Arkiv för september 2005

Den effektiva e-posten – och dess gamla anor

FjäderpennaForna tiders brevskrivning var i regel en annan affär än vad fallet är idag. Hur ett välskrivet formellt brev – och för den delen också vad vi idag kallar “privatbrev” – skulle se ut avgjordes av en lång rad stilistiska normer och retoriska regler, mer eller mindre uttalade. Lyckligtvis kunde den villrådige vända sig till någon av de många handböcker och brevställare som förklarade brevskrivningens ädla konst och gav konkreta exempel relaterade till olika ärenden.

Frågan är om det är lättare idag, när vi skickar e-post kors och tvärs utan att knappt behöva bekymra oss om portot. Alla konventioner är ju knappast döda. De flesta människor väljer ju olika upplägg när de skriver till en myndighet i något besvärligt förvaltningsärende jämfört med när de bjuder ut kompisen på en kopp kaffe. För att inte tala om de svar man får… Något slags normer råder uppenbarligen, och när det gäller formell affärs- och myndighetskommunikation (på papper) förekommer väl fortfarande såväl manualer som ren undervisning.

Inte heller e-posten – ett medium som annars stundtals framstår som den stilistiska anarkismens förlovade land – torde väl stå helt fri från konventionerna. Kanske är det rent av så att den ökade mängden information som vi får postad till oss ökar de krav vi ställer på form och innehåll, helt enkelt för att det hela skall bli hanterbart.

Häri kan ligga förklaringen till att det på nätet dyker upp allt fler – och allt populärare – rekommendationer om hur vettig e-post skall författas. Hur man komponerar vettiga e-postmeddelanden är rimligtvis något som hänger samman med vad som är effektiv e-post.

En av de senare samlingarna skrivråd kommer från 43 Folders, som bland annat tipsar om följande:

  • Förstå ditt ärende: varför du skriver och vad du vill uppnå.
  • Klargör för mottagaren vad du vill: upplysa om något, fråga om något eller be om något.
  • Använd meddelandets ämnesrad för att sammanfatta vad du vill säga.
  • Var kortfattad.
  • Dela upp olika ämnen i olika e-postmeddelanden.
  • Upplys – tidigt i meddelandet – mottagaren om vad han eller hon förväntas göra.

Detta är ett exempel av många. Möjligtvis är också det ett uttryck för en framväxande informell praxis för e-postskrivande, om nu någon sådan praxis (alternativt flera parallella varianter) alls är möjlig – och önskvärd. Tja, frågan är väl minst sagt öppen, men det vi nu upplever har förmodligen mycket äldre anor än vad man först tänker sig.

Läs dessutom…
Merete Mazzarellas understreckare “Med e-posten förlorade vi långsamheten” för en annan vinkling.


Böcker på vift

BookCrossingMin hustru berättade häromdagen att en kollega till henne (nej, detta är ingen vandringssägen!) av en ren slump hittat en till synes övergiven bok på stan – en bok som av den märkliga etiketten att döma var långt ifrån borttappad.

Vad det handlade om? BookCrossing, förstås.

Det är roligt att påfund som detta fungerar, används och upptäcks. Vem vet, kanske finns det någon bok på vift även i din stad

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Nya sätt att katalogisera böcker

BöckerApropå ordning och reda i bokhyllan tipsar Internetbrus om nya sätt att organisera sin boksamling. Tjänster som Reader2 och LibraryThing erbjuder mycket mer än enbart möjligheten att göra långa listor över bokinnehavet (inte så värst spännande) och sneglar sålunda på de senaste nättrenderna som taggar/etiketter, sociala bokmärken och RSS-flöden (desto mer spännande). Här finns finesser som ger användaren möjligheter att sortera och visa sitt bokregister på alla möjliga sätt – och dessutom att upptäcka andra böcker och författare, boksamlare och boksamlingar.

(Reader2 är gratis; på LibraryThing måste man vara betalande medlem för att få registrera mer än 200 böcker.)

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Döm boken efter omslaget

Böcker har en egen, speciell estetik. Oftast räcker det med ett kort ögonkast på omslaget för att vi som potentiella läsare skall få ett begrepp om vad det är för bok som ligger framför oss. Typografi, bilder, färger – med hjälp en mångfald av signaler skall vi utifrån framsidan snabbt kunna sluta oss till om det är något som faller oss i smaken. Förvisso varierar den senare – den bok vars omslag väcker en persons intresse kan av någon annan avfärdas med en axelryckning. Icke desto mindre råder förmodligen en ganska stor enighet om vad omslaget vill säga om bokens innehåll.

Nedanstående tio (fiktiva) bokomslag väcker vitt skilda associationer kring genre, författare – ja, kanske till och med kvalitet. Så varsågoda, döm hunden efter håren och lufta era förutfattade meningar:

#1:

Bokomslag 1

#2:

Bokomslag 2

#3:

Bokomslag 3

#4:

Bokomslag 4

#5:

Bokomslag 5

#6:

Bokomslag 6

#7:

Bokomslag 7

#8:

Bokomslag 8

#9:

Bokomslag 9

#10:

Bokomslag 10

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Om bibliotek i Uppsala – och på nätet

Carolina RedivivaSå här när hösten kommer brukar vissa av oss dras till biblioteken, av nödvändighet eller av rent nöje. Så är fallet också i Uppsala; till stadens höstskrud hör horder av studenter på väg till eller från något av de många biblioteken.

