Från ack och ve till OMG

OMGMan behöver inte vara så värst djupt insyltad i äldre tiders skaldekonst för att se hur svenskan utarmats på interjektioner, och kanske särskilt på de mer känslosamma utropen. Vem utslungar idag ett “ack”, ett “ve” eller ens ett “o”? 1Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.

Det ligger liksom inte för den moderna människan att, vare sig i skrift eller tal, vara särskilt frikostig med dylika känsloyttringar. 2I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet. På sin höjd undslipper hon sig ett “åh!”, men lika gärna tar hon förmodligen något runt 3Eller åtminstone aningen rundat. ord till hjälp som universalutrop.

Fast vem vet – kanske kommer den moderna chat- och smskommunikationen, och det därav ökade behovet av att i korta textsnuttar uttrycka känslor, att leda till en renässans också för utropets ädla konst?

Fotnoter   [ + ]

1. Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.
2. I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet.
3. Eller åtminstone aningen rundat.

Prenumerera på denna blogg medelst RSS

4 kommentarer till “Från ack och ve till OMG”


  1. 1 Naseer

    Man har ju hört ett och ett annat lol i umgänget.

    Själv är jag dock inte helt bekväm med det ännu.

  2. 2 syrrans granne

    Det kanske kan kvalificera som loppis-fraser. Snart får de sin renässans!

  3. 3 Stefan
    Twitter: @rimm

    Att folk verkligen säger “lol” har jag nog faktiskt aldrig hört med egna öron. Än.
    Däremot finns det säkert de som har hört mig använda vad “syrrans granne” skulle kalla loppisfraser.

  4. 4 Elsa Säre

    Min kompis googlade på “ack och ve”, och så kom hon fram till den här sidan. Hon visade den för mig, och jag vet att den är gammal, men vi har i alla fall sagt ack och ve så länge vi kan minnas. jag är bara 17 år.

Lämna en kommentar

CommentLuv badge