Arkiv för december 2005
Svenska språknämnden publicerar imorgon sin årliga nyordslista. I skrivande stund finns ingen synlig länk till listan, men den nyfikne kan ju alltid ta en liten titt bakom kulisserna.
Tidsandan fångas utan särskild elegans i ord som flyttstajlning, nätpoker och sudoku. Föga förvånande hittar vi här dessutom en hel del IT-relaterade ord: podradio, podda, blogga, nätfiske, snålsurfa och spim är några av exemplen.
Vidare finns här politiska konstruktioner som miltonpengar och plusjobb/gardinhängarjobb, samt mer allmänna lustifikationer: glaskulefolk, plötslig sportbarnsdöd och tjock-tv. Om hur träffande – och roliga – de senare uttrycken verkligen är råder förmodligen delade meningar. En inte allt för vågad gissning är att ju vitsigare ett ord försöker vara, desto kortare är dess livslängd. Den som lever får väl se.
Se också…
vad jag i januari skrev om 2004 års nyord.
Det är som bekant ganska lätt att vara lite för generös med sina nyårslöften, så jag skall försöka visa återhållsamhet med vad jag lovar när det gäller denna blogg. Icke desto mindre vill jag gärna under nästa år
- Bli mer regelbunden i inläggspubliceringen.
- Fortsätta strävan mot en tydlig, konsekvent och användbar citeringspraxis på bloggen.
- Försöka använda mig av hyggligt korrekt kod.
- Se över hur bloggens mångfald av RSS-flöden kan bli både bättre och begripligare.
- Få ordning på länkarna, och lägga till ett stort antal favoriter.
- Hålla fast vid nuvarande publiceringsverktyg och inte lägga allt för mycket tid på den tekniska lösningen.
- Inte ägna mig åt några våghalsiga layoutexperiment.
- Fortsätta att fundera över bloggens inriktning och funktion – arbetsredskap eller rekreation, förkovran eller förströelse?
- Våga vara smalare.
Och sist, men inte minst,
- Fortsätta att blogga.
Nästa år vid den här tiden, om inte förr, vet vi förmodligen hur det har gått.
Första delen av SVT:s juldrama Lovisa och Carl Michael var inte mycket att hänga i julgranen, utan liknade mest en pilsnerfilm i peruk. Även om just perukmakare och kostymavdelning uppenbarligen haft fullt upp att göra, kan nämligen inte mycket försonande sägas om denna berättelse om familjen Bellman.
SVT:s ord gör haveriet allt för tydligt:
I Lovisa och Carl Michael möter tittarna en mycket känslig och intellektuell konstnär.
Vad som verkligen möter tittarna är emellertid en pinsam – stundtals plågsamt pinsam – kavalkad av taffliga repliker på låtsad 1700-talssvenska. Den löjeväckande blandningen av tal- och skriftspråk blir inte bättre av att den levereras av malplacerade skådisar och lillgamla barn. Att se Tomas von Brömssen grymta som en gris och Michael Segerström stappla runt med byxorna på halv stång gör att resultatet hamnar farligt nära den ofrivilliga buskisen. SVT gör inte mycket för att nyansera bilden av nationalskalden. Och Persbrandt är som sagt alltid Persbrandt, om än i pudrad peruk.
För julefridens skull, undvik denna kalkon!
Julen står ju för dörren, och som lite extra pyssel kan den hågade alltid fundera lite kring vem som är avbildad på bilden till vänster…
Uppdaterad 25 december 2005: Gåtan löst!
Ingen falsk marknadsföring här, inte.
(Bild från LundeQ, Uppsala, 21 december 2005.)
Vilken är egentligen den bästa lösningen för att hantera sina prenumerationer på RSS-flöden från bloggar och annat? Svaret är – föga förvånande – avhängigt vilka behov man har.
Tidigare har jag tipsat om Firefoxtillägget Sage, och det är också denna RSS-läsare som jag framför allt har använt den senaste tiden. När jag nu som doktorand ofta kommer att befinna mig på resande fot ökar emellertid också behovet av att kunna läsa mina bloggprenumerationer vid olika datorer, och jag har därför återgått till det webbaserade Bloglines – efter moget övervägande av de båda lösningarnas respektive för- och nackdelar:
Fördelar:
- Snabba uppdateringar (på begäran).
- Gratis.
- Inte beroende av att en viss tjänst är online.
Nackdelar:
- Bundet till en specifik dator.
Fördelar:
- Webbaserat; möjligt att logga in från vilken dator som helst.
- Mobil åtkomst.
- Gratis (i nuläget).
- Kan “samla på sig” ett större antal inlägg än vad flödet faktiskt innehåller vid en given tidpunkt.
Nackdelar:
- Nyckfull uppdateringsfrekvens.
- Beroende av att tjänsten är online; slött vid stor serverbelastning.
- Ingen garanti för att tjänsten fortsättningsvis kommer att vara gratis.
- En del frågetecken vad gäller sekretessfrågor och liknande.
Nu ligger alltså mer än 150 flöden och tusentals inlägg och väntar på att jag skall komma ikapp. Rena sisyfosarbetet alltså – men det är en annan historia.
För övrigt…
har jag nu i bloggens högerspalt på nytt lagt till en prenumerationsknapp, så Bloglinesanvändare med ett enkelt klick kan lägga till ett flödet från denna blogg bland sina prenumerationer.
Prova själv!
Fler förändringar lär för övrigt följa; RSS-tekniken och dess terminologi har ännu en bit kvar när det gäller användarvänlighet och begriplighet.
Den senaste skapelsen från Johan, mannen bakom intressant.se och nyligen.se, är bloggar.se som på Technorati-vis indexerar blogginlägg efter etiketter (“taggar”).
Upplägget är i och för sig numera tämligen välbekant – se till exempel det tidigare nämnda Technorati – men just det faktum att det hos bloggar.se handlar om svenska inlägg gör den tjänsten extra användbar.
De Technoratietiketter jag hittills använt mig av får nu alltså sällskap av sina bloggar.se-motsvarigheter; bägge varianterna återfinns i förekommande fall längst ned i inläggen.
Uppdaterat adventspyssel: vem är mannen på bilden till vänster?
(16 december 2005: Gåtan löst!)
En viss Brian Chase från Nashville har erkänt att det var han som låg bakom det uppmärksammade sabotaget mot Wikipedia, där John Seigenthaler Sr. felaktigt utpekades som delaktig i mordet på John F. Kennedy. Det hela skall ha varit menat som ett “skämt”, uppger The Tennessean, och en ångerfull Chase skall nu också personligen ha bett Seigenthaler om ursäkt.
Wikipedia då? Chase försvarar sig med att han inte hade någon aning om att det fanns människor som kunde ta något som Wikipedia på allvar:
I had no idea that anybody ever relied on that for truthful information, considering the way that anybody in the world with a computer can put anything on it at any time.
Påpassligt nog anför alltså Chase till sitt försvar argument som just framförts av Seigenthaler och andra skeptiker till Wikipedias format, där vem som helst kan göra ändringar i innehållet.
Sista ordet är knappast sagt i denna diskussion, men vi kan ju nöja oss med att konstatera att Wikipedia nu har en artikel om Brian Chase (Wikipedia hoaxer). Åtminstone för tillfället.
Senast kommenterat