Loci.se

De livliga diskussionerna kring Wikipedia har den senaste tiden känts betydligt mer loja. Åtminstone den svenska bloggosfären har under våren dominerats av statssekreterarskandaler, melodifestivalmonster och fotbollsfeber, snarare än av frågor kring nätencyklopedier.

Och det kan man ju på sätt och vis förstå. Förmodligen ser ställningarna i Wikipediadebatten ut ungefär som de länge gjort, med hängivna anhängare i ena skyttegraven och indignerade motståndare i den andra.

Till den senare skaran sällade sig nyligen tekniktyckaren Jaron Lanier, bland annat känd som spridare av termen virtual reality.¹ I en artikel i Edge med den brådskande titeln Digital Maoism: The Hazards of the New Online Collectivism
går han till generalangrepp på Wikipedia, den stora betydelse som nätuppslagsverket har kommit att tillmätas och inte minst dess kollektiviska drag:

[...] the problem is in the way the Wikipedia has come to be regarded and used; how it’s been elevated to such importance so quickly. And that is part of the larger pattern of the appeal of a new online collectivism that is nothing less than a resurgence of the idea that the collective is all-wise, that it is desirable to have influence concentrated in a bottleneck that can channel the collective with the most verity and force.

Istället för att sätta någon tilltro till de aggregerade (eller kollektiva) resultaten i projekt som Wikipedia, efterfrågar Lanier personligt författaransvar och -konsekvens:

When you see the context in which something was written and you know who the author was beyond just a name, you learn so much more than when you find the same text placed in the anonymous, faux-authoritative, anti-contextual brew of the Wikipedia. The question isn’t just one of authentication and accountability, though those are important, but something more subtle. A voice should be sensed as a whole. You have to have a chance to sense personality in order for language to have its full meaning. Personal Web pages do that, as do journals and books. Even Britannica has an editorial voice, which some people have criticized as being vaguely too “Dead White Men.”

Även om man med fog kan tycka att Lanier här lyckas vara både naiv och elitistisk på samma gång, så pekar han icke desto mindre på en viktig fråga när det gäller webbplatser av wikityp – nämligen den om den textförfattarens ansvar för det hon eller han skriver. Den som skriver en artikel i en reguljär uppslagsbok, ett reportage i en tidning eller ett vetenskaplig arbete gör i regel detta i sitt eget namn, och sätter därmed sitt eget goda namn i pant.²

Frågan är om man kan säga detsamma om den som under pseudonymen Pu773Fn45k gör enstaka ändringar i Wikipedia, för att sedan aldrig dyka upp igen? Vad har han eller hon att förlora på att inte bry sig om moral-, trovärdighets- och sanningsanspråk? Hur kan läsaren lita på några som helst uppgifter från denna anonyma figur?

Wikipedia tacklar dock inte frågorna från detta håll. På sätt och vis bryr man sig ganska lite om det individuella ansvarstagandet. Istället förlitar man sig på den styrka som ligger i att en så stor mängd användare besöker uppslagsverket, och på att den totala användaraktiviteten hos de ‘vänligt sinnade’ är större än aktiviteten hos de ‘fientliga’: hos sabotörerna, vandalerna, desinformatörerna, rättshaveristerna, klåparna.

Samtidigt tror jag att det finns mycket att vinna på att tydligare betona det individuella ansvaret för bidragen i ett kollektivt skapat verk som Wikipedia. Det behöver inte handla om att begränsa möjligheten för oregistrerade användare att göra ändringar, utan man kan snarare se till att i artiklarna tydligare låta det framgå (på själva artikelsidan, inte i historiken!) vem som bidragit som författare. Visst handlar det ofta om pseudonymer, men nog är en registerad och aktiv användare med personlig presentationssida mer mån om sitt ‘goda rykte’ än den helt anonyme användaren som döljer sig bakom en publik IP-adress?

Det finns all anledning för wikianhängarna att ta till sig åtminstone delar av den kritik – om än tillspetsad, onyanserad och elitistisk – som framförs av Lanier och hans likar. Även om kritiken tar avstamp i ett i grunden annorlunda synsätt, så finns här många punkter som förtjänar att uppmärksammas och diskuteras. Att avstå från en sådan diskussion vore lika dumt som det vore främmande för wikivärlden.

 
Noter:

1. Vilket som bekant var högsta mode för en sådär tio år sedan. [↩]
2. Visst kan man invända att alla författare och journalister varken innehar eller bryr om något gott namn, men detta är en delvis annan fråga. [↩]