Arkiv för december 2005Sida 2 av 2

Kanonspel

Pac-ManOm litterär kanon må det råda delade meningar, men vad sägs om en kanon för datorspel? Frågan ställs av Joystiq:

Shouldn’t the games industry have its own canon (or cannon, in a nod to both the industry’s violence and general inability to spell)? Shouldn’t game critics develop our own list of must-play games that any self-respecting game-snob must not just play, but understand through deconstruction and careful thought?

En spelkanon med kanonspel, alltså. (För en gångs skull blir ordvitsarna ännu vitsigare på svenska, om det nu är något att hurra för.)

Till mina egna förslag hör – i ingen särskild ordning – Donkey Kong, Pac-Man, Civilization, Myst, Doom, SimCity, Space Invaders, Grim Fandango och som nyaste tillskott World of Warcraft.

[Via Kairosnews]

Se också…
I am 8-bit, med konst inspirerad av klassiska TV- och datorspel.


Citeringsteknik för bloggaren

FörstoringsglasCitatet har en speciell plats i många bloggares hjärtan. Det kan handla om att att påvisa stöd för en tes och att skänka legitimitet åt sina egna tankar, eller bara om att lyfta fram en intressant passage eller en lustig formulering.

Men hur pass noggrann är man egentligen som bloggare? Som en god tumregel bör man alltid förse sina citat med lämplig hänvisning till det ställe varifrån de är tagna. Detta kan se ut på en mängd olika sätt; traditionella akademiska notapparater erbjuder till exempel utmärkta verktyg för hanteringen av externa och interna referenser.

Man måste emellertid också vara medveten om mediets – i det här fallet bloggens – karaktär, och vilka specifika tekniska hinder och möjligheter som erbjuds. Traditionella fotnoter och referensförteckningar kan till exempel vara svåra att använda på ett vettigt sätt. Vad i en traditionell tryckt text smidigt placeras längst ned på sidan har i elektronisk form svårare att finna sin givna plats; som läsare av ett blogginlägg (eller en webbsida) vill man inte gärna vara tvungen att sitta och rulla sidor fram och tillbaka för att hålla koll på fotnoter och asterisker.

FotnotsexempelEn lösning som drar åt det “traditionella” hållet demonsteras av BrandSpankingNew och visar fotnoterna som länkar till en avdelning längst ned på sidan/blogginlägget. Varje fotnot är försedd med en liten ikon som smidigt låter läsaren återvända till fotnotens placering i den löpande texten. Samma webbplats erbjuder också en alternativ lösning med “sidnoter“, där referenserna visas i en separat spalt. (Stiligt!)

Vanligtvis avstår dock bloggare från referenser i notformat, utan nöjer sig med en mer eller mindre godtyckligt placerad länk till källan. I bästa fall, skall tilläggas; inte sällan ser man citat utan någon som helst källhänvisning. Ett annat ofog är för övrigt tilltaget att bara länka till den citerade bloggens huvudsida, och inte till det specifika inlägget eller citerade stycket – något som dock understundom är nödvändigt då permalänkar saknas.

Den omtänksamme bloggaren bör därför bemöda sig om att placera sina länkar på ett sätt som gör att läsaren lätt kan hitta vidare – och hitta rätt! Har man citerat någon, bör därför en länk till det citerade stället (med största möjliga precision) placeras i mer eller mindre direkt anslutning till det aktuella citatet. Det hela är naturligtvis en smaksak, men nog är det bekvämt att inte behöva gå till sidans underkant för att finna en länk till något som citeras i början av inlägget.

Så här kan det se ut:

Exempel 1

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit:

Suspendisse sit amet odio vel ante placerat consectetuer. Aenean id metus. Sed mauris ipsum, suscipit eu, placerat nec, hendrerit eu, mi. Aenean mollis varius libero. Cras volutpat ante vitae urna. Phasellus tristique arcu ut urna.

Exempel 2

Suspendisse sit amet odio vel ante placerat consectetuer. Aenean id metus. Sed mauris ipsum, suscipit eu, placerat nec, hendrerit eu, mi. Aenean mollis varius libero. Cras volutpat ante vitae urna. Phasellus tristique arcu ut urna.

consectetuer adipiscing elit

Många bloggare – så även jag, till exempel i exemplen ovan – använder sig av funktionen <blockquote> för att skilja ut den citerade texten. Det är en smidig funktion, som kan modifieras med hjälp av CSS. Ett sällan utnyttjat attribut till taggen <blockquote> är cite, som används för att specificera en URL till den citerade texten.

Problemet är att dagens webbläsare vanligtvis inte gör mycket av denna utmärkta information. För att råda bot på detta erbjuder 24 Ways to impress your friends en lösning som med hjälp av JavaScript automatiskt visar cite-information i de fall sådan är specificerad. En annan lösning finns hos 1976design.com, som gör bruk av såväl cite som title.

För den som inte känner sig fullt så hemma i kodspråkens underbara värld återstår den gamla beprövade manuella varianten: att helt enkelt själv ange hänvisningar på lämpligt ställe. Detta har ju visat sig fungerat alldeles utmärkt i tryckta texter, så varför skulle webben egentligen utgöra ett undantag?


Kurslitteratur och läroböcker i wikiformat

WikitextKan kurslitteratur och läroböcker skrivas och publiceras i wikiformat, där vem som helst både kan läsa – och göra egna ändringar? Kairosnews tipsar om ett försök som just nu görs, nämligen av Matt BartonSt. Cloud State University i Minnesota som tillsammans med studenter och andra arbetar med wikitexten Rhetoric and Composition:

This wikitext is designed for use as a textbook in first-year college composition programs. We are writing this free wikitext because we believe that while commercial textbook publishers offer excellent products, many of our students are unable to afford them. We would also like to make our knowledge available to anyone with the desire and ambition to learn rather than those few privileged enough to attend a university. Finally, we hope that readers like you will not only benefit from our work, but also contribute to its ongoing development.

Hur det går får väl framtiden utvisa; Wikitexter är emellertid någonting som hela tiden ökar i popularitet, och många av dem samlas hos Wikibooks som är knutet till Wikipedia. I skrivande stund finns här mer än 12 000 så kallade moduler. Statistiken ger dock för handen att det sker betydligt fler ändringar än sidvisningar, så förmodligen rör det sig ännu om ett projekt för de närmast sörjande.

Titlarna innehåller allt från himmel till jord, och spänner mellan det fullständigt och det inte alls särskilt obskyra – allt av varierande kvalitet och i olika faser av skrivprocessen. Här återfinns bland annat en grammatik för J. R. R. Tolkiens artificiella språk Quenya, en ofärdig guide till hur man lyckas i college, en introduktion till sociologi och en kommenterad Hamlet.

KulramGivetvis finns här också en lärobok i svenska, på “förstasidan” illustrerad med ett hänförande prosaiskt foto. Vidare erbjuds instruktioner för hur man skriver lovsånger, använder en kulram, rakar sig eller spelar Super Mario World. Den händige kan också lära sig bygga en dator, en rustning eller en vattenpipa.

För de små finns särskilda barnböcker i projektet Wikijunior. Det skall alltså börjas i tid; kanske är det därför inte orimligt att något slags krona på verket har varit Wikiversity, “det fria universitetet”.


Lite mer LibraryThing

BöckerLibraryThing är som sagt en fiffig tjänst som låter användaren inte blott katalogisera sina böcker utan också etikettera (“tagga”) dem, för att på så sätt kunna sortera, visa och bläddra i såväl sitt eget som andras bokregister. För egen del har jag i skrivande stund katalogiserat ett par hyllor (drygt 100 böcker) sedan början av oktober; med hittillsvarande takt borde jag sålunda vara klar någon gång under 2008 (även om det förhoppningsvis går snabbare än så om jag bara får lite tid över…).

I vilket fall som helst har min bloggs högerspalt nu begåvats med en liten avdelning som slumpmässigt visar upp högt och lågt ur bokbeståndet.

Fungerar utmärkt i Firefox, men på grund av teckensnittskodningen (UTF-8) kan föråldrade webbläsare som Internet Explorer ha vissa problem med att visa svenska tecken. Det något snäva urvalet av böcker får däremot skyllas på tidigare nämnda sävlighet när det gäller katalogiserandet.

Se också…
LibraryThings Zeitgeist.


Wikipedia, upphovsrätten och vikten av källkritik

DDR-wiki?Den tyska upplagan av Wikipedia har fått bekymmer. Upphovsrättsskyddat material från DDR-litteratur har nämligen upptäckts bland artiklarna:

Die freie Verwendbarkeit der Inhalte ist Rückgrat und Lebensnerv der Wikipedia. Daher muss möglichst immer gewährleistet sein, dass keine urheberrechtlichen geschützten Texte oder Bilder in die Wikipedia „eingeschmuggelt“ werden.

Leider ist das jemandem zwischen November 2003 und Mitte November 2005 in größerem Umfang gelungen. Eine große Anzahl von Artikeln enthielten bzw. enthalten Texte aus mehreren DDR-Werken.

Problemet – enligt detta sätt att se – ligger alltså i att närvaron av upphovsrättsskyddat material inkräktar på Wikipedias status som “fri encyklopedi”, vars innehåll kan användas mer eller mindre fritt av vem som helst. Resultatet av dagens situation blir att användare – utan att veta om det – riskerar att (på ett eller annat sätt) göra sig medskyldiga till upphovsrättsbrott i det man citerar eller på annat sätt använder material från Wikipedia.

Nog så intressant är emellertid det faktum att händelsen åter aktualiserar diskussionen kring nödvändigheten av källkritik. Att artiklar knyckta ur DDR-diktaturens statligt sanktionerade lexika har vissa problem med att förhålla sig oberoende till gammal statsideologi är en sak. Att sedan dessa artiklar letar sig in i – och blir kvar i! – ett uppslagsverk av Wikipedias typ är däremot rent pinsamt.

Engelskspråkiga Wikipedia har, som jag tidigare påpekat, med sina miljoner användare haft en imponerande historia av snabba korrigeringar av felaktiga uppgifter. Men hur många läser – och rättar – luxemburgska Wikipedia? Eller plattyska? Anglosaxiska?

Den styrka som Wikipedia uppvisar, ligger enligt min mening i den stora mängden användare som dagligen läser, och förhoppningsvis reflekterar över, artiklarna. På ett motsvarande sätt uppenbaras här också svagheten: ett litet antal läsare – oavsett om detta beror på obskyra artiklar eller ovanliga språk – medför också ökad risk för felaktiga uppgifter eller, för den delen, manipulation och desinformation.

UgglanDet är vidare inte bara läsaren av moderna skapelser som Wikipedia som bör ha detta i åtanke. I takt med att mer och mer litteratur digitaliseras, gör också äldre referensverk comeback på nätet. Ett exempel är den svenska klassikern Nordisk familjebok, som genom Projekt Runebergs försorg gjorts tillgänglig på Internet. Detta ärevördiga verk är från (digital) pärm till (digital) pärm späckat med dåtidens kunskap, med allt vad det innebär. Inte sällan letar sig också detta material in i svenska Wikipedia, även om de värsta felaktigheterna förmodligen har redigerats bort.

Kan vi då lära oss något av detta, förutom vikten av att alltid behålla den kritiska blicken – oavsett om det gäller texter på nätet eller i tryckt form? Kanske kan det här vara på sin plats att åter lyfta fram vad som borde vara självklarheter men allt för ofta förbises, till exempel att som användare vara noggrann med referenser till citerat och använt material: som skribent genom att hänvisa till sina källor, och som läsare genom att efterfråga källorna. Vidare torde en identifierbar artikelförfattare – och inte enbart ett anonymt alias eller en ännu mer anonym IP-adress – bidra till en ökad trovärdighet hos ett uppslagsverk.

Ett projekt som Wikipedia har all potential i världen – om man bara förmår behärska och tillämpa ett fundamentalt källkritiskt förhållningssätt.

Se också…
diskussionen på bloggarna När jag ändå har ordet och Suburbia