – ungefär som ett SMS – så är användningssätten desto talrikare.

Olika grupper, personer, organisationer och institutioner har hittills i varierande grad utnyttjat dessa möjligheter. Medan IT-, media- och marknadsföringsfolket varit snabba att hänga på i de sociala svängarna, så är det mindre fart i forskarsamhället.

Förmodligen hör mitt eget intresseområde till de smalare subkulturerna i Twittersfären. Nedanstående Twitter Venn-diagram visar mycket riktigt också att det i skärningspunkterna mellan utbildning, retorik och historia är tämligen tyst.

Twitter Venn: Rhetoric, Education, History

Förvisso är vi retorikundervisningshistoriker en inte allt för omfattande grupp, men det är knappast den enda förklaringen. Snarare tror jag att det handlar om att vetenskapssamhället inte helt och hållet har etablerat sig i nätets socialare dimensioner. Även om man (förhoppningsvis) utnyttjar internet för att till exempel publicera texter, söka i databaser eller driva mejllistor så är det få – kanske särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap – som strävar efter att befinna sig i teknik- och medieutvecklingens framkant.

Enstaka discipliner och enskilda personer utmärker sig säkert som teknikentusiastiska avvikare, men rent generellt är nog akademin hyggligt sen att ta till sig nymodigheter. På gott och på ont, förstås – egenvärdet i tekniska nymodigheter bör inte oreflekterat tas för givet (och ett visst mått av skepticism kan alltid vara på sin plats, vad det än vara månde). Allt lämpar sig naturligtvis inte heller för diskussioner i mikroformat.

Samtidigt skulle det vara tråkigt om man gick miste om att utnyttja den teknik som gör det möjligt att hitta intressant och relevant forskning, att knyta kontakter, att finna likasinnade. Förhoppningsvis är detta en utveckling som tar fart framöver, men till dess behövs alla goda krafter, alla bra initiativ och alla kloka tankar.

 

Själv kan jag följas på bland annat Twitter, FriendFeed, Facebook, Jaiku, Bloggy och identi.ca.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 26 augusti 2008 kl. 12:21

Fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen: två tänkbara sessioner

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Adriaen van Ostade, Skolmästaren, (1662)

Om drygt ett år, den 1-2 oktober 2009, är det dags för den fjärde nordiska utbildningshistoriska konferensen att gå av stapeln i Uppsala. Arrangör1 är Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, där undertecknad är doktorand. Den 1 november 2008 är sista dag att anmäla sessionsförslag.

Själv planerar jag en eller två sessioner, med följande ungefärliga titlar (eller inriktningar):

  • 1700-talets skola / Den tidigmoderna skolan / Utbildning före folkskolan
  • Språk, retorik och kommunikation i skolan

Är någon intresserad av att på något sätt medverka därvid, så kontakta mig gärna.
 
Noter:

  1. Tillsammans med Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet; Historiska institutionen, Uppsala universitet; Research Unit for Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. [↩]

 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, litteratur, meta och personligt
Publicerad 10 augusti 2008 kl. 22:22

Mitt sommarlov

Skara stifts- och landsbibliotek
Landsarkivet i Göteborg
Åbo landsarkiv

När sommaren går mot sitt slut – må vara vädermässigt i snabbare takt än kalendermässigt – så är det väl på tiden att även denna blogg går in i ett annat och förhoppningsvis högre tempo.

Tro för all del inte att sommaren har varit någon särskilt stillsam tid. Visst har där funnits lugna, sköna stunder – men utöver solens strålar har också flitens lampa bidragit till den allmänna upplysningen. De senaste månaderna har jag bland annat hunnit med ett antal arkivbesök, bland annat till Skara stifts- och landsbibliotek, Landsarkivet i Göteborg samt Åbo landsarkiv, och därvid gjort flertalet intressanta fynd av primärmaterial till avhandlingen.

Utöver arkivens luntor har jag faktiskt också fått några stunder att läsa annat. På den skönlitterära sidan kan bland annat nämnas en smått spekulativ men språkligt intagande Lotta Lotass i Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet, en John Ajvide Lindqvist som i Människohamn åter vänt uppåt samt en Marisha Pessl som med sin Fördjupade studier i katastroffysik inte gjorde något större intryck utöver en lindrigare blodstörtning orsakad av författarens (miss)bruk av metaforer och bildspråk. En viss slagsida åt spänning och ruskigheter alltså, som sig bör om sommarkvällarna.

Nätnärvaron har sålunda få stå tillbaka något till förmån för de aktiviteter som utspelar sig i de mer fysiska delarna av världen, oavsett om det handlar om arkivens och bibliotekens ständiga svalka eller om semesterlivets ömsom solvarma, ömsom regndränkta landskap.

Måhända faller det sig naturligt att sommaren avslutas och hösten påbörjas där det analoga och det digitala, det förflutna och det kommande på sätt och vis kan sägas flyta samman. De senaste veckornas har framför allt ägnats åt omflyttning och iordningställande av såväl arbetsrum som barnrum här hemma. Böcker, möbler, leksaker, datorer, kablar, konst: allt gammalt och nytt har hamnat i en salig röra och till slut letat sig fram till sina rätta platser.


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar
Kategorier: akademin, bilder, humaniora, pedagogik, retorik och utbildningshistoria
Publicerad 24 april 2008 kl. 10:19

Åsneskolan

Invita nil proficies, discesue Minerva

Jag har på senare tid allt mer intresserat mig för emblemens retorisk-pedagogiska funktion, och det är kanske inte helt omöjligt att jag kommer att ägna detta en tanke – om än liten – också i mitt avhandlingsarbete.

Ovanstående träsnitt från Emblemata Saecularia (1596) av Johann Theodor de Bry vittnar om lärandets vedermödor för den som inte av högre makter begåvats med de rätta förmågorna och förutsättningarna för studier. Jämfört med dagens utbildningspolitiska debatt finns här helt klart annan attityd till utbildningens mål och möjligheter och en radikalt annorlunda syn på elevernas kompetens.

de Brys kopparstick är en variant på Pieter Bruegels fyrtio år äldre Åsnan i skolan. Hos Bruegel är budskapet att även om man sätter åsnan i skolan, så blir den aldrig en häst – ett talesätt som även återkommer i de Brys emblemutläggning.

En välvillig tolkning är “känn dig själv, inse dina begränsningar och gör det du har fallenhet för”. Nog så sannolik är dock den bakomliggande tanken att “somliga är obildbara; i skolan har de inte mycket att hämta” – men så resonerar väl ingen idag, eller?
 

Se också Ayers Bagley, “Some Pedagogical Uses of the Emblem: 16th and 17th Centuries“.
 


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Lämna gärna en kommentar