DN och professorn som inte fanns

Professorn som inte fannsI Dagens Nyheter börjar idag en serie retoriska analyser av svenska partiledares tal i Almedalen. Även om det är berömvärt att DN uppmärksammar retoriken, så är det kanske betecknande att den som står för analyserna – retorikkonsulten Christer Hanefalk – på tidningens förstasida presenteras som ‘retorikprofessor’.

Det är mycket möjligt att det rör sig om en enkel missuppfattning hos rubriksättaren, men det hela ger ändå en bild av hur lätt man inom media tar på retoriken som akademiskt ämne. Man kan inte låta bli att undra varför tidningen inte valt att vända sig till en riktig retorikprofessor.

Tyvärr framstår Dagens Nyheter som ännu ett exempel på hur man i media sin vana trogen beger sig ut i den allt tätare vegetationen av “retorik”-konsulter och -gör-det-självare, istället för att leta där den kvalificerade kunskapen finns: på universiteten.

Inget ont om den driftige Hanefalk, men i vilket annat ämne hade man valt sina “experter” på samma lättvindiga vis? Biomedicin? Kärnfysik? Engelska? Litteratursociologi? Knappast. Nej, sanningen är nog att retoriken som disciplin har en bra bit kvar innan man kan göra sig kvitt den Klondike-anda som – bland annat tack vare medias benägna bistånd – för närvarande råder.

Kanske är det dags att sätta mer än politikernas snack under luppen.

Uppdatering 10 juli 2006: Se också inlägget “Mer om retoriken i media“.


Prenumerera på denna blogg medelst RSS

5 kommentarer till “DN och professorn som inte fanns”


  1. 1 MajkenK

    Som akademiker blir man irriterad över dylika “felskrivningar” – att bli professor tar flit, slit, hjärna och många, många år (om man inte blir hedersprof. förstås, men det är väl inte Hanefalk?). Men man får väl vara glad för att de inte släpade fram Göran Hägg under den mossbelupna sten där han huserar en än gång…

  2. 2 stig kiviharju

    Det Christer har gjort för retoriken borde leda till att han snarast blir hedersprofessor i retorik. Tack DN för felskrivningen som egentligen är helt rätt.

  3. 3 Christer Hanefalk

    Kort svar till MajkenK:
    Jag håller helt med dig – det är upprörande när man kallar någon för professor utan att det finns någon som helst substans i “utnämningen”. Det är tämligen oskyldigt när det sker inom ett område där det inte finns några professorer. Exempel är bilprofessorn (Bosse Bildoktorn) eller Travprofessorn. Det är också OK när man kallar en allmänbildad liten pojke/flicka för “lille/-a professorn” – då blir titeln en smekform.
    Självklart har jag aldrig kallat mig “professor” i mina kontakter med DN – och jag kommer inte heller att göra det i framtiden. Däremot kan jag hävda att jag förmodligen är en av dem som lagt ned mest arbete på retoriken i vårt land – cirka 65 timmar per vecka de senaste 11 åren. Vilket bl a resulterat i Sveriges första och enda lexikon i ämnet och att min kollega (Stefan Hedlund) och jag i ett samarbete med Örebro Universitet får genomföra en 10-poängsutbildning i retorik – Ledarskapets Retorik.
    Att DNs journalist blev lite överentusiastisk beklagar jag, men samtidigt tackar jag för att DN med sin satsning på retorikanalyser under Almedalsveckan bidragit till att utveckla retorikanalysen genom att återföra densamma till sitt ursprung (vilket väl får kallas en “paradox”). Min förhoppning med analyserna är att de bidragit till att öka intresset för retoriken. Av “klick”-frekvensen att döma verkar denna målsättning ha infriats.

  4. 4 José L Ramírez

    En förklaring om professorstitlar.
    Det finns knappast några hedersprofessurer. Det finns hedersdoktorer. Professor blir man efter en ordentligt genomgång och fakultetsbedömning grundad på en sakkunnig undersökning av en persons akademiska verksamhet. Det vanliga är att professorstitel bygger på en tidigare docenttitel och denna på en doktorstitel. Men professor kan i princip — även om det är ytterst sällsynt — vem som helst bli, även utan doktorsexamen i bakgrunden om vederbörande har gjort sig känd för sådana meriter som visar dennes kompetens. Numera har man devalverat professorstiteln, genom att möjliggöra för lektorer att bli upphöjda till professorer efter långvarit tjänstetid. En professur brukar man erhålla till ett annonserat ämne efter ansökan om tävling. Tidigare kunde man bli förklarad professorskompetent, om de sakkunniga och fakulteten lär ens namn ingå bland de utvalda sökanden, innan man bestämde vilken av dem som skulle erhålla tjänsten. Många sökte en professur för att bli professorsförklarade och kunna titulera sig så, inte för att erhålla den sökta tjänsten. Ett slags hedersprofessur är den s k adjungerade professuren, som några velat tolka som ett slags mygelprofessur. I själva verket, en adjungerad professur är en personlig professur i ett ämne som inte finns definierat i systemet men som vederbörande visat sig behärska. Att den kallas adjungerad beror på att personen i fråga är anställd på ett annat ställe än den akademiska institutionen som vill ha honom eller henne. Den akademiska institutionen erbjuder ett formellt inrättande av en professur för den personen som man vill låna från den andra institutionen för att ansluta den till den akademiska institutionen som vill dra nytta av dessa kunskaper. Vederbörande måste genomgå samma procedur som en vanlig professor.
    Att jag själv blev utnämnd till adjungerad professor i ämnet Humanvetenskaplig handlingsteori beror på att det inte fanns något etablerat Retorikämne då jag genomgich mina doktorandstudier. Jag disputerade och blev också docent i samhällsplanering med en avhandling i Humanvetenskaplig handlingsteori som tolkade samhället i handlingsperspektiv mot bakgrund av Aristoteles etik och retorik. det var mitt sätt att etablera retorikstudier i ämnen som man tidigare trott är av positiv, inte av deliberativ karaktär. Jag var med att driva igenom återetableringen av Retorikämnet som normal studieämne. Kurt Johannesson hade initierat denna process. När Södertörns högskola inrättade Retorik som ämne blev jag erbjuden en plats också där och då kunde jag använda min professorstitel för att förstärka ämnets anseende, tillsammans med Lennart Hellspong, som fick sin professorstitel senare.

  5. 5 José L Ramírez

    Ursäkta alla små språkfel. Jag blev för utförlig och hade inte tid att gå igenom mitt brev ordentligt. Hoppas det framgick tydligt vad jag hade att säga.

  1. 1 Christer Hanefalk – ”retorikexpert” med licens att tycka « Retorikexperterna [...] värdigt en man som inte har nÃ¥got mot att kalla sig ”retorikexpert” (till och med ”retorikprofessor” av en av …

Lämna en kommentar

CommentLuv badge