Envar sin egen encyklopedist

Ibland fastnar man lite längre på en webbplats än vad man hade tänkt sig. För den encyklopediskt, vetgirigt eller bara allmänt nördigt lagde 1Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag. händer det till och från, och oftare än man tror.

När jag häromdagen letade efter material om d’Argens och hans Thérèse Philosophe fann jag mig plötsligt klickande och skrollande på The Art and Popular Culture Wiki. I detta projekt samlas allt som ägaren finner intressant: högt och lågt samsas i en uttalat postmodern anda, och wikiformatet används för att knyta samman och utforska samband, bygga broar och skapa länkar. 2Också länkar i (internet-)teknisk mening.

wikipediapusselbitMycket av stoffet är mer eller mindre 3Oftast mer. direkt taget från Wikipedia, vars innehåll ju är öppet och sålunda kan kopieras och ändras av vem som helst. Därtill kommer en hel del annat material, ofta äldre och i public domain. Även programvaran MediaWiki är fri under GPL.

På detta sätt kan i princip vem som helst sätta ihop i princip vilket uppslagsverk som helst: smalt eller brett, personligt eller professionellt, seriöst eller oseriöst.

Denna öppna och generösa karaktär hos Wikipedia och dess sidoprojekt är värd att lägga på minnet nu när det användarredigerade internetuppslagsverket åter står inför debatter och kontroverser. Den här gången 4I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation. handlar det om huruvida bland annat engelskspråkiga Wikipedia bör införa en ny modereringspolicy, där artikelredigeringar måste godkännas av etablerade användare för att gå igenom. Samtidigt som somliga inom Wikipedia-projektet vill skärpa rutinerna går Encyclopædia Britannica eventuellt mot ökad öppenhet där registrerade användare kan tillåtas göra tillägg till artiklarna (också här efter granskning). Om detta leder till bättre artiklar för endera eller någotdera av uppslagsverken låter jag vara osagt, och får kanske anledning att återkomma till i ett annat inlägg.

Vad Wikipedia erbjuder kommer däremot fortfarande att vara ett innehåll som är fritt: inte blott därför att det är gratis att få tillgång till, utan också för att det är fritt att sprida vidare. Även om fokus i debatten ofta hamnar på redigeringen av innehållet, så bör man som sagt också skänka spridningen en tanke. Och det är denna spridning som är en av Wikipedias största förtjänster.

Envar har tillgång till en encyklopedi, och envar kan bli sin egen encyklopedist.

Fotnoter   [ + ]

1. Undertecknad får väl sägas nära en kombination av nämnda drag.
2. Också länkar i (internet-)teknisk mening.
3. Oftast mer.
4. I kölvattnet efter en del uppmärksammade sabotage i samband med senator Ted Kennedys kollaps vid president Obamas installation.

Prenumerera på denna blogg medelst RSS

3 kommentarer till “Envar sin egen encyklopedist”


  1. 1 Mary

    Hej – det där var intressant.

    Jag håller på och stökar med en magisteruppsats i pedagogik som jag aldrig blir klar med (men å andra sidan jag har inte bråttom) där jag fundear över “learning on the internet” – bland annat hur mycket man lär sig och kan utan att någoon styr, men en viktigt aspekt är förstås också källan för det man lär. Hur riktig är den.

    Så småningom kanske vi alla lever i en låtsas värld. Trumans Show. Allt är regisserat av någon annan.

  2. 2 Stefan
    Twitter: @rimm

    @Mary:

    Ja, nu när nästan all information finns ett par klick bort (givet att man vet var och hur man skall leta) så är källkritiken kanske viktigare än någonsin. Det har sagts förut, men det förtjänar att upprepas. Och upprepas igen. Och igen.

    Lika lite som man bör ta det man läser i tidningen för sant, så bör man lita blint på Wikipedia, på Nationalencyklopedin – eller på denna blogg. :)

    Och skall man leva i en låtsasvärld är det väl lika bra att man regisserar den själv.

  3. 3 Mary

    Intressant blogg du har här – jag ska hållal ett öga på den. Mitt akademiska intresseområde, pedagogik.

    Senaste blogginlägget från Mary: Satsa mer på det som kan göras än det som ska förhindras…

Lämna en kommentar

CommentLuv badge