Banken är din vän

Vänlig bankomatHur vill man som kund egentligen bli tilltalad av sin bank? Brittiska Barclays Bank tror uppenbarligen på ett vardagligare och personligare tilltal, rapporterar BBC:

The bank said it wants to move away from confusing acronyms and jargon, using “more colloquial” terms instead.

Uplifting window displays and signage will also feature in the bid to make branches more customer friendly.

Sålunda har man beslutat sig för att döpa om bankomaten till ett “hål i väggen” och att istället för det frankofona Bureau de Change ha en avdelning för “resepengar”. Vänskapligt på gränsen till knäppt blir skyltarna i fönstren:

Customers will be beckoned into branch with a sign in the window reading: “Through this door walk the nicest people in the world”.

Förvisso trevligare än “Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln, men frågan är hur mycket vänskaplighet en bankkund kan tåla. Att som bank inte med ett stelt, opersonligt och auktoritärt yttre skrämma bort potentiella kunder är en sak, men nog förväntar sig många bankkunder också ett visst mått av professionalitet – också i språkbruket – hos den som får förtroendet att förvalta deras surt förvärvade slantar.


Prenumerera på denna blogg medelst RSS

Kanske relaterade inlägg

6 kommentarer till “Banken är din vän”


  1. 1 Lars Aronsson

    “I som här inträden, låten hoppet fara” – brukar det väl heta på svenska!? (Nej, jag kan inte citera någon källa.)

  2. 2 Lars Aronsson

    “I som här inträden, låten hoppet fara” är taget ur någon svensk Dante-översättning som redan var välkänd 1880 (alltså inte Åke Ohlmarks). Se tidningsartikeln här,
    http://runeberg.org/famijour/1880/0059.html

  3. 3 Stefan Rimm
    Twitter: @rimm

    “Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln” är hämtat från Ingvar Björkesons “moderna” översättning.

    Dante har ju översatts och tolkats ett otal gånger tidigare och den version av citatet som du framhåller är förmodligen den mest kända. Att den också är den mest använda än idag – den språkliga ålderdomligheten till trots – beror förmodligen på denna enskilda menings upplevda poetiska kvaliteter, men när det gäller Den gudomliga komedin i sin helhet är det nog ganska få som idag väljer att läsa någon av de äldre översättningarna.

    För övrigt var väl ett av de mest banbrytande dragen i Den gudomliga komedin användandet av den relativt “nymodiga” italienskan, så varför skall man egentligen vara arkaiserande på svenska?

  4. 4 Majken

    Håller helt med dig, Stefan. Bort med arkaiserande, dessutom ofta anakronistiska, översättningar som folk tror är “mer autentiska” än de moderna. Ofta är det precis tvärtom – många översättningar av klassiker som levt sig kvar gjordes på 1800-talet när man improviserade (utan vetenskapliga belägg) en hel del i sin översättariver.

    Jag anser också att den moderna Bibelöversättningen faktiskt är bättre än den vi hade sist (det tog dock ett tag att vänja sig). Det viktigaste för den litterära upplevelsen är ju att förstå själva budskapet i texten. Visst spelar stilistiska skönheter och vackra ordvändningar en liten roll, men den litteratur man blir mest berörd av är ju den man verkligen förstår och kan ta till sig!

  5. 5 Stefan Rimm
    Twitter: @rimm

    Samtidigt kan man ju fundera över varför vissa ålderdomligare uttryck, sentenser och fraser lever kvar trots att språket i övrigt har utvecklats. “Därom tvista de lärde”, säger man ju – och det är väl både en passande beskrivning på forskningsläget och ett utmärkt exempel på ett ålderdomligare uttryck som lever kvar. Kanske handlar det om affektionsvärde?

  6. 6 Spizkindl

    Förutom att “modern” svenska är både ogrammatikalisk, slarvig och ordfattig, inger “ålderdomliga” uttryck oftast mera respekt. Varför? Ja, för att lyckligtvis finns det än i denna dag kvar något av respekten för det förflutna. När man hör ett uttryck som låter gammalmodigt, inger alltså detta respekt och verkar mera “äkta” och seriöst. Därav anser jag att “I som här inträden, låten hoppet fara” definitivt ger en bättre känsla än “Lämna allt hopp, ni som går över tröskeln”. Dessutom är det sistnämnda uttrycket felaktigt på svenska. Det skall naturligtvis lyda: “Ni som går över trösklen bör (kan) lämna allt hopp!”. Svenska språkets bruk i Sverige är i dagens läge horribelt och kan inte heller försvaras genom att säga att det är “modernt”. Det är genomlyses av okunskap och slarv. Det är like lustigt varje gång att höra att någon är “hundra”. Hur kan en vara hundra?

Lämna en kommentar

CommentLuv badge