Arkiv för juni 2007

Från ack och ve till OMG

OMGMan behöver inte vara så värst djupt insyltad i äldre tiders skaldekonst för att se hur svenskan utarmats på interjektioner, och kanske särskilt på de mer känslosamma utropen. Vem utslungar idag ett “ack”, ett “ve” eller ens ett “o”? 1Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.

Det ligger liksom inte för den moderna människan att, vare sig i skrift eller tal, vara särskilt frikostig med dylika känsloyttringar. 2I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet. På sin höjd undslipper hon sig ett “åh!”, men lika gärna tar hon förmodligen något runt 3Eller åtminstone aningen rundat. ord till hjälp som universalutrop.

Fast vem vet – kanske kommer den moderna chat- och smskommunikationen, och det därav ökade behovet av att i korta textsnuttar uttrycka känslor, att leda till en renässans också för utropets ädla konst?

Fotnoter   [ + ]

1. Kalle Anka, kanske. Fjäderfät tycks ha en viss förkärlek för interjektioner.
2. I alla fall inte på de flesta håll i västerlandet.
3. Eller åtminstone aningen rundat.

Gåtfullt 27 – ledtråd 6

Gåtfullt 27 - ledtråd 6


 [ Permanent länk ]  [ Trackbackaddress ]  Detta inlägg går ej att kommentera

Men… var är vetenskapen?

Tog just del av Twinglys rapport om svenska bloggar – en publikation som lyckats väcka rejält med uppmärksamhet 1Och i och med detta inlägg blir det ännu mer. Där fick de till det…, men där den riktigt intressanta läsningen nog snarare finns i bloggarnas diskussioner än i själva rapporten.

Inte nog med att det finns ett antal frågetecken kring hur själva mätningen gått till; rapporten är hyggligt grund i det att den framför allt håller sig till ett fåtal mer än lovligt breda ämnesområden: mode/inredning, politik, nöje/kultur/vardagsbetraktelser samt medier/reklam/bloggosfären. Att resa några större invändningar mot detta är dock förmodligen ganska meningslöst – kanske är det helt enkelt så den svenska bloggosfären av idag ser ut.

För den som bloggare som befinner sig inom områden som är smalare eller nördigare, mer esoteriska eller mer svårfångade än de av Twingly uppmärksammade publikmagneterna, lämnar rapporten emellertid en hel del övrigt att önska.

Den forsknings- och utbildningsorienterade bloggaren, för att ta ett exempel, har inte här inte mycket att hämta. Medan man i Twingly Report Sweden kan studera listor över mest bloggade färger och rum, ministrar och partier, böcker och filmer, tidningar och företag, dieter och kryddor så finns inte ett ord om vetenskap – i någon form.

Kanske någon driftig bloggare kan göra en insats här. Ty det är väl knappast så att diskussioner om forskning, vetenskap och utbildning är helt ointressanta företeelser i den svenska bloggosfären.

Fotnoter   [ + ]

1. Och i och med detta inlägg blir det ännu mer. Där fick de till det…

Forskning och förtroende

FörstoringsglasSvenskar ser hellre att det satsas på forskning om sjukdomar eller miljö än på forskning om svenska språket, historia eller filosofi. Högutbildade är mer positiva till forskning än vad lågutbildade är. Fler män än kvinnor värderar teknik och naturvetenskap högt, medan fler kvinnor än män värdesätter samhälls- och humanvetenskaper. Och människor med skilda partisympatier skiljer sig åt när det gäller synen på vilken forskning som är viktig och förtroendeingivande.

Detta enligt en undersökning från Vetenskap & Allmänhet i samarbete med Göteborgs universitets SOM-undersökning.

Utöver den lätt nedslående allmänna tendensen som rapporteras av bland andra SvD/TT och visar hur svenskarnas förtroende för forskare fortsätter att sjunka, så kan man utifrån den bakomliggande rapporten begrunda attityderna till forskningen utifrån mer specifika variabler. Några observationer är som följer:

  • Flest har angivit att det är mycket eller ganska viktigt att Sverige satsar på “forskning på världsbästanivå” vad gäller cancer (96%), reumatiska sjukdomar (91%) och miljö (90%), medan filosofi och design (båda 28%) samt rymden (26%) befinner sig i motsatt ände av opinionen.

