…i ett genomsnittligt Sommar-program:
Publikfrieri: i bästa fall några slitstarka gamla rockdängor; emellertid lika ofta tafatta försök att framstå som “inne” – eller i värsta fall “Turistens klagan”. |
Vidsynthet: “världsmusik” eller så kallad “etnisk” musik, gärna från tredje världen. |
Lidelse: kan vara musikalisk (konstmusik, jazz), politisk (progg och kampsånger) eller köttslig (Serge Gainsbourg). |
[ Detta inlägg har flyttats från en äldre version av bloggen. ]

0 kommentarer till “Tre musikaliska ingredienser”
Lämna en kommentar