Wikiethos

Digital idagWikiverktyget är – tillsammans med bland annat bloggen 1Men mer om det vid ett annat tillfälle. – förmodligen ett av de viktigaste informationsteknologiska påfunden som slagit igenom sedan sekelskiftet 2Även om verktygets historia är längre än så, och det tycks också ha blivit till en allt populärare webbapplikation. När nu Oscar Swartz lanserar Digital idag, en medborgarjournalistisk portal och informations- och kommunikationspolitisk kampanjcentral, faller valet av publiceringsverktyg kanske inte helt överraskande på wikin.

WikipediaVerktygsvalet är givetvis inte enbart en praktisk fråga – just wikin har, framför allt genom uppslagsverket Wikipedia, lyckats bygga upp ett visst förtroendekapital på nätet och trots belackarna kommit att förknippas med öppenhet, samarbete, informationsfrihet, kunskapsackumulation och med tiden faktiskt också ett ganska stort mått av tillförlitlighet.

JurisPediaFramgångarna har lett till åtskilliga andra projekt uppbyggda – eller till synes uppbyggda – enligt samma princip, om än med mer eller mindre annorlunda inriktning än Wikipedia. Exemplen är många: från aktivism (som tidigare nämnda Digital idag) till juridik (som JurisPedia) till onlinespel (som WoWWiki) till tv-serier (som Lostpedia), och så vidare.

Att så många av alla dessa sajter trots allt är så likartat utformade, och i så ringa utsträckning söker sin egen väg, beror nog inte enbart på att man av ren lättja håller sig till “standardutseendet” för MediaWiki, den programvara som används av Wikipedia med flera. Lika troligt är att man strävar efter att låta användare och läsare möta en utformning man känner igen, och i bästa fall också litar på. Härigenom försöker man helt enkelt skänka sin egen lilla sajt en gnutta av det ethos som framför allt Wikipedia har bidragit till att skänka wikiverktyget som sådant.

LostpediaÄr då detta ett problem för Wikipedia, att sajten fått så många kloner med högst varierande innehåll? Inte nödvändigtvis.

På många sätt framstår kopierbarheten som helt i linje med Wikipedias karaktär. Just öppenheten i systemen är en viktig, för att inte säga avgörande, del av det som bidragit till att ge fenomenet dess speciella ställning. I och med att mjukvaran kan användas av alla – också på egna sajter – så blir den också begriplig för alla. Därmed får systemet en teknisk och organisatorisk transparens: det blir, åtminstone i teorin, möjligt för vem som helst att se när, hur och av vem som data matats in och arrangerats. Detta, tillsammans med den stora mängden information som ansamlas av de växande användarskarorna, är vad som sakta men säkert skänker trovärdighet.

Med detta i åtanke framträder varje kopia, varje komplement, varje förfalskning i en delvis annan dager. Att ondgöra sig över hur andra sajter försöker åka snålskjuts på Wikipedias popularitet blir därför inte bara tämligen meningslöst; det strider också mot uppslagsverkets anda. Ett bevis på det starka ethos man besitter blir ytterst hur andra åberopar det och försöker tillgodogöra sig det.

Fotnoter   [ + ]

1. Men mer om det vid ett annat tillfälle.
2. Även om verktygets historia är längre än så

Prenumerera på denna blogg medelst RSS

1 kommentar till “Wikiethos”


  1. 1 Finn Segerholm

    BAHAIKIPEDIA

    Intressant är att även Bahá’í-läran nu har sin egen http://www.bahaikipedia.org.

    Intressantare är att just ingen lagt in någon information där trots att Bahaikipedia varit igång ett halvår. Kanske har det att göra med att när en Baha’i-troende publicerar något om tron så ska texten först godkännas av landets Nationella andliga råd. Baha’i-trons ledning är visserligen avsevärt mer Internet-positiv nu än för tio år sedan, men att skribenter ska behöva gå vägen via ett nationellt godkännande gör att det helt enkelt blir för bökigt att publicera sig på Bahaikipedia. (Nu utgår jag ifrån att det är de troende själva som skriver de artiklar som ska finnas på Bahaikipedia – något annat är knappast möjligt eftersom ämnet kräver så pass specialicerade kunskaper).

    Bahaikipedia är med andra ord ett dödsdömt projekt. Ett ytterligare skäl till detta är att all information man behöver om Bahá’í-läran redan finns på Internet: på det Internationella Bahá’í-samfundets egna portaler och on-line-bibliotek och på vanliga Wikipedia.

Lämna en kommentar

CommentLuv badge