  • De tillfrågande har i störst utsträckning mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom medicin. Därefter följer teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora.
  • Män har i större utsträckning än kvinnor mycket eller ganska stort förtroende vad gäller forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Kvinnor har i större utsträckning mycket eller ganska stort förtroende vad gäller forskning inom samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora.
  • Medicinforskning har starkast stöd i åldersgruppen 65-85 år, teknik i 20-64 år, naturvetenskap i 30-64 år, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora i 20-29 år.
  • Ju högre utbildningsnivå, desto fler har mycket stort eller ganska stort förtroende för forskningen. Högutbildade anser också i högre grad att den vetenskapliga utvecklingen har förbättrat människors liv.
  • Medicinforskning har starkast stöd hos sympatisörer till sd, teknik, naturvetenskap och humaniora av fp-sympatisörer, samhällsvetenskap av fp- och mp-sympatisörer och utbildningsvetenskap av v-sympatisörer.
  • Medicinforskningen har svagast stöd hos c-sympatisörer, teknik hos mp-sympatisörer, naturvetenskap och samhällsvetenskap hos kd-sympatisörer, utbildningsvetenskap hos m-sympatisörer och humaniora hos sd-sympatisörer.

Och så fortsätter det; den hugade kan förmodligen göra fler intressanta iakttagelser i rapporten. Frågan är nu hur vetenskapssamfundet – och särskilt de discipliner som åtnjuter det svagaste förtroendet hos allmänheten – ställer sig till saken.

Källa: Vetenskapen i Samhället – resultat från SOM-undersökningen 2006, VA-rapport 2007:2 (Stockholm, 2007)


Platser

De ljumma vårvindarna har förbytts i ett högoktanigt sommarväder och allehanda trevliga tilldragelser har tagit det mesta av den senaste tiden i anspråk, nu när föräldraledigheten dessutom går mot sitt slut för den här gången. Min roll i bloggosfären har därför den senaste tiden framför allt varit läsarens (om ens det). Intressanta tankar har däremot luftats på flera andra håll, bland annat när det gäller tillståndet i den svenska samtidslitteraturen – och nu senast kring bloggen som utmanare till den traditionella litteraturkritiken. Intressanta och angelägna debatter, som jag emellertid den här gången överlåter åt andra att föra.

Vad jag här istället vill uppmärksamma torde vara av mer perifert intresse; dock faller det sig ganska naturligt för en blogg med namnet Loci att understundom uppmärksamma just platser. I mina fortsatt fåfänga försök att läsa i kapp flödesprenumerationerna har jag nämligen snubblat på några mer eller mindre intressanta ställen.

Twin PeaksNär min dotter var nyfödd återvände jag under ett antal mörka kvällar och nätter till den lilla orten Twin Peaks. Senast det begav sig var vid 1990-talets begynnelse, men såhär 16-17 år senare står det klart att serien ännu står sig, och att särskilt den första säsongen helt klart hör till tv-historiens absoluta toppar.

Medan jag vid mitt återbesök fick nöja mig med televisionsapparatens varma sken, så har andra – med ett större intresse för saken – gjort en långt mer ambitiös resa. In Twin Peaks skildrar i bild miljöerna där kultserien spelades in, in i minsta kameravinkel. 1Via Det perfekta tomrummet. Ett lika intressant som imponerande aktstycke.

UrtidNågot av det Lynchska landskapets mysik tycks också stå att finna i Louis Figuiers The World before the Deluge (1872). 2Via BibliOdyssey. Kanske är det de ofta överlastade och (med tiden, får man förmoda) mörkt bruntonade illustrationerna av urtidslandskapen som ger upphov till denna känsla. 1800-talets skildringar av jordens forntid känns som en ganska dyster historia, fjärran från de senaste årens färgglada datoranimeringar av dinosauriernas tidsålder.

Från dåtidens bild av urtiden till nutidens bild av samtiden och en något muntrare komposition. Den som för det mesta framlever sitt liv i olika sammanhang på nätet – vilket vi väl alla gör, på ett eller annat sätt – finner måhända ett nördigt nöje i följande “karta” 3Via Models for Life in Virtual Game Worlds:

Karta

Åtskilliga “seriösa” försök har gjorts att rita kartor över eller på annat sätt åskådliggöra nätet, men vem säger att inte ett friare förhållningssätt kan ha sina poänger? Bland alla de sociala tillämpningar av Internet som tar plats på kartan befinner jag mig för övrigt förmodligen någonstans i havet mellan öarna i the Blogipelago och the Wikipedia Project.

Fotnoter   [ + ]