Den effektiva e-posten – och dess gamla anor

FjäderpennaForna tiders brevskrivning var i regel en annan affär än vad fallet är idag. Hur ett välskrivet formellt brev – och för den delen också vad vi idag kallar “privatbrev” – skulle se ut avgjordes av en lång rad stilistiska normer och retoriska regler, mer eller mindre uttalade. Lyckligtvis kunde den villrådige vända sig till någon av de många handböcker och brevställare som förklarade brevskrivningens ädla konst och gav konkreta exempel relaterade till olika ärenden.

Frågan är om det är lättare idag, när vi skickar e-post kors och tvärs utan att knappt behöva bekymra oss om portot. Alla konventioner är ju knappast döda. De flesta människor väljer ju olika upplägg när de skriver till en myndighet i något besvärligt förvaltningsärende jämfört med när de bjuder ut kompisen på en kopp kaffe. För att inte tala om de svar man får… Något slags normer råder uppenbarligen, och när det gäller formell affärs- och myndighetskommunikation (på papper) förekommer väl fortfarande såväl manualer som ren undervisning.

Inte heller e-posten – ett medium som annars stundtals framstår som den stilistiska anarkismens förlovade land – torde väl stå helt fri från konventionerna. Kanske är det rent av så att den ökade mängden information som vi får postad till oss ökar de krav vi ställer på form och innehåll, helt enkelt för att det hela skall bli hanterbart.

Häri kan ligga förklaringen till att det på nätet dyker upp allt fler – och allt populärare – rekommendationer om hur vettig e-post skall författas. Hur man komponerar vettiga e-postmeddelanden är rimligtvis något som hänger samman med vad som är effektiv e-post.

En av de senare samlingarna skrivråd kommer från 43 Folders, som bland annat tipsar om följande:

  • Förstå ditt ärende: varför du skriver och vad du vill uppnå.
  • Klargör för mottagaren vad du vill: upplysa om något, fråga om något eller be om något.
  • Använd meddelandets ämnesrad för att sammanfatta vad du vill säga.
  • Var kortfattad.
  • Dela upp olika ämnen i olika e-postmeddelanden.
  • Upplys – tidigt i meddelandet – mottagaren om vad han eller hon förväntas göra.

Detta är ett exempel av många. Möjligtvis är också det ett uttryck för en framväxande informell praxis för e-postskrivande, om nu någon sådan praxis (alternativt flera parallella varianter) alls är möjlig – och önskvärd. Tja, frågan är väl minst sagt öppen, men det vi nu upplever har förmodligen mycket äldre anor än vad man först tänker sig.

Läs dessutom…
Merete Mazzarellas understreckare “Med e-posten förlorade vi långsamheten” för en annan vinkling.


Prenumerera på denna blogg medelst RSS

0 kommentarer till “Den effektiva e-posten – och dess gamla anor”


  1. Ännu inga kommentarer

Lämna en kommentar

CommentLuv badge