UNT har passade nog en biblioteksguide för studenter, och redogör i denna för såväl utbudet av kurslitteratur och antalet läsplatser som öppettider, datortillgång och möjlighet att få en bit mat i magen. Mina egen favorit är nog fortfarande Carolina Rediviva – det är något med atmosfären, trots de till synes eviga ombyggnadsarbetena.

Nationsbiblioteken är inte heller att underskatta – här finns en hel del kurslitteratur i en ofta trevlig miljö. Driftiga V-Dala håller dessutom på att lägga ut hela sin bibliotekskatalog på nätet. Bravo!

Safari BookshelfApropå böcker och digital teknik, så hittar jag via Moderskeppet till Safari Bookshelf, närmast att likna vid ett kommersiellt lånebibliotek på nätet: man betalar en månatlig avgift för att bläddra, läsa och ladda ned. Katalogen är väl tilltagen (3225 titlar när jag besökte sajten), även om det framför allt är teknik och IT som avhandlas. Det är inte utan att man som humanist blir lite avundsjuk…

Kanske är det ämnesinriktningen som gjort att Safari Bookshelf har gått undertecknad förbi, trots att tjänsten förefaller ha varit igång en tid. Hur som helst är det ännu ett tecken på att intressanta saker händer när det gäller hur böcker publiceras, distribueras – och läses! Det är en spännande utveckling, och förmodligen har varje internetuppkopplat hushåll inom en snar framtid omedelbar tillgång till ett oändligt mycket större bibliotek (om än ett virtuellt sådant) än vad de flesta kommuner kan erbjuda i fysisk form.

Svenska, icke-kommersiella/halvkommersiella tjänster som e-biblioteket och eLib – bägge förvisso än så länge med betydande brister i såväl bredd som djup – är välkomna tillskott till utvecklingen.

Är ditt bibliotek anslutet?
Kolla här: e-biblioteket respektive elib

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Retorikportalen

RetorikportalenDet skall vara en portal i år (igen), och för den retorikintresserade kan det därför vara intressant att kasta ett öga på Retorikportalen. Det lovande och ständigt växande projektet drivs av Gustaf Segerström och är sprunget ur tankar och funderingar vid årets upplaga av den nationella ämneskonferensen i retorik.

Portalen är i skrivande stund fortfarande under uppbyggnad, men erbjuder redan nu artiklar, forum, ett litet retoriklexikon, ett latinsk-svenskt lexikon, en matig länksamling och ett antal skrifter/uppsatser för nedladdning. För medlemmar (akademiska studier i retorik krävs) tillkommer dessutom nyhetsbrev, e-post, wiki med mera.

Naturligtvis håller sig portalen också med årets andra måste, bloggen.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Art Deco

Art Deco 1Art Deco 2Biografer, skyskrapor. Jazz. Bilar, flygplan och båtar. Design och konsumtion; konst och propaganda. Teknikoptimism, exotism. Lyx. Vardag.

Art Deco tycks vara på tapeten igen. Kanske ligger stilens grafiska uttryck rätt i tiden; kanske är det något som passar väl för postmoderna formgivningsexperiment på webben. Kanske är det bara en fluga, en ironisk trend på den luddiga gränsen mellan kitsch och god smak. Kanske är det bara inbillning.

Själva sakerna finns dock kvar: prylarna, byggnaderna, de läckra affischerna från decons glansdagar. Man finner dem i New York, Miami, London, Paris – och på nätet.

Art Deco 3Decopix (tips från Bibi’s Box) bjuder på ypperliga exempel från arkitektur, formgivning, reklam, konst och många andra områden.

Titta dessutom gärna in på brittiska Victoria and Albert Museums trevliga mikrosajt där den intresserade kan gå på en virtuell rundvisning, gotta sig åt en databas med utställningsobjekten, och mycket mer.

Se också till exempel Art Deco World, Deconut, ArtLex och Retropolis.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Bloggkrönika i radio

RadioOm nu någon hade missat det, så har Lunchekot utlovat en bloggkrönika som (förhoppningsvis) stående inslag, med början nu på lördag. Om detta har bland annat Medielandskapet och …i elden rapporterat. Researcher kommenterar:

Ska man gissa på att det blir den vanliga blandningen av mediabloggar och politik-bloggar?

Antagandet låter högst rimligt; av någon anledning tror jag att exempelvis rena dagboksbloggar (eller specialist-/ämnesbloggar, nöjesbloggar, och så vidare) har svårt att göra sig hörda i sammanhang som dessa. Och det är nog ett gott tecken; det visar på en viss mognad i medias relation till bloggosfären – och förhoppningsvis en väg bort från det olyckliga likhetstecknet mellan bloggen och “dagbok på nätet” som av någon anledning varit så tydligt i stormedias rapportering.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]


Etikettera världen med Tagzania

TagzaniaTagzania är en tjänst som låter användarna tagga (“etikettera”) allehanda platser i världen – och söka efter taggade platser. Det må vara bibliotek eller diskotek, gatukök eller lyxrestauranger, fabriker eller butiker, och så vidare – allt kan förses med passande etiketter och beskådas i lämplig karttjänst (till exempel Google Maps, Mapquest eller Multimap. Dessutom kan man visa de taggade platserna i Google Earth, och flöden/KML-länkar sorterade på tagg eller användare. Och det är ju alltid trevligt, förmodar jag.

Själv har jag precis börjat med etiketterandet, men den som är intresserad kan kika på “mina” platser här (i listform) eller här (markerade på en karta). Dessutom finns här RSS-flöde och KML-fil med de än så länge mycket få platserna. Fler markeringar lär det emellertid bli – både från min sida och från den ökande skaran av Tagzaniaanvändare i hela världen.

[